Klarspråk och jämlik kommunikation

Generellt om språk och språkvård - Få svar på dina språkfrågor - Klarspråk - Könsneutralt språk - Jämlik kommunikation - Genusmedvetna bilder 

Generellt om språk och språkvård

Den svenska språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

På universitetet följer vi även Myndigheternas skrivregler som ges ut av Språkrådet, Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. 

Datum
I löpande text skrivs datum enligt mönstret 15 april 2021.

Förkortningar
Undvik att förkorta. När vi skriver rubriker eller löpande text använder vi inte några förkortningar. Vi skriver ut de ord vi använder, undantaget om ordet förklaras i början av en text och sedan förkortas.

Stor eller liten bokstav
Myndigheternas skrivregler säger att man ska använda stor begynnelsebokstav i början av meningar och för beteckningar som är unika och har namnkaraktär, till exempel Linnéuniversitetet.

Liten bokstav används vid benämningar på vanligt förekommande avdelningar eller enheter vid myndigheter. Vi skriver till exempel fakulteten för teknik, lokal- och serviceavdelningen och universitetsledningens kansli i löpande text. På engelska gäller dock stor begynnelsebokstav för samtliga namn på organisatoriska enheter, tex School of Business and Economics.

Stor bokstav används för samtliga namn när de står fristående som på skyltar och i rubriker på webbsidor.

Om du är tveksam, använd rekommendationen från Myndigheternas skrivregler och skriv med små bokstäver.

Interna länkar om språk:

Mer om språk kan du läsa här:

Få svar på dina språkfrågor

Språkrådet har rådgivningsverksamhet och publicerar löpande information, råd och tips om allt från klarspråk till dialekter.

Du kan få svar på dina språkfrågor hos Språkrådet, som har en frågelåda. Sök på ett ord eller ställ en fråga på Språkrådets webb eller skicka den till twitterkontot  @Sprakradgivning

Klarspråk

Klarspråk står för klara och tydliga myndighetstexter, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk.

Det finns många goda skäl att satsa på klarspråksarbete. Begripliga myndighetstexter:

  • främjar demokratin och rättssäkerheten
  • ökar medborgarnas förtroende för myndigheterna
  • sparar tid och pengar.

Läs mer om klarspråk:

Könsneutralt språk

På Linnéuniversitetet eftersträvar vi ett könsneutralt språk i de texter som vi skriver i tjänsten. I den senaste upplagan av Myndigheternas skrivregler från 2014 finns för första gången regler och råd till myndigheter om könsneutralt språk.

Könsneutrala ord och benämningar används när kön är ovidkommande och när vi vill vara säkra på att inkludera alla i texten. Varken han eller hon ska användas med könsneutral syftning.

Det finns många lösningar för att skapa ett könsneutralt språk; ett sätt är att använda pronomenet hen när kön är ovidkommande eller som ett alternativ till ”han eller hon”.

Jämlik kommunikation

Region Värmland har tagit fram materialet Schyst med inspiration till jämlik kommunikation. Läs mer på webbplatsen Schyst.se.

Genusmedvetna bilder

Gävle kommun har tagit fram en handbok för genusmedvetna bilder tillsammans med genusfotografen Tomas Gunnarsson. Se e-boken "Bilder som förändrar världen".