Här hittar du en översikt över vårt arbete med utbildningskvalitet– syfte, förutsättningar, ansvar och vilka aktiviteter som ingår för att utveckla och kontrollera kvalitet i våra utbildningar såväl på universitetsövergripande nivå som utbildningsnära på fakultets- och institutionsnivå. Sidan är under uppbyggnad.
Arbetet med utbildningskvalitet syftar i första hand till stöd och utveckling av utbildningar, men även till kontroll av utbildningskvalitet. Det gäller på såväl grund-, avancerad- som forskarutbildningsnivå.
För att du ska kunna och vilja bidra till utveckling, be om och hitta hjälp, prova nya arbetssätt, följa upp och dela med dig behöver det finnas rätt förutsättningar för delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik i kvalitetsarbetet. Vi kallar det en utvecklingsinriktad kvalitetskultur. Det är även grunden till hur arbetet är indelat.
Ansvar att utveckla och kontrollera – universitetsövergripande och utbildningsnära
Arbetet med utbildningskvalitet ska i första hand utveckla och stödja våra utbildningar, men även kontrollera att utbildningarna håller rätt kvalitet.
Arbetet med utbildningskvalitet inkluderar alla – såväl studerande som medarbetare och chefer. Vem som har ansvar för vad finns reglerat i vår arbetsordning.
Vicerektor för utbildning tillsammans med rådet för utbildning och lärande (RUL) har ansvar för ledning och samordning av det universitetsövergripande kvalitetsarbetet. Det ska stödja fakulteterna och nämnden för lärarutbildning (NLU) i deras utbildningsnära kvalitetsarbete.
Fakultetsstyrelser och NLU har det övergripande ansvaret för det utbildningsnära kvalitetsarbetet. Det ska säkerställa kvalitet kvaliteten i den akademiska verksamheten respektive i lärarprogrammen och utveckla verksamheten kring kurser, program respektive forskarutbildning.
Kvalitetssäkringsprocessen
Vi utvecklar våra utbildningar i fyra steg utifrån de kvalitetskriterier vi har valt. Det är en process som börjar om så fort den nått sitt sista steg och den genomförs på såväl utbildningsnära som universitetsövergripande nivå. Genom att kommunicera behov av verksamhetsutveckling och planera resurser för det, hänger processen ihop och utvecklar hela Linnéuniversitetets utbildningsverksamhet.
Verksamheten bedrivs i förhållande till mål. Målen utgör även utgångspunkt för Linnéuniversitetets kvalitetssäkringsprocess: 1. Utvärdering, 2. Analys, 3. Åtgärder, 4. Uppföljning av åtgärder
1. Vi frågar och lyssnar
Första steget handlar om insamling av information om utbildningen.
Vi använder information från bland annat Treklövern, UKÄ och kollegiet.
Vi lyssnar på studenternas synpunkter, använder kursvärderingar och enkäter under, men även efter, utbildningen.
Som lärare behöver du uppmuntra studenterna att ge sina synpunkter på utbildningen. Här är även dina egna erfarenheter av vad som fungerar bra eller vad som kan förbättras viktiga. Vi deltar i arbetet med studentenkäter och externa granskningar. Vi är beredda att lyssna och resonerar med kollegor och chefer om vad det verkliga problemet är.
2. Vi analyserar och beslutar om insatser
Andra steget handlar om analys. När du till exempel får en synpunkt om vad som funkar bra eller mindre bra på en kurs – prata om det med dina närmaste kollegor.
Varför kommer synpunkten fram, vad är det egentliga problemet och vilken insats skulle lösa det?
Och varför fungerar det bra inom ett annat område – finns det något som vi kan dela med oss av?
3. Vi prioriterar och förändrar
Tredje steget handlar om att åtgärda. När vi hittar insatser som vi själva kan genomföra – då genomför vi. När vi hittar saker som fungerar särskilt bra i våra utbildningar delar vi med oss. Varje verksamhet tillsätter resurser för sina prioriterade utvecklingsområden genom sin verksamhetsplanering. De gånger insatserna som vi behöver göra kräver mer resurser än vi har – då berättar vi att vi behöver ha hjälp.
4. Vi följer upp och drar gemensamma lärdomar
Det fjärde steget i processen handlar om att följa upp. Har vi gjort de förändringar som vi tänkt, fått den hjälp som behövts? I kommande enkäter och andra utvärderingar följer vi upp effekten av de åtgärder som har gjorts och ser vad mer som kanske behöver göras.
Kvalitetsområden och aktiviteter
Kvalitetsarbetet delas in i fyra kvalitetsområden kring delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik. Detta gäller både på universitetsövergripande och utbildningsnära nivå. Arbetet inom respektive område stödjs av ett antal aktiviteter som du hittar nedan:
Delaktighet: Medarbetare och studenter bereds möjlighet till och är delaktiga och ansvarstagande i kvalitetsarbetet i såväl akademi som verksamhetsstöd
Delaktighet: Medarbetare och studenter bereds möjlighet till och är delaktiga och ansvarstagande i kvalitetsarbetet i såväl akademi som verksamhetsstöd
Aktiviteter i det universitetsövergripande kvalitetsarbetet och dess stödjande komponenter:
Samordna och utveckla det universitetsövergripande kvalitetsarbetet med stöd av fakulteter och/eller NLU
Mötesarenor för fakultetsledningar och ledningen för lärarutbildningen, exempelvis rådgivande och beredande organ för utbildningsfrågor
Verka för studentmedverkan i berednings- och beslutsprocesser samt i uppföljningar av utbildningskvalitet.
Lista över studentrepresentation i beredande och beslutande organ.
Utveckling: Kvalitetsarbetet ska leda till utveckling i betydelsen förbättring
Utveckling: Kvalitetsarbetet ska leda till utveckling i betydelsen förbättring
Aktiviteter i det universitetsövergripande kvalitetsarbetet och dess stödjande komponenter:
Identifiera utvecklingsområden såväl som goda exempel
Extern granskning, exempelvis vid s.k samråd 1. Vid specifika behov föreslå prioriterade utvecklingsområden/uppdrag.
Skapa förutsättningar för spridning av goda exempel och internt lärande
Exempelvis interna konferenser, exempelvis DELTA-konferens, kvalitetskonferens, webbkanal för tips.
Skapa underlag som är användbara, effektiva och kvalitetsdrivande för kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling på både universitetsgemensam nivå och utbildningsnära nivå.
Värderingar genomförs i samverkan med berörda nivåer/verksamheter och utformas för att vara funktionella och till nytta för egen verksamhet likväl för vad som ska förmedlas vidare, ”ikuggning” till universitetsgemensam nivå. Exempelvis modell för tematisk utvärdering.
Systematik: Kvalitetsarbetets förutsättningar och resultat följs regelbundet upp för att stödja kvalitetssäkring och utveckling
Systematik: Kvalitetsarbetets förutsättningar och resultat följs regelbundet upp för att stödja kvalitetssäkring och utveckling.
Aktiviteter i det universitetsövergripande kvalitetsarbetet och dess stödjande komponenter:
Genomföra systematiska uppföljningar och jämförelser över tid av kvalitetssäkringsarbetet inom fakulteter och lärarutbildningen samt på universitetsövergripande nivå
Uppföljning av kvalitetssäkringsprocesser i anslutning till extern granskning, exempelvis så kallat samråd 2 efter Treklövergranskning eller uppföljning efter UKÄ:s lärosätesgranskning.
Främja kvalitetsdrivande utbildningsgranskningar.
Systematisk uppföljning av resultaten från externa granskningar på fakultetsövergripande nivå. Uppföljning av genomförda åtgärder på universitetsgemensam nivå samt effekter av dessa.
Hålla universitetsövergripande styrdokument och processer à jour och kända för målgrupp.
Handläggningsrutin för styrdokument, inklusive förteckning över centrala styrdokument med ansvariga, revisionsperioder etc.
Förankringsprocess, information om och implementering av nya och reviderade styrdokument.
Utbildningsprocesser, universitetsövergripande anvisningar, beslut och kriterier
1. Vetenskaplig/konstnärlig/professionsbasering/-grund + pedagogisk grund
Kriterium vetenskaplig grund
2B) Kriterium för forskarutbildningsnivå Forskarutbildningsmiljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig/konstnärlig nivå och den samverkar nationellt och internationellt
Den undervisande personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetens motsvarar forskarutbildningens behov och är i relation till dess storlek.
Verksamma inom forskarutbildningsmiljön arbetar aktivt för säkring av vetenskaplig kvalitet och för utveckling av relevans för forskarutbildningen.
Forskarutbildningsmiljön är aktiv inom såväl nationella som internationella nätverk.
3C) Undervisningens innehåll och form vilar på aktuell vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och det i övrigt råder ett nära samband mellan utbildning och forskning och profession/yrkesverksamhet
Det framgår av utbildningens styrdokument att det finns ett nära samband mellan utbildningen och den vetenskapliga/konstnärliga grunden.
Utbildningen har anknytning till en relevant vetenskaplig/konstnärlig miljö som tar ansvar för utbildningens vetenskapliga/konstnärliga grund.
Undervisande lärare och examinatorer har relevant och aktuell vetenskaplig-/konstnärlig-/professionskompetens med avseende på utbildningens innehåll.
Undervisande lärare tillämpar ändamålsenlig didaktik för utbildningens genomförande på vetenskaplig/konstnärlig grund.
1a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
1B) Den strategiska styrningen inkluderar säkring och utveckling av utbildningskvalitet i enlighet med vår kvalitetspolicy
Den strategiska styrningen, dvs. verksamhetsplaneringen, involverar kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen.
I beslut om strategiska satsningar tas hänsyn till säkring och utveckling av utbildningskvalitet.
3A) Rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar är ändamålsenliga och ansvarsfördelningen tydlig
Rutiner och processer för utveckling, inrättande – nedläggning och vidareutveckling av utbildning tillämpas och är ändamålsenliga.
3C) Undervisningens innehåll och form vilar på aktuell vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och det i övrigt råder ett nära samband mellan utbildning och forskning och profession/yrkesverksamhet
Det framgår av utbildningens styrdokument att det finns ett nära samband mellan utbildningen och den vetenskapliga/konstnärliga grunden.
Utbildningen har anknytning till en relevant vetenskaplig/konstnärlig miljö som tar ansvar för utbildningens vetenskapliga/konstnärliga grund.
Undervisande lärare och examinatorer har relevant och aktuell vetenskaplig-/konstnärlig-/professionskompetens med avseende på utbildningens innehåll.
Undervisande lärare tillämpar ändamålsenlig didaktik för utbildningens genomförande på vetenskaplig/konstnärlig grund.
2a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
2E) Linnéuniversitetets rutiner och processer säkerställer att de studerande ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen planeras så att studerande ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningens genomförande ger studerande goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
3C) Undervisningens innehåll och form vilar på aktuell vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och det i övrigt råder ett nära samband mellan utbildning och forskning och profession/yrkesverksamhet
Det framgår av utbildningens styrdokument att det finns ett nära samband mellan utbildningen och den vetenskapliga/konstnärliga grunden.
Utbildningen har anknytning till en relevant vetenskaplig/konstnärlig miljö som tar ansvar för utbildningens vetenskapliga/konstnärliga grund.
Undervisande lärare och examinatorer har relevant och aktuell vetenskaplig-/konstnärlig-/professionskompetens med avseende på utbildningens innehåll.
Undervisande lärare tillämpar ändamålsenlig didaktik för utbildningens genomförande på vetenskaplig/konstnärlig grund.
3D) Utbildningarnas utformning och genomförande stödjer studenternas lärande och för dem att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna
Utbildningens styrdokument och planeringar beskriver en medveten struktur som möjliggör/för kunskapsutveckling mot helhet och progression.
Utbildningens mål och förväntningar på studenten är tydligt uttalade.
Utbildningen är upplagd för att stödja de studerandes kunskapsutveckling genom ett studentaktivt arbetssätt.
3E) Forskar-/Utbildningarnas upplägg och genomförande har en tydlig koppling mellan läranderesultat, pedagogisk design och examinationsformer
Delkriterier för grund- och avancerad nivå:
Styrdokument för utbildning beskriver ett tydligt förhållningssätt till konstruktiv länkning.
Utbildningen genomförs i enlighet med styrdokumenten, dvs en tydlig relation finns mellan förväntade studieresultat, undervisningsupplägg och examinationer.
Delkriterier för forskarutbildningsnivå:
Styrdokument beskriver hur forskarutbildning ska genomföras för att nå examensmålen.
Utbildningen genomförs i enlighet med styrdokumenten, dvs med en tydlig relation mellan kurser, seminarier, eget arbete och examensmål.
3G) Utbildningen kontinuerligt följs upp och de åtgärder vidtas som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna
Uppföljning av utbildningskvalitet leder till prioritering och genomförande av åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Jämför kvalitetssäkringsprocessen steg 3 åtgärda.
3H) Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen planeras så att studenters och doktorander utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen genomförs så att de studerande utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
3a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
3B) Studeranderekrytering sker med relevant och rättvisande information och antagning görs mot nödvändiga förkunskapskrav
Relevant och rättvisande information om kurser, program och forskarutbildning finns tillgänglig för presumtiva studerande.
Förkunskapskraven för kurs, program och forskarutbildning är nödvändiga.
Antagning görs i enlighet med förkunskapskraven.
5a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
6. Bemanning – kompetenskrav, upprätthållande av kompetens
2A) Antalet lärare, handledare och examinatorer och deras kompetens (vetenskapliga/ konstnärliga/professionsrelaterade, pedagogiska samt ämnesdidaktiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt
Personalens aktuella kompetens finns dokumenterad och tillgänglig.
Kriterier finns och följs för akademisk kompetens för ansvarsfördelning för kurs, program och forskarutbildning.
Riktlinjer följs för adekvat kompetens i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande.
Adekvat kompetens upprätthålls på kort och lång sikt.
2C) Rekryteringsprocessen är transparent och rättssäker och lika omsorg ägnas prövning av vetenskaplig/konstnärlig som pedagogisk/övrig kompetens, och relevant kompetens rekryteras till utbildningsmiljön
Rutiner och processer för transparent och rättssäker rekrytering, inkluderande instruktioner till sakkunniga och rekryterande organ, finns, är kända och tillämpas.
Prövning av sökandes vetenskapliga/konstnärliga/professions- samt pedagogiska kompetens ägnas lika omsorg.
3C) Undervisningens innehåll och form vilar på aktuell vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet och det i övrigt råder ett nära samband mellan utbildning och forskning och profession/yrkesverksamhet
Det framgår av utbildningens styrdokument att det finns ett nära samband mellan utbildningen och den vetenskapliga/konstnärliga grunden.
Utbildningen har anknytning till en relevant vetenskaplig/konstnärlig miljö som tar ansvar för utbildningens vetenskapliga/konstnärliga grund.
Undervisande lärare och examinatorer har relevant och aktuell vetenskaplig-/konstnärlig-/professionskompetens med avseende på utbildningens innehåll.
Undervisande lärare tillämpar ändamålsenlig didaktik för utbildningens genomförande på vetenskaplig/konstnärlig grund.
6a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
7. Genomförande – undervisning
Kriterium genomförande - undervisning
2D) Infrastruktur, studerandestöd och läranderesurser är ändamålsenliga för de studerandes lärande och dessa används på ett effektivt sätt
Infrastruktur avseende fysisk och digital miljö (t ex undervisningslokaler, informationstekniska resurser, utrustning och lokaler för laborationer och verkstäder) är ändamålsenlig för de studerandes lärande.
Studie- och studentstödjande verksamheter (t ex studenthälsa och studie- och karriärvägledning) är kända, ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt av studenter och doktorander.
Läranderesurser (t ex språkverkstad, och handledarresurser i VFU) är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och används på ett effektivt sätt.
3D) Utbildningarnas utformning och genomförande stödjer studenternas lärande och för dem att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna
Utbildningens styrdokument och planeringar beskriver en medveten struktur som möjliggör/för kunskapsutveckling mot helhet och progression.
Utbildningens mål och förväntningar på studenten är tydligt uttalade.
Utbildningen är upplagd för att stödja de studerandes kunskapsutveckling genom ett studentaktivt arbetssätt.
3E) Forskar-/Utbildningarnas upplägg och genomförande har en tydlig koppling mellan läranderesultat, pedagogisk design och examinationsformer
Delkriterier för grund- och avancerad nivå:
Styrdokument för utbildning beskriver ett tydligt förhållningssätt till konstruktiv länkning.
Utbildningen genomförs i enlighet med styrdokumenten, dvs en tydlig relation finns mellan förväntade studieresultat, undervisningsupplägg och examinationer.
Delkriterier för forskarutbildningsnivå:
Styrdokument beskriver hur forskarutbildning ska genomföras för att nå examensmålen.
Utbildningen genomförs i enlighet med styrdokumenten, dvs med en tydlig relation mellan kurser, seminarier, eget arbete och examensmål.
7a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
8. Examination
Kriterium examination
2A) Antalet lärare, handledare och examinatorer och deras kompetens (vetenskapliga/ konstnärliga/professionsrelaterade, pedagogiska samt ämnesdidaktiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt
Personalens aktuella kompetens finns dokumenterad och tillgänglig.
Kriterier finns och följs för akademisk kompetens för ansvarsfördelning för kurs, program och forskarutbildning.
Riktlinjer följs för adekvat kompetens i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande.
Adekvat kompetens upprätthålls på kort och lång sikt.
3F) Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt, och de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade enligt examensordning
Ändamålsenliga rutiner och processer för rättssäker examination finns och tillämpas av ansvariga för examination av kurs och forskarutbildning.
Utformning och bedömning av examinationer i ingående kurser eller forskarutbildning ska sammantaget visa om utbildningens examensmål är uppfyllda.
8a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
9. Värdering – utveckling
Kriterium värdering – utveckling
3G) Utbildningen kontinuerligt följs upp och de åtgärder vidtas som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna
Uppföljning av utbildningskvalitet leder till prioritering och genomförande av åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Jämför kvalitetssäkringsprocessen steg 3 åtgärda.
3I) De studerande har möjlighet och förutsättningar att på ett systematiskt sätt utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation
Ändamålsenliga rutiner och processer finns, är välkända och tillämpas för studerandeinflytande på kurs, program och forskarutbildning.
Representanter för de studerande finns i beredande och beslutande organ.
Det finns forum och kontaktvägar för de studerande att föra fram sina synpunkter över utbildningen och sin studiesituation, och det finns en mottagande ansvarig part inom universitetet.
9a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
10. Avveckling – nedläggning
Kriterium avveckling - nedläggning
1B) Den strategiska styrningen inkluderar säkring och utveckling av utbildningskvalitet i enlighet med vår kvalitetspolicy
Den strategiska styrningen, dvs. verksamhetsplaneringen, involverar kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningen.
I beslut om strategiska satsningar tas hänsyn till säkring och utveckling av utbildningskvalitet.
3A) Rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar är ändamålsenliga och ansvarsfördelningen tydlig
Rutiner och processer för utveckling, inrättande – nedläggning och vidareutveckling av utbildning tillämpas och är ändamålsenliga.
3G) Utbildningen kontinuerligt följs upp och de åtgärder vidtas som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna
Uppföljning av utbildningskvalitet leder till prioritering och genomförande av åtgärder för att förbättra och utveckla utbildningarna. Jämför kvalitetssäkringsprocessen steg 3 åtgärda.
3I) De studerande har möjlighet och förutsättningar att på ett systematiskt sätt utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation
Ändamålsenliga rutiner och processer finns, är välkända och tillämpas för studerandeinflytande på kurs, program och forskarutbildning.
Representanter för de studerande finns i beredande och beslutande organ.
Det finns forum och kontaktvägar för de studerande att föra fram sina synpunkter över utbildningen och sin studiesituation, och det finns en mottagande ansvarig part inom universitetet.
11a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
3H) Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen planeras så att studenters och doktorander utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Linnéuniversitetet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningen genomförs så att de studerande utvecklar beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
12a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
13. Jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv i utbildning
Kriterium jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv
3J) Arbetet med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande följs upp systematiskt
Ändamålsenliga rutiner och processer för uppföljning av att jämställdhet beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande finns och tillämpas.
Risk för diskriminering p g a bristande jämställdhet kontinuerligt analyseras och förebyggs.
13a. Anvisningar och beslut på universitetsövergripande nivå
Fakulteterna och NLU utformar sitt utbildningsnära kvalitetsarbete för utbildning baserat på universitetsövergripande styrdokument. Översiktlig beskrivning av det utbildningsnära kvalitetsarbetet med länkar till dokument och beslut som du behöver i ditt arbete finns på fakulteternas och NLUs egna sidor. De innehåller:
Fakultetens och NLUs aktiviteter inom respektive ansvarsområde (delaktighet, kommunikation, utveckling och systematik).
Preciserade konkreta aktiviteter/processer för:
Studeranderekrytering och utbildningsplanering
Undervisningskompetens och -miljö
Undervisning och examination
Utveckling och kvalitetssäkring
Ansvarsfördelning/delaktighet för aktiviteter/processer
Sidorna för det utbildningsnära kvalitetsarbete på fakulteter - under utveckling
