Forskningskvalitet vid Linnéuniversitetet

Målet för Linnéuniversitetets systematiska kvalitetsarbete avseende forskning är att upprätthålla hög forskningskvalitet. Arbetet sker i enlighet med akademisk frihet, god forskningssed och kollegiala arbetsformer som präglas av öppenhet och delaktighet.
Kvalitetsarbetet utgår från att hög kvalitet i forskning är en förutsättning för, och stärks genom, närhet och integration med utbildning och samverkan.

Ramverket

Linnéuniversitetets kvalitetssystem är decentraliserat och mycket av arbetet att säkerställa och stärka kvaliteten sker vid fakulteterna och i forskarmiljöerna utifrån akademisk frihet, god forskningssed och kollegiala arbetsformer.

Ramverket är en vägledning för det universitetsgemensamma arbetet, och samtidigt ett stöd för det arbete som görs inom fakulteterna och Nämnden för lärarutbildning (NLU).

Forskningens kvalitetsarbete

Inom ramverket ges forskarna instruktioner om vad som eftersträvas, men inte hur fakulteterna ska uppnå detta. Detta då de grundläggande principerna akademisk frihet, god forskningssed och kollegialitet i första hand realiseras genom det dagliga akademiska arbetet. Inom ramverket har fakulteterna därför frihet att utforma arbetet utifrån respektive vetenskapsområdes särart och förutsättningar.

Övergripande kvalitetssäkringsprocess

Kvalitetsarbetets principer är ett integrerat arbetssätt utifrån en gemensam kvalitetskultur baserad på delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik.

Universitetets kvalitetssystem bygger på processen i kvalitetshjulet, utöver det akademiska arbetssättet och vedertagna kollegiala granskningar. Processen omfattar såväl utveckling och kontroll av kvalitet som att att värna, vidareutveckla och sprida goda exempel.

Illustration årshjul kvalitetssäkring forskning

Linnéuniversitetets kvalitetsarbete sker integrerat med den övriga verksamhetsstyrningen, bland annat genom delmål och uppdrag i universitetets årliga verksamhetsplaner.

I alla delar av verksamheten sker sedan återkommande dialoger för att säkerställa att information, analys och resultat från utvärderingar kommuniceras och kopplas till planering och uppföljning. Syftet är att identifiera utvecklingsområden samt att följa upp tidigare planer och åtgärder.

Universitetsgemensamt kvalitetsarbete

Universitetsstyrelsen och rektorn har det övergripande kvalitetsansvaret, och det avser såväl kontroll av kvalitet som kvalitetsutveckling. Respektive fakultetsstyrelse har sedan ett ansvar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av sin respektive forskningsverksamhet.

Till sin hjälp har både rektor och fakulteter ett forskningsråd som samordnar kvalitetsarbetet. För samordning av kvalitetsarbetet genomförs också en årlig rådsdialog mellan vicerektorer, råds- och utskottsordförande.

På den universitetsgemensamma nivån bedrivs kvalitetsarbetet också i ett antal olika råd och grupper i samverkan bland annat Forskningsrådet, Rådet för god forskningssed, Rådet för hållbarhet samt inom ramen för HRS4R (HR Excellence Award for Research).

Fakulteternas verksamhet

Fakulteterna ansvarar för det kvalitetsarbete avseende forskning som bedrivs på respektive fakultet. Den kollegiala granskningen (peer review) utgör grunden i forskningens kvalitetssäkring. Detta ansvar vilar på den enskilde medarbetaren, forskarmiljöerna och forskarsamhället. Universitets uppgift gentemot fakulteterna är att säkerställa att detta kan ske, och sker, i fakulteternas verksamhet.