Kvalitetsarbete

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy är den gemensamma grunden för universitetets kvalitetsarbete inom alla verksamhetsområden, till exempel kvalitet inom utbildning på grund- och avancerad nivå och på forskarutbildningsnivå.

Syfte

Syftet med kvalitetsarbetet är att stödja universitetets uppgift, att i samverkan och till nytta för det omgivande samhället bedriva utbildning och forskning i enlighet med Linnéuniversitetets vision.

Kvalitetsarbetets målsättning är att bidra till utveckling och kvalitetssäkring inom såväl kärn- som stödverksamhet med stöd av en utvecklingsorienterad kvalitetskultur som omfattar både studenter och medarbetare.

Kvalitetspolicyn beskriver Linnéuniversitetets värderingar och arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet med utgångspunkt i fastställda mål och processer. Policyn beskriver också hur kvalitetsarbetet kopplas samman med verksamhetsprocessen för att förverkliga universitetets vision och strategi samt för att säkerställa processerna för att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten. Verksamhetsprocessen är universitetets samlade process för verksamhetsplanering och uppföljning som även inkluderar intern styrning och kontroll. 

Kvalitetskultur

En utvecklingsorienterad kvalitetskultur syftar i första hand inte till kontroll. Den kvalitetskultur som eftersträvas präglas av tillit, ansvarstagande och helhetssyn. Arbetet för en kvalitetskultur förutsätter ett gemensamt förhållningssätt som stödjer ett långsiktigt, effektivt och integrerat kvalitetsarbete. Delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik gör detta möjligt.

DELAKTIGHET

Centralt i kvalitetskulturen är studenternas och medarbetarnas engagemang och deras möjlighet att höras, påverka och förändra. Att stödja och stimulera till tillit och delaktighet är ett särskilt ansvar för chefer och ledning. Alla som är involverade i kärn- och stödverksamheterna har del i ansvaret för kvaliteten, ser sin roll och uppmuntras att bidra utifrån sina möjligheter och sammanhang så att de utvecklingsmöjligheter som identifieras kan diskuteras konstruktivt. 

KOMMUNIKATION

En öppen och rik kommunikation knyter samman kvalitetsarbetet både i vertikala (i linjeorganisationen) och horisontella (över organisatoriska gränser och/ eller mellan medarbetare och studenter) led och över tid. Ett ändamålsenligt stöd för utveckling förutsätter att problem och goda exempel uppmärksammas och diskuteras. Resultaten av kvalitetsarbetet dokumenteras, hålls aktuellt och finns tillgängligt samt återkopplas till delaktiga och relevanta intressenter. 

UTVECKLING

Kvalitetsarbetet är inriktat på stöd, utveckling och kontroll i syfte att skapa förutsättningar för en kvalitetssäkrad, utvecklingsorienterad och relevant verksamhet. För att effektivt stödja utveckling och sprida goda exempel är kvalitetsarbetet nära kopplat till verksamhetsplanering och resursfördelning, och väl integrerat med universitetets strategiska arbete.

SYSTEMATIK

Det systematiska arbetssättet innebär att kvalitetsarbetet knyts samman både över tid och över organisatoriska gränser. Det bygger på värdering av universitetets verksamheter gentemot mål och kriterier som underlag för kvalitetsutveckling. Värdering, genomförande av åtgärder och uppföljning av dessa utgör stegen i en cyklisk kvalitetssäkringsprocess. 

Kvalitetssäkringsprocessen

Kvalitetssäkringsprocessen innebär såväl utveckling och kontroll av kvalitet som att värna, vidareutveckla och sprida goda exempel. Varje verksamhet har sina mål som utgångspunkt för kvalitetsäkringsprocessen. Den kan beskrivas genom fyra delsteg, Linnéuniversitetets kvalitetshjul: 

Verksamheten bedrivs i förhållande till mål. Målen utgör även utgångspunkt för Linnéuniversitetets kvalitetssäkringsprocess: 1. Utvärdering, 2. Analys, 3. Åtgärder, 4. Uppföljning av åtgärder.

1. Utvärdering i förhållande till mål
2. Analys och identifiering av bristande kvalitet respektive goda exempel
3. Prioritering och genomförande av åtgärder i förhållande till identifierad kvalitetsbrist samt spridning av goda exempel
4. Uppföljning av genomförda åtgärder.

Analysen (delsteg 2) görs i relation till mål och vid behov revideras målformuleringar. När det gäller prioriterade åtgärder (delsteg 3) inkluderar detta steg även hur uppföljningen ska genomföras. En åtgärd kan även vara förebyggande för att minska risker för kvalitetsbrist. Dokumentationen av kvalitetssäkringen ska vara lättillgänglig. 

Kvalitetsarbete och universitetets vision

Kvalitetsarbetet förutsätter en systematiserad och väl utvecklad kommunikation samt samordning mellan kvalitets- och strategiarbete i verksamhetsplanering och resursfördelning, se figuren. I den övergripande årscykeln för verksamhetsplanering och uppföljning hanteras insatser gemensamt utifrån kvalitetsmässiga och strategiska målsättningar.

Det systematiska kvalitetsarbetet länkas samman med visions- och strategiarbete genom kommunikation och samordning i universitetets verksamhetsprocess.

Kommunikationen inom och mellan akademi och verksamhetsstöd sker genom regelbundna dialoger för hantering av åtgärder och goda exempel. Universitetsgemensamma råd utgör stöd för kvalitetsarbetet och den strategiska utvecklingen av den akademiska verksamheten och har direkt inflytande i verksamhetsplaneringsprocessen. Kommittéer utgör stöd för utvecklingen av strategiska områden. 

Styrdokument för kvalitetsarbetet

I kvalitetsarbetet är innehållet i och fördelningen av ansvar tydliga och kopplade till olika befogenheter och resurser. De beslut som reglerar ansvar och innehåll beskrivs i styrdokumenten. Vissa styrdokument innehåller anvisningar som måste följas för att säkerställa rättssäkerhet, det vill säga att lagar och regler efterlevs.

Styrdokumenten skapar även förståelse för vad arbetet och ansvarsfördelningen innebär och hur det ska utföras. Styrdokumenten är tydliga, kända och användbara.

De anvisningar för kvalitetsarbetet som gäller för samtliga verksamheter återfinns i styrdokument som beslutas av universitetsstyrelse, rektor eller universitetsdirektör. Styrdokument som gäller för delar av organisationen beslutas på delegation, och då är den beslutande parten ansvarig för att dokumentet hålls aktuellt och ändamålsenlig.