- Stöd och service
- Tips för digitalt arbete på distans
- Lärdomar från sommarens distanskurs om Internet of Things
Lärdomar från sommarens distanskurs om Internet of Things
Hur lägger man upp en kurs med 200 studenter som innehåller många praktiska moment? Hur löser man kommunikationen? Vilka verktyg fungerar och vilka fungerar inte? Hur kan man dra nytta av studenterna och få dem att hjälpa varandra?
Vi har pratat med Fredrik Ahlgren, lektor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Linnéuniversitetet och kursansvarig för Tillämpad Internet of Things, introduktion, som gavs på distans i somras. Han är överväldigad över responsen på och resultaten av kursen, och har många användbara lärdomar som han delar med sig av.
Hur många sökte kursen och hur många antogs?
– Det var över 1 100 sökande och vi antog 400 studenter, varav 270 registrerade sig och påbörjade kursen. Vi hade en plan på att anta 300 från början, men i och med att LUSA-kursen i samma ämne blev inställd utökade vi med 100 platser till.
– Under kursens gång hade vi ungefär 200 aktiva studenter. 178 slutförde kursen med godkänt eller högre. Vi har några eftersläntrare nu i augusti också, så slutsiffran landar nog på en bit över 180.
Var det här en vanlig distanskurs, om det nu finns några sådana, eller stack kursen ut på något sätt?
– Den stora skillnaden var väl att vi jobbade praktiskt med elektronik. Vi ville åstadkomma en skaparglädje och en delaktighet. Alla studenterna köpte egna IoT-enheter och fick fritt välja projekt.
– Grundtanken var också att det skulle vara mycket grupparbeten och samarbeten. Vi hade alltså flera workshopar och interaktiva sessioner alla kvällar i veckan måndag-torsdag. Kursen gick i ett högt tempo och vi jobbade agilt med att utvärdera vårt arbetssätt hela tiden.
– Till exempel började vi den första workshopen med Zoom, men kunde snabbt utesluta detta då Zoom inte är ett bra verktyg för ändamålet. Några studenter tipsade om Discord och vi testade snabbt och planerade om efter förutsättningarna, och det gick mycket väl.
– Överlag var det en mycket hög grad av interaktion från de flesta studenterna, och vi använde Slack som det främsta verktyget för all kommunikation. Videosändningarna skedde via Youtube Live och de praktiska workshopparna via Discord. Den mesta kursinformationen fanns på Github och hackmd.io. Vi hade även en kurssida på Canvas, då vi utvärderade Canvas som lärplattform istället för Moodle.
– Det låter som många verktyg – och det var kanske i överkant – men alla verktyg fyllde precis sina egna syften och helheten blev kanonbra!
Vilka olika typer av studenter gick kursen?
– Det var väldigt roligt att vi hade en så stor blandning av förkunskaper och bakgrunder. Många var studenter inom datavetenskapliga program från flera andra stora universitet i Sverige, vissa hade inga förkunskaper alls och andra var i övre medelåldern med en lång karriär bakom sig inom både elektronik och IT.
– Den samlade kunskapen hos studenterna och det brinnande intresset för att hjälpa till, och att lära sig mer, gjorde att blandningen blev bättre än vad jag någonsin vågat hoppats. Studenterna med goda förkunskaper gjorde fantastiska projekt och hade också energi över till att lyfta de studenter som behövde mer support. Vi skapade ett system inom kursen där de som ville kunde anmäla sig som supporter. Sedan kunde jag para ihop studenter med varandra för handledning och hjälp, något som föll mycket väl ut.
Vilka var deras motiv för att gå kursen?
– En del var helt enkelt nyfikna och ville lära sig något nytt och intressant under sommaren, men flera satsade på en karriär inom Internet of Things.
Varifrån kom studenterna?
– Vi hade inga internationella studenter, på grund av det var en svensk kurs. Lite olyckligt. kan man tycka, och vi ska verkligen se till att denna kurs går som LUSA-kurs nästa år om tillfället ges.
– Huvudspråket var svenska, men de flesta föreläsningarna samt i stort sett allt kursmaterial var på engelska. De flesta studenterna lämnade in en rapport på engelska, trots att det var valfritt.
Hade du haft någon kurs på liknande sätt tidigare?
– Nej. Detta var en helt ny erfarenhet för mig.
Vad innehöll kursen?
– Kursen handlade om Internet of Things, sakernas internet, eller ”uppkopplade prylar” som man ofta pratar om. Studenterna skulle bygga och programmera en IoT-enhet som kunde skicka någon form av sensordata över internet och få denna presenterad på en hemsida. Det låter faktiskt svårare än det är, eftersom det finns fantastiskt mycket färdiga plattformar som vi utforskade inom kursen. Stort fokus låg på att studenterna skulle få förståelse för grundläggande programmering och hur datan färdades – det vill säga om olika protokoll; WiFi, LoRa och så vidare – samt kunna bygga ihop alla pusselbitarna till en helhet.
Hur var kursen upplagd?
– Allt videomaterial sändes via Youtube, https://www.youtube.com/channel/UCj70OvBUiWxO8Rj_qfUcHsQ.
– I övrigt provkörde vi Canvas som lärplattform, vilket var en stor succé. Det vi gjorde i kursen, alltså att examinera 200 studenter med peer-review, och att bädda in externa dokument från hackmd.io, hade rent tekniskt varit svårt, om inte omöjligt, att göra i Moodle. Jag har blivit en stor förespråkare för Canvas!
– Vi hade fyra quizar som skulle genomföras. Dessutom hade vi en slutpresentation via video för alla de som satsade på högre betyg.
– Jag hade hjälp med kursen av min kollega Francis Palma i Kalmar samt tre amanuenser, Amer och Osama i Kalmar och Ruslan i Växjö. Det roliga i kråksången är att endast jag och Amer är svenskspråkiga, så mycket av kommunikationen skedde på engelska.
Hur gick kommunikationen till?
– I stort sett all kommunikation gick via Slack. Det är ett verktyg som verkligen gör att det blir en hög interaktion. Min stora farhåga innan kursen var att behöva svara på frågor via mejl från hundratals studenter, men med facit i hand har jag fått färre mejl från studenterna i den här kursen än vad jag vanligtvis får under en campus-kurs med en tiondel så många studenter.
– På Slack hade vi också våra tre duktiga amanuenser som hjälpte till. Dock svarade studenterna själva på de flesta frågorna. Är kursintroduktionen och studieguiden tydlig nog sparar man in väldigt mycket jobb.
– Jag själv satt i Vancouver i Kanada. Tidsskillnaden på minus nio timmar gjorde att jag var som mest aktiv under sen kväll och natt, svensk tid. Detta uppskattades av studenterna, då det kändes som att de hade en närvaro av lärare dygnet runt. Min egen reflektion från detta är att det verkar som att studenter är nattdjur, och att det nog är bättre med föreläsningar senare än tidigare under dygnet.
– Jag fick egentligen bara positiv feedback för det här med tidsskillnaden. I och med att man befinner sig i en annan tidszon är det få andra saker som tar ens fokus, så det har sina fördelar. Tål att tänkas på ...
Hur blev resultaten av kursen?
– Resultaten överträffade mina förväntningar. Jag trodde nog att de flesta skulle göra enklaste möjligt, men jag skulle vilja säga att de flesta studenterna visade på en stor vilja att göra mer. Projekten präglades av vetgirighet och upptäckarglädje.
Vilka var de bästa idéerna?
– Jag gillade många av idéerna. Jag minns en av studenterna som tidigare jobbat som larmförsäljare, som nu byggde sitt eget hemlarm med enkla medel, bland annat genom att demontera billiga brandvarnare och göra dessa smarta och uppkopplade. Flera projekt handlade om att ta hand om sina växters välbefinnande, både inomhus i sina bostäder samt i växthus, samt om mätning av inomhusmiljö i klassrum. En av studenterna byggde en helt fantastisk övervakning för så kallad aeroponic-odling i sin källare. Det fanns också projekt som mätte hur ofta hästar drack vatten, samt övervakning av katter i hemmet.
– Den mest udda idén var kanske the Earth Rover, som kombinerade både sensorer och en radiostyrd bil. Dessutom byggde studenten en Android-app. Eller kattdetektorn, som skulle lösa problemet med att inte riskera att stänga ute katten på balkongen när denne ibland låg där och sov.
– Jag skulle tro att det finns en kommersiell potential för flera av projekten.
Vad har du fått för reaktioner på kursen från studenterna?
– Fantastiskt mycket bättre än vad jag vågat hoppas på! Jag har varit lärare på universitetet i ungefär tio år och jag har nog aldrig fått så bra feedback på en kursvärdering någonsin. Häftigt, när man kör en distanskurs för första gången och dessutom från andra sidan jorden ...
– Det upplevdes, med all rätt, som rörigt i början av kursen. Det var inte lätt att hitta de rätta och mest effektiva formerna för alla momenten. Kursen gick på helfart och detta upplevdes som lite tufft för vissa som hade önskat ett lägre studietempo. Det vi fick en överväldigande god feedback för var just engagemanget från samtliga.
Vilka är de största lärdomar du dragit av kursen?
– Med en positiv inställning och en tydligt kommunicerad vision om kursens mål går det att nå långt.
Kommer kursen att ges igen?
– Ja, helt klart. Vi har bara börjat!
Mer information
- Se de bästa projekten
- Se videomaterial från kursen
- Läs mer om Internet of Things
- Läs även den externa nyheten på Lnu.se
Bild: Adam Leo. Projekt: How I built an RC car controlled over the Internet which can measure temperature (the Earth Rover).