Regler och rekommendationer för att skriva förkunskapskrav

Relationen mellan förkunskapskrav och urval

Förkunskapskrav används för att ange vad en sökande behöver kunna för att tillgodogöra sig utbildningen. De angivna kunskaperna måste vara helt nödvändiga (HF 7 kap. 2, 8, 25, 31 §§).

Urval används för att välja ut vilka av de behöriga sökande som i första hand får tillträde till utbildningen (HF 7 kap. 13-23, 26, 27, 32 §§). 

Skillnaden mellan förkunskapskrav och progressionskrav

Ett förkunskapskrav är den helt nödvändiga kunskapen som en sökande behöver ha för att klara av en viss kurs/påbörja ett program.

Ett progressionskrav anger icke helt nödvändiga högskolemeriter. Avsikten är att kontrollera/styra studenters progression inom ett program eller att välja ut vilka studenter man vill ha till en utbildning genom att ange en icke helt nödvändig studiebakgrund. 

Endast förkunskapskrav får anges i kurs- och utbildningsplaner. Progression måste kontrolleras på andra sätt.

Successiv fördjupning (G1N-A2E) i kurs- och utbildningsplaner (REK 2008/025)

Fördjupningsnivåerna för successiv fördjupning G1N-A2E är ett administrativt verktyg som tydliggör en högskoleutbildnings placering i utbildningsstrukturen. Syftet är att förenkla studenters rörlighet mellan lärosäten.

Nivåerna använder förkunskapskapsbegreppen (exv. G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er som förkunskapskrav) men förkunskapskravet behöver inte spegla omfattningen av fördjupningsnivån - d v s, en kurs på G2F-nivå behöver inte ställa krav på 60 hp kurser, om det inte är helt nödvändigt. Förkunskapskravet ska i stället spegla vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningens mål och innehåll.

Motsvarande kunskaper (HF 7 kap. 3, 5b, 8, 25, 30 §§)

Motsvarande kunskaper måste bedömas oavsett om "eller motsvarande" står utskrivet i förkunskapskravet eller inte. Linnéuniversitetet rekommenderar på sid 25 i lokala regler för kurs och examination att skriva ut eller motsvarande.  

Motsvarandebedömningen görs alltid mot det faktiska förkunskapskravet och vad som är möjligt att utläsa av detta. Om en bredare/smalare tolkning åsyftats än vad som framgår av förkunskapskravet, måste förkunskapskravet ändras.  

Grundläggande behörighet för grundnivå (HF 7 kap. 5, 5a, 5b, 6 §§)

Grundläggande behörighet motsvaras normalt av en avklarad gymnasieutbildning. Behörigheten kontrolleras på alla utbildningar som ges på grundnivå - oavsett om det står utskrivet eller ej. Undantag från krav på svenska (Lokal antagningsordning 3.6) ska göras om utbildningen i sin helhet ges på annat språk. Undantaget anges då i utbildningstillfället i Ladok, ej i förkunskapskravet. 

Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå
(HF 7 kap. 28 §)

Formuleringen är ett juridiskt begrepp och används enbart för program på avancerad nivå, ej för kurser på avancerad nivå. Den uttrycker att sökande har avklarad examen omfattande 180 hp på grundnivå, men specificerar inte vilken examen (yrkes- eller kandidatexamen med viss inriktning/ämne). Begreppet används endast för att säkerställa en grundexamen. 

Särskild behörighet för grund- och avancerad nivå (HF 7 kap. 8, 25, 31 §§)

Kunskaperna ska vara helt nödvändiga för att en student ska kunna tillgodogöra sig en utbildning. 

Särskilda behörighetskrav kan vara:
gymnasiekurser, tidigare högskolestudier (exv. en viss kurs, en viss examen, antal högskolepoäng inom ett visst huvudområde), yrkeserfarenhet, andra kunskaper eller lärande som är en förutsättning för att en student ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.  

Urval

Läggs på varje utbildningstillfälle via Ladok och gäller alla sökande som söker inom ansökningstiden. Urvalet bestämmer vilka av de behöriga sökande som först får plats på utbildningen (förutsatt att det finns fler sökande än antal platser).

Behöriga sökande som söker efter ansökningstiden (sena sökande) omfattas inte av samma urvalsgrupper som sökande i tid. De konkurrerar istället med det datum deras ansökan räknades som komplett, oavsett vilka meriter de har.

Regler finns för vilka urval som får användas, se vår sida om tillträdesregler samt vår lokala antagningsordning 6.

Behörighetsvillkor

Villkor på behörighet sätts endast på pågående akademiska studier som vid avklarande gör den sökande behörig (lokal antagningsordning 3.7). Fakulteten avgör vid utbildningens start om villkoret är uppfyllt eller inte.

Villkor kan inte sättas på pågående gymnasiestudier eller studier på gymnasial nivå som bedrivs på högskola/universitet (d v s förutbildning, behörighetsgivande utbildning eller basår).

Antagningen får regelbundet in önskemål om minskad villkorshantering. Det bästa sättet att minska hanteringen av behörighetsvillkor är att bara ställa helt nödvändiga förkunskapskrav.

Tänk på de sökandes perspektiv

De sökande måste kunna läsa sig till om de är behöriga eller inte samt kunna förstå vilka meriter som krävs att de kompletterar med för att styrka behörigheten.

Sträva efter att uttrycka kravet enkelt, kortfattat och tydligt. Kontrollera även att kravet inte går att tolka på mer än ett sätt.

Utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare (G1N-nivå)

• På denna nivå får endast gymnasiala förkunskapskrav* anges.
• I den grundläggande behörigheten ingår alltid svenska, den ska undantas om utbildningen i sin helhet ges på annat språk. Undantaget läggs på respektive kurstillfälle i Ladok, det ska ej anges i förkunskapskravet.
• Eventuell särskild behörighet ska vara helt nödvändig för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
• Om utbildningen ges helt på engelska eller om moment/litteratur på engelska förekommer ska Engelska 6 anges som förkunskapskrav.
• Förkunskapskrav till program som leder till yrkesexamen bestäms av Universitets- och högskolerådet (UHR).

*OBS! Ibland finns behov för andra förkunskapskrav än gymnasiala på denna nivå (exv. yrkeslivserfarenhet, arbetsprov, portfolio). Ett yttrande måste då vara inhämtat från UHR i god tid före utlysningen vilket Antagningen kan vara behjälplig med. Program som leder till konstnärlig examen behöver inget yttrande.  

Exempel på hur förkunskapskrav till nybörjare bör utformas:
Grundläggande behörighet, Engelska 6 samt Samhällskunskap 1b/1a1+1a2.
(Gymnasiekurser anges enbart med sifferbeteckningarna, meriter från äldre gymnasieutbildningar anges ej längre i förkunskapskravet.)

Utbildningar grundnivå som vänder sig till fortsättare (G1F-, G1E-, G2F-, G2E-nivå)

• De ställda kraven ska vara helt nödvändiga för att sökande ska kunna tillgodogöra sig kursen.
• Vanliga krav är tidigare högskolestudier (uttryckta i kurs/er, poäng i ämne, fördjupning i ämne) och gymnasiekurser. Till vissa utbildningar kan andra kunskaper vara nödvändiga för att sökande ska kunna tillgodogöra sig kursen, exempelvis yrkeslivserfarenhet eller särskilda prov.
• Kom ihåg att Grundläggande behörighet kontrolleras på dessa nivåer, varför det är viktigt att ge undantag för svenska om kursen ges på annat språk. Ange även Engelska 6 om utbildningen ges helt på engelska eller om engelska moment/litteratur förekommer.

Exempel på hur krav på kurs bör utformas: 
1XX001 Kurstitel, 7,5 hp samt Engelska 6.
(Specifika kurser tydligt angivna med kurskod+kurstitel+hp underlättar för sökande att hitta kursplanerna på LNU.se och jämföra innehåll mot deras avklarade kurser.)

Exempel på hur krav på arbetslivserfarenhet bör uttryckas:
1XX004 Gruppdynamiska frågor, 15 hp, samt minst ett års yrkeslivserfarenhet på motsvarande heltid.
(Vid krav på yrkeslivserfarenhet är det viktigt att informera sökande om hur/var yrkeslivserfarenheten ska styrkas. Informationen ges lämpligast på utbildningens hemsida på LNU.se samtidigt med utlysningen av utbildningstillfället.)

Program på avancerad nivå (magister-/masterprogram)

• Krav på Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå ska ställas.
• Kraven på särskild behörighet måste vara helt nödvändiga.
• Språkkrav Svenska 3 och/eller Engelska 6 bör anges eftersom de annars inte kan kontrolleras.

Exempel på hur krav på program på avancerad nivå bör utformas: 
Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet 1-90 hp i matematik (inklusive självständigt arbete omfattande 15 hp) eller motsvarande samt Svenska 3 och Engelska 6.
(Den mest inkluderande varianten. Sökande måste ha en avklarad, behörighetsgivande examen men den tillåts vara inom olika ämnen/yrkesexamen. Därtill har sökande, antingen inom sin examen eller utanför sin examen den krävda matematiken. Programmet ges med svenska som undervisningsspråk men har litteratur på engelska varför båda språkkraven ställts.)

Kurs på avancerad nivå (A1N-, A1F-, A1E-, A2N, A2F- A2E-nivå)

• Endast krav på särskild behörighet får ställas och kraven ska vara helt nödvändiga.
• Krav på Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå får ej ställas. Om examen krävs ska den utformas enligt exemplet på examenskrav nedan.
• Krav på Grundläggande behörighet för grundnivå får ej ställas.
• Språkkrav Svenska 3 och/eller Engelska 6 bör anges eftersom de annars inte kan kontrolleras.

Exempel på utformning av examenskrav:
Examen på grundnivå om minst 180 hp inom (ett eller flera) huvudområde/n (inklusive 15 hp självständigt arbete) samt Svenska 3 och Engelska 6.
(Korrekt examensangivelse när en examen krävs. Det är bättre att specificera vilket/vilka huvudområde/n som ger behörighet än att använda sig av ett sammanfattande begrepp som pekar mot ett övergripande ämne (som exv. Samhällsvetenskapligt område). Innehållet i ett övergripande ämne är svårdefinierat och ofta subjektivt, det varierar mellan utbildningsländer och skapar juridiska definitionsproblem, vid exempelvis överklagande.)
Alternativt: 
Examen på grundnivå om minst 180 hp inom (ett eller flera) huvudområde/n (inklusive 15 hp självständigt arbete) alternativt yrkesexamen som sjuksköterska, läkare eller fysioterapeut, samt Svenska 3 och Engelska 6.
(När en examen krävs kan man även ange yrkesexamen som motsvarande om de innehåller kunskapen som angetts men då meriterna inte är lika genomskinliga.)

Exempel på krav på fördjupning:
1-90 hp i matematik inklusive självständigt arbete omfattande 15 hp samt Engelska 6, eller motsvarande.
(Istället för att kräva en hel 180 hp examen för kurser på avancerad nivå är det ofta tillräckligt att ställa krav på fördjupning i visst ämne. Många examina består av en fördjupningsdel med 90 hp och en fri del på 90 hp. Ur perspektivet helt nödvändiga kunskaper kan det vara svårt att motivera varför den fria delen måste ingå, alltså varför examen måste vara komplett, när den innehållsmässigt mellan sökande kan se väldigt olika ut.)

Exempel på enstaka kurskrav:
4XX123 Gruppdynamiska metoder, 15 hp eller motsvarande samt Svenska 3 och Engelska 6.
(Enbart omständigheten ATT en kurs ges på avancerad nivå är inte tillräcklig ur perspektivet helt nödvändig kunskap för att ställa krav på avklarad examen eller 90 hp i fördjupning. Om endast enstaka kurskrav uppfyller nödvändig kunskap så räcker det som krav.)

2XX003 Skogsvetenskap III, 30 hp eller motsvarande samt Svenska 3 
(Det är heller inte nödvändigt att återupprepa krav på kurser som bygger på varandra. Har man avklarat Skogsvetenskap III så har man mest troligt även Skogsvetenskap I och II, eller innehar åtminstone motsvarande kunskaper.)

Några av exemplen nedan passar in under fler än en rubrik. Av tydlighetsskäl har vi valt att endast lyfta ett problem per förkunskapskrav.

Det kan i enskilda fall vara motiverat att formulera förkunskapskrav på sätt som kan framstå som problematiska. Kontakta gärna Antagningen om ni vill ha stöd i utformningen av förkunskapskrav.

Helt nödvändiga förkunskapskrav?

Förkunskapskrav: 1-45 hp freds- och utvecklingsstudier, samhällsvetenskap eller relevant humanistiskt ämne

Kommentar:

• Freds- och utvecklingsstudier tillhör samhällsvetenskapliga ämnen, fundera över anledningen till att lyfta fram det specifikt.
• När övergripande ämnesområden (som samhällsvetenskap) anges väcks frågan om vad kunskapssambandet mellan 1-45 hp freds- och utveckling, samhällsvetenskap och humanistiska ämnen är. Kravet kan representeras av så olika ämnen som exempelvis freds- och utvecklingsstudier, företagsekonomi och danska. Vilken kunskap har de gemensamt?
• Övergripande ämnesområden är ofta tänkta att vara inkluderande men utesluter också de sökande som inte tillhör något av angivna ämnesområdena, här exempelvis sökande med studiebakgrund i pedagogik eller socialt arbete.
• Vem avgör vad som är ett relevant humanistiskt ämne? Sökande? Antagningen? Överklagandenämnden?
• Tänk på att ovanstående krav riskerar att konkurrera ut sökande med meriter i freds- och utvecklingsstudier.

Progressionskrav? (vad är det?)

Förkunskapskrav: Ämnesstudier om minst 60 hp i ämnet, 30 hp i ytterligare ett ämne och 22,5 hp UVK-kurser samt föregående VFU-kurs.

Kommentar:

• ”30 hp i ytterligare ett ämne” kan vara vilket ämne som helst inom lärarutbildningen, vilken är den gemensamma kunskapen i kravet?
• Tänk på att studenter som läst 30 hp utanför lärarutbildningen också kommer att uppfylla kravet.
• Det finns många UVK-kurser med olika innehåll, att ange en generell mängd på 22,5 hp innehåller ingen specifik kunskap.
• Att ange ”Föregående VFU-kurs” är subjektivt, den VFU som studenten gjorde senast är föregående för den sökande. Alla som har en VFU-kurs kommer att uppfylla kravet.
• Progressionskrav gör ingen skillnad för studenter som följer sina studier. Paradoxalt identifierar de inte heller studenter i svårigheter eftersom villkor för pågående studier är normalt vid terminsövergångar. Villkor sätts på både studenter som följer studierna och studenter i svårigheter.
  Studenter i svårigheter får ofta ändå fortsätta studierna resulterande i ett lapptäcke av oavslutade kurser över flertalet terminer, vilka blir svåra att läsa in i efterhand. Kontrollera gärna studieframgång men gör det i slutet av varje termin då kontakt med studenten kan etableras och en planering för framtida omregistreringar/terminer görs bäst.
• Progressionskrav skapar fler behörighetsvillkor för fakulteterna att hantera.

Förkunskapskrav som är svåra att tyda

Förkunskapskrav: LAFOG: 1GN401 1GN419 1GN038 1GN039 1GN457 1GN01E/1GN02E eller motsvarande LAFOV: 1GN431 1GN420 1GN241 1GN242 1GN458 1GN01E/1GN02E eller motsvarande LAGRU: 1GN402 1GN419 1GN041 1GN042 1GN457 1GN01E/1GN02E eller motsvarande LAGRV: 1GN406 1GN420 1GN217 1GN218 1GN458 1GN01E/1GN02E eller motsvarande

Kommentar:

• Fundera över vem ni skriver kravet för. Ovanstående uppfattas ogenomskinligt av studenterna eftersom endast kurskoder är angivna. Oftast kan de inte heller identifiera vilken programkod de antagits till.
• Är det möjligt att ange gemensam kunskap i stället för att dela upp i programinriktningar? Exv, kravet (1GN01E/1GN02E) som kunde anges som 15 hp självständigt arbete på grundnivå.

Förkunskapskrav baserade på successiv fördjupning?

Förkunskapskrav på G2F-nivå: 60 hp inom ämnet varav 1XX001 kurstitel, 15 hp samt 1XX002 kurstitel, 7,5 hp.

Kommentar:

• Specifikt angivna förkunskapskrav utgör endast 22,5 hp av 60 hp. De övriga 37,5 hp kan vara vilka kurser som helst inom ämnet.
• Fundera på om kravet på 60 hp är satt enbart på grund av kursplanens successiva fördjupningsnivå (G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er som förkunskapskrav). Är 60 hp i ämnet nödvändigt för att kunna tillgodogöra sig kursen?
• Om en sökande kan tillgodogöra sig kursen enbart på de två angivna kurserna så ska endast de finnas i kravet.

Förkunskapskrav angivna med egna ”motsvarigheter”

Förkunskapskrav för Engelska 6: Kravet på engelska anses uppfyllt för den som har en kandidatexamen om 180 hp från svenskt lärosäte eller 120 hp avklarade studier vid Linnéuniversitetet.

Kommentar:

• Kravet saknar stöd i regelverket och är orättvist mot sökande.
• Universitets- och högskolerådet (UHR) föreskriver vad som motsvarar gymnasiekurser. Därtill finns nationella tillämpningsbeslut som lärosätena har kommit överens om. Alla sökande bedöms enligt dessa kriterier.
• Om kravet på Engelska 6 inte är nödvändigt kan man i stället sänka kravet, exempelvis till Engelska 5.

Förkunskapskrav som lämnar utrymme för tolkning

Förkunskapskrav: 4MA151, 4MA201, 4MA115 och 4MA121 eller 4MA221. Därutöver krävs kurserna 4MA123 och 4MA124 eller kurserna 4MA112 och 4MA103 eller kurserna 4MA203, 4MA205, 4MA202 och 4MA207.

Kommentar:

• Kravet kan tolkas på flera olika sätt. Alla sätt att tolka kravet måste räknas som behörighetsgivande.
• Använd gärna tydliga konjunktioner som samt, inklusive, innehållande, alternativt, ytterligare. Kontrollera även att kravet inte innehåller syftningsfel.
• Om flera olika kursalternativ finns för att uppfylla kravet, försök istället att ange den gemensamma kunskapen.
• Om flera snarlika/identiska kurser finns räcker det att lista ett alternativ, de andra behörighetsgivande kurserna räknas som motsvarande.

Samma kurs, olika förkunskapskrav beroende på sökande

Förkunskapskrav: Företagsekonomi 60 hp, inklusive Extern redovisning, finansiering och ekonomisk styrning I, 15 hp, samt Extern redovisning, finansiering och ekonomisk styrning II, 15 hp och Engelska 6, eller motsvarande
 alternativ,
För student som läser kursen som del av Civilekonomprogrammet ska ha: Minst 52,5 hp inom Företagsekonomi, varav följande kurser måste vara avklarade:  Introduktion till ekonomistyrning, 7,5 hp Kalkylering och investeringsbedömning, 7,5 hp Extern redovisning, 7,5 hp Finansiering och analys, 7,5 hp
samt,
Minst 52,5 hp avklarat från följande kurser:  Makroekonomi 15 hp, Mikroekonomi 15 hp, Ekonomisk Statistik I 7,5 hp, Ekonomisk statistik II, 7,5 hp Handelsrättslig grundkurs 15 hp, Engelska 6, eller motsvarande.

Kommentar:

• Olika förkunskapskrav i samma kursplan är inte förenligt med helt nödvändiga krav.
• Olika förkunskapskrav till olika grupper av sökande kan anses vara diskriminerande.
• När olika krav finns kommer alla sökande som uppfyller det minsta kravet att bli behöriga.

Förkunskapskrav som inte går att kontrollera

Förkunskapskrav: Kunskap och erfarenhet från ett eller flera följande områden: informations- och kommunikationsteknik, design och innovation, undervisning och lärande, organisation och ledarskap, eller motsvarande.

Kommentar:

• Alla förkunskapskrav ska ange avslutade studier. Det går inte att kontrollera ”kunskap och erfarenhet”.
• Följande krav innehåller inte heller någon kontrollerbar kunskap: registrerad på kurs, genomgången men icke examinerad kurs eller antagen till programmet.
• Krav som ställs på ett framtida val av ämne till examensarbete går inte att kontrollera (exv. ”minst 15 hp ska vara på fördjupad nivå inom ett för examensarbetet relevant ämnesområde”).