Uppdragsutbildning -      del av det livslånga lärandet

Utveckla uppdragsutbildningskurser som möter samhällets behov!

Anställda lärare kan löpande ansöka om medel för utveckling av kurser som möter samhällets behov. Dess medel tilldelas då kurs är färdigutvecklad och publicerad på:

Vill du kompetensutveckla din personal? | lnu.se

Medel för något av följande alternativ:

• Välja ut en eller flera moduler från en redan existerande kurs som kan examineras fristående från resterande kursinnehåll. Modulerna ska möta omvärldens behov och kunna nyttjas i det livslånga lärandet för redan yrkesverksamma (kompetenshöjning). Modulen får gärna vara digital, flexibel i sin användning och kunna anpassas till en eller flera målgrupper.
  
  
• Skapa en helt ny modulkurs med ett innehåll som är samhällsaktuellt och berör en definierad målgrupp. Modulen ska möta omvärldens behov och kunna nyttjas i det livslånga lärandet för redan yrkesverksamma (kompetenshöjning). Modulen får gärna vara digital, flexibel i sin användning och kunna anpassas till en eller flera målgrupper.

Villkor:

• Uppdragsutbildningen ska möta ett samhällsbehov och en tänkt målgrupp ska ha identifierats.
  
  
• Uppdragsutbildningen ska ha tydliga lärandemål som kan examineras och ge högskolepoäng.
  
  
• Uppdragsutbildningen ska vara nytänkande i sin form både vad gäller examination och genomförande.
  
  
• Beviljade medel ska användas inom 6 månader.

Ansökningar om medel skickas till anita hall@lnu.se och prövas löpande.

Avdelningschef för externa relationer ansvarar för dessa medel, vilka handläggs av affärsutvecklare vid avdelningen. Handläggningstid ca två veckor.

Ansökan ska innehålla:

• Institutionstillhörighet samt att godkännande för ansökan har inhämtats från prefekt.
  
  
• En kort sammanfattande beskrivning av uppdragsutbildningen med syfte, lärandemål och primär målgrupp (max 250 ord)
  
  
• En kort beskrivning av vilket samhällsbehov uppdragsutbildningen möter (max 100 ord).
  
  
• En kort beskrivning av era idéer om hur utbildningen blir nytänkande i sin form (max 100 ord).

De kursutvecklingsprojekt som tilldelas medel kommer att få stöd från affärsutvecklare på avdelningen för externa relationer.

Den avgift som en uppdragsgivare ska betala för en uppdragsutbildning regleras genom Avgiftsförordningen 1992:191 och ska baseras på ”full kostnadstäckning”, vilken kan beskrivas enligt Ekonomistyrningsverket – ”att intäkterna på ett eller ett par års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader.”

Uppdragsutbildning ska vara självfinansierad och inte belasta den ordinarie utbildningen eller den forskning som bedrivs. Vid beredning eller projektering av en uppdragsutbildning ska därför samtliga kostnader relaterad till utbildningen inkluderas, vilket innefattar bl.a. arbetstid vid förberedande, genomförande och efterarbete för samtliga involverade, lokalhyror, förbrukningsmaterial, litteratur samt eventuell kost och
logi. Arbetstid för en uppdragsutbildning ska beräknas separat för faserna beredning, genomförande samt utvecklings- och efterarbete.

En specifik kalkylmall för att beräkna kostnader vid uppdragsutbildning finns tillgänglig. Ekonomiavdelningen tillhandahåller denna beräkningsmall.

Samtliga kalkyler som görs för uppdragsutbildning ska granskas av en fakultetsekonom innan offert eller anbud läggs.

Deltagaren är den som deltar i en uppdragsutbildning efter att ha blivit utsedd av uppdragsgivaren. Då uppdragsgivaren finansierar och utser deltagarna är dessa inte studenter enligt Högskoleföreningen.

Detta innebär att:

• Inga formella förkunskapskrav kan ställas på deltagarna till skillnad från den
  reguljära utbildningen. För att en uppdragsutbildning ska kunna genomföras effektivt och med god kvalitet får dock utbildningens krav och lämpliga kunskaper hos deltagarna kommuniceras och bestämmas i samråd med uppdragsgivaren
  
  
• Deltagarna har inte de rättigheter och skyldigheter en student har enligt Högskoleförordningen. Detta innebär att deltagaren inte omfattas av reglerna gällande särskilt pedagogiskt stöd och disciplinära åtgärder och inte heller har rätt till studiemedel och studievägledning.
  
  
• Universitetets försäkring för studenter gäller ej för deltagarna vid en uppdragsutbildning utan denna ska istället täckas av uppdragsgivarens arbetsskadeförsäkring.

Uppdragsutbildning är en utbildning som anordnas mot avgift, från annan än fysisk person, för de deltagare som uppdragsgivaren utser, vilken inkluderar former såsom utbildningsprogram, befintliga eller särskilt utvecklade poänggivande kurser, samläsning med reguljär utbildning, ej poänggivande kurser, föreläsningar, seminarier eller konferenser.

Regeldokument - Linnéuniversitetet (lnu.se)

Förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

Förordning (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

UHRFS 2013:11. UHR:s föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor - Universitets- och högskolerådet (UHR)

Avgiftsförordning (1992:191) | Sveriges riksdag (riksdagen.se)

För icke-poänggivande uppdragsutbildning behöver ej fastställda kursplaner användas. Dock ska det, för att säkerställa kvalitet och samförstånd mellan parterna, tydligt i offert och avtal framgå vilka mål utbildningen har, vilket övergripande innehåll som är inkluderat och hur utbildningen ska genomföras.

Deltagarna vid en icke-poänggivande uppdragsutbildning kan erhålla ett kursintyg, vilken ska förtydliga att det gäller en uppdragsutbildning och inte ska likställas med reguljär kurs.

Avdelningen för externa relationer ansvarar för denna mall.

En uppdragsutbildning ska enligt Förordning om uppdragsutbildning (SFS 2002:760) uppfylla följande:

• Uppdragsgivaren ska vara en juridisk person (Se definition för uppdragsgivare).
  
  
• Utbildningen ska knyta an till sådan utbildning som universitetet har examensrätt för. Detta medför att en uppdragsutbildning huvudsakligen måste utföras inom universitetets ämneskompetens och av universitetets egen personal inom ramen för sin anställning.
  
  
• Utbildningen får ej på något sätt ha en negativ inverkan på den reguljära utbildningen, d.v.s. kvaliteten på de reguljära kurserna får inte kompromissas genom exempelvis reducerad lärartid eller pedagogiska resurser för gynnande av uppdragsutbildning.
  
  
• Uppdragsutbildning som överstiger 60 högskolepoäng skall rapporteras skriftligen till Universitetskanslersämbetet. Den befattning (prefekt, dekan eller rektor) som är behörig och attesterar offert och avtal ansvarar för att skriftligen meddela Universitetskanslersämbetet.

Dessutom ska handlingar såsom offertförfrågan, offert och avtal diarieföras och relevanta handlingar relaterade till en uppdragsutbildning, såsom deltaglistor, projektplan och kursintyg, ska arkiveras enligt universitets dokumenthanteringsplan.

Kursbevis för poänggivande uppdragsutbildning

Deltagare i en poänggivande uppdragsutbildning kan erhålla kursbevis efter att ha erhållit ett godkänt resultat. Studerandeavdelningen är behjälpliga med kursbevis för poänggivande uppdragsutbildning och kan kontaktas här: kursbevis@lnu.se

Kursintyg för ej poänggivande uppdragsutbildning

Deltagare i en ej poänggivande uppdragsutbildning kan erhålla kursintyg som bevis på att de har deltagit i utbildningen. Kursintyg utfärdas om det avtalats om i avtalet med uppdragsgivaren.

All uppdragsutbildning ska utvärderas och resultatet återkopplas till verksamheten.

För poänggivande uppdragsutbildning ska universitetets gängse format för kursvärdering användas.

För ej poänggivande uppdragsutbildning finns även en elektronisk mall tillgänglig för kursvärdering

Kursansvarig alternativt projektledare för en uppdragsutbildning ska tillse att resultatet från kursvärderingen används som ett verktyg vid förbättrings- och utvecklingsarbetet efter utbildningen samt delges till uppdragsgivaren.

Det rekommenderas även att någon form av utvärdering görs med uppdragsgivaren för att tillgodose att deras erfarenheter och upplevelser tillvaratas och förs in i arbetet med att utveckla verksamheten vidare.

En mall för kursvärdering till uppdragsutbildning finns tillgänglig i Survey & Report

Det övergripande kravet för att en uppdragsutbildning ska vara meriterande eller poänggrundande är att samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på den ordinarie utbildningen. Uppdragsutbildning som ger högskolepoäng ska ha en fastställd kursplan och en examinator utsedd för kursen i enlighet med de regler som gäller för den ordinarie utbildningen. Kursplanen fastställs enligt universitetets besluts- och delegationsordning.

Fristående kurser i den svenska högskolan är mikromeriter

• Fristående kurser som ger högskolepoäng och är kvalitetssäkrade av svenska universitet och högskolor uppfyller på alla punkter EU:s standarduppgifter och principer för mikromeriter.
  
  
• Det finns ett stort mervärde för de individer som i sitt livslånga lärande väljer att skaffa sig mikromeriter som är fristående kurser vid svenska lärosäten.
  
  
• Sverige har en excellent, modulbaserad och flexibel grundstruktur för högre utbildning – med mer potential, som idag inte nyttjas fullt ut.

SUHF:s förbundsförsamling fastställde den 20 mars 2024
Vägledning om mikromeriter (REK 2024:1)

I enlighet med Universitets- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning (UHRFS 2013:11) ska skriftliga avtal tecknas mellan universitetet och uppdragsgivaren vid uppdragsutbildning.

Vid förfrågan eller anbudsförfarande ska offertmall som tillhandahålls av Avdelningen för externa relationer användas. Offerten ska beskriva uppdragsutbildningens mål, i innehåll och hur den ska genomföras. Offerten ska även innehålla detaljer kring vad som ingår och, i den mån det är behövligt, även vad som inte ingår.

Avdelningen för externa relationer tillhandahåller även en avtalsmall som bör användas vid avtalande om uppdragsutbildning. Till avtalet ska fastställd kursplan medfölja vid poänggivande uppdragsutbildning alternativt en beskrivning av mål, innehåll och genomförande för ej poänggivande uppdragsutbildning.

Dokumentmallarna för både offert och avtal inkluderar de allmänna villkor som gäller för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet.

Vid öppen uppdragsutbildning där arbetsgivaren utser och betalar för deltagarna och där mål, innehåll och villkor annonserats, kan en formell och signerad anmälan likställas med ett skriftligt avtal.

Vem som har rättighet att attestera offert och avtal avgörs enligt delegationsordning från rektor respektive dekan och baseras på avtalets totala värde.

Uppdragsutbildning kan även upphandlas av uppdragsgivaren, vilket kan ske offentligt och avtalsformatet fastställas av uppdragsgivaren. Dessa avtal är givetvis acceptabla att använda förutsatt att inget i avtalet strider mot universitetets regler eller allmänna villkor.

Alla formella förfrågningar, offerter, avtal och upphandlingsärenden ska diarieföras. Avtal ska utfärdas i två kopior varav uppdragsgivaren ska ha ett exemplar och det andra arkiveras enligt universitetets dokumenthanteringsplan.

Deltagarna vid en poänggivande uppdragsutbildning har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning samt kan erhålla kursbevis eller examensbevis. Av kursbeviset ska det enbart framgå att det är en uppdragsutbildning om kursen är specialutformad och inte är en del av ordinarie utbildning.

För poänggivande uppdragsutbildning ska kurs- och utbildningsplaner granskas och godkännas, samt examinator utses på samma sätt som för den reguljära utbildningen.

Beslut om kursplaner och examinator ska diarieföras. Kursplaner som utvecklas eller används för en uppdragsutbildning ska kodas med ett ”U” för att tydliggöra att de inte är anslagsfinansierade.

Kursansvarig alternativt projektledare tillser att deltagarna registreras, samt att deras resultat rapporteras in i LADOK.

Kursansvarig är ansvarig för beredandet, genomförandet och efterarbetet vid
uppdragsutbildning. Kursansvariges ansvar är principiellt detsamma som vid ordinarie utbildning och arbetet skall ske inom ramen för dennes ordinarie anställning.

Examinator är ansvarig för att granska examinationsförslag, säkerställa att
examinationsförfarandet utförs enligt gällande riktlinjer samt godkänner
examinationsunderlaget innan det överlämnas för inrapportering. Ansvaret är principiellt detsamma som vid ordinarie utbildning. Examinator vid uppdragsutbildning skall vara anställd vid Linnéuniversitetet.

Projektledare kan tillsättas vid större och mer komplicerade uppdragsutbildningar och har det övergripande samordningsansvaret för utbildningen, vilket inkluderar beredning, genomförande, efterarbete och uppföljning samt kontakt med uppdragsgivare. Rollen kan utföras av befintlig personal exempelvis en samverkanskoordinator eller lärare.

Prefekt ansvarar för all uppdragsutbildning som bedrivs vid respektive institution samt att varje uppdragsutbildning tilldelas en kursansvarig eller projektledare. Prefekt ska tillse att de medarbetare vid institutionen som arbetar med uppdragsutbildning gör detta inom ramen för sin ordinarie anställning. Prefekt ansvarar även för att bedöma och tillse att arbetet med uppdragsutbildning inte påverkar den reguljära utbildningen negativt.

Avdelningen för externa relationer ansvarar för det centrala stödet och utvecklingen av uppdragsutbildning vid universitetet. Den centrala vägen in för uppdragsgivare och bistår i uppdragsdialog med uppdragsgivare. Stödjer institutionerna i utveckling av ny uppdragsutbildning och ger stöd i regelverket runt uppdragsutbildning. Ansvarar för att det finns aktuella och tillgängliga dokumentmallar och stöddokument. Lämnar stöd i frågor som rör offert- och avtalsarbete. Koordinerar uppdragsutbildning mellan flera olika fakulteter vid universitetet.

Om du behöver skapa ett studentkonto för deltagare i en uppdragsutbildning för att deltagarna ska kunna nå läroplattformar och digitala resurser kan du läsa mer här: Konton på Linnéuniversitetet | lnu.se

Uppdragsgivare är den som beställer en uppdragsutbildning, dvs. erlägger avgiften samt utser deltagarna. En uppdragsgivare kan inte vara en fysisk, utan en juridisk person enligt SFS 2002:760 och vem som får vara uppdragsgivare kan beskrivas enligt följande:

• Om uppdragsgivaren är svenska staten, en svensk kommunal myndighet, en svensk region eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom EES-området gäller att uppdraget ska avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl. Uppdraget får avse personalutbildning av personer som inte är anställda hos uppdragsgivaren, om utbildningen enligt beslut av regeringen ska ges på uppdrag av svenska staten för en bestämd kategori av personer.
  
  
• Om uppdragsgivaren inte är en offentlig uppdragsgivare ska uppdraget avse personalutbildning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren eller avse utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl.
  
  
• Om uppdragsgivaren är en offentlig uppdragsgivare utanför EES-området behöver utbildningen inte avse personalutbildning eller vara utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl eller biståndspolitiska skäl.

I praktiken kan det handla om befintliga utbildningar, men även utbildningar som skapas på uppdrag av beställare och inte direkt motsvaras av någon befintlig utbildning.

Privatpersoner eller enskild firma får aldrig vara köpare av uppdragsutbildning.