Val

Jörgen Bruhn

Mitt namn är Jørgen Bruhn och jag är professor i litteraturvetenskap och medlem av ledningsgruppen i Linnæus University Centre for Intermedial and Multimodal studies.

Jag har varit anställd vid Lnu sedan 2007, och har utöver min forskning och undervisning tagit på mig en del kollegiala uppdrag, bland annat i FKH:s fakultetsstyrelsen 2016–2021. Jag har ett brett internationellt nätverk och sedan 2017 har jag varit medlem av det danska forskningsrådet för kultur och kommunikation.

Mina huvudintressen inom forskning är litteraturens och andra konstarters förhållande till medier och till samhället och historien i stort, men på senare åren har jag varit aktiv i forskning och undervisning omkring det ekologiska krisläget. Jag sitter således i styrgruppen for Intermedial Ecocriticism (som är en relaterat LNUC-grupp), och i Centre for Climate Emergency Studies som är ett nybildat forsknings- och utbildningscentrum som genom experimentell undervisning vill förbereda studenter på att agera i en klimatförvandlat värld.

Jag brinner för hållbarhetsfrågor, tvärdisciplinaritet och jag försöker gärna bidra till att Lnu fortsätter vara en god och inspirerande arbetsplats, men med högsta internationella forskningsambitioner.

Anders Forsman

Att akademiska värderingar får genomslag, kollegialt inflytande i beslutsprocesser, god kvalitet, och bättre villkor för kärnverksamheten. Att beslut i princip bara ska fattas om/när det är uppenbart att och hur det gynnar universitetets huvuduppdrag, dvs undervisning och forskning. Att beslut i princip bara ska fattas av personer som har tillräcklig erfarenhet och kompetens för att kunna bedöma konsekvenserna av beslutet i fråga.

Om jag är en lämplig kandidat för universitetsstyrelsen får andra avgöra. Men jag har långvarig och gedigen erfarenhet av akademisk verksamhet; intresse och engagemang för undervisning och forskning; goda systemkunskaper; arbetat i både Växjö (1998–2002) och Kalmar (sedan 2003); jag är ledamot i den nuvarande universitetsstyrelsen (sedan 2016) – och jag tror att jag kan göra skillnad.

Jag professor i evolutionär ekologi (sedan 2002, disputerade vid Uppsala universitet 1992) vid BOM, FHL i Kalmar. Jag är medlem i LNUC EEMiS och i Kunskapsmiljö Vatten. Anställd vid LNU sedan 1998 (dåvarande Högskolan i Växjö).

Jag undervisar och forskar om ekologi, evolution, beteendeekologi, biologisk mångfald, naturvård, samt om konsekvenser av klimatförändringar. Är intresserad av allt från bakterier till människor; studerar mönster, orsaker och konsekvenser av genetisk och fenotypisk variation på individ-, populations-, art- och ekosystemnivå.

Lärarrepresentant i LNU:s styrelse (sedan 2016), ämnesansvarig för forskarutbildningsprogrammet i ekologi, huvudhandledare och examinator för ett flertal doktorander, ledamot i fakultetens utbildningsråd för forskarnivå samt ledamot i organet för forskarutbildning. Tidigare förtroende- och styrelseuppdrag såsom 2008–2009 ledamot i fakultetsnämnden FNT och 2004–2006 institutionsstyrelsen vid institutionen för biologi och miljö, dåvarande Högskolan i Kalmar, - 1999–2002, 2005–2008 styrelseledamot, Ekologiska forskningsstationen på Öland, - 1986–1998 ledamot vid institutionsstyrelsen, zoologiska institutionen, Uppsala universitet.

Ledamot i beredningsgrupp och granskare av forskningsansökningar för bl.a. Finska Akademien (Academy of Finland, 2015 och 2016); The Natural Environment Research Council of the UK (NERC, 2016); Vetenskapsrådet (NT-I, 2009–2012); FORMAS (2006).

Har publicerat ca 130 refereegranskade vetenskapliga artiklar: http://scholar.google.se/citations?user=ejUJ5N8AAAAJ

Mina sammanlagda erhållna externa forskningsmedel (som huvud- och medsökande) uppgår till drygt 43 miljoner kronor.

Inkluderad i Stanford list of top 2% of scientists in the world 2020 (evolutionary biology) https://doi.org/10.1371/journal.pbio.3000918

Viktoria Grahn Johansson

Jag är för närvarande främst doktorand i pedagogik men också verksam som universitetsadjunkt i Yrkeskunnande och teknologi. I grunden är jag grundskol- och ämneslärare och arbetade ett antal år på högstadiet innan jag för drygt femton år sedan påbörjade min tjänstgöring vid Växjö universitet.

Mina forskarstudier handlar om yrkeslärarstudenter som parallellt med sina lärarstudier arbetar som obehöriga lärare. Jag hoppas kunna disputera om drygt två år. Som universitetsadjunkt är jag programansvarig för yrkeslärarprogrammet och sitter i programrådet men arbetar också med studenternas VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Tidigare har jag undervisat mer i yrkeslärarprogrammet som mentor, föreläsare och kursansvarig. Under några år var jag programrådsledare för programråd för yrkeslärarexamen. Jag har också undervisat på andra lärarprogram och i fristående kurser för olika studentgrupper, mest i distansutbildningar. Samverkan med det omgivande samhället engagerar mig vilket har tagit sig uttryck i utveckling, undervisning och utvärdering av olika aktiviteter för främst för blivande och verksamma lärare. Många gånger har detta skett på uppdrag av Skolverket som jag på olika sätt håller kontakten med. Jag är fortfarande medansvarig för nätverk för yrkeslärare som anordnar konferenser som lockar deltagare från hela Sverige.

Som lärarrepresentant i Universitetsstyrelsen vill jag arbeta med frågor som rör grundutbildning och särskilt lärarutbildning för att bland annat locka fler studenter från olika samhällsgrupper i hela landet att bli lärare. Dessutom drivs jag av att inom fler områden ha samverkan med olika aktörer i Linnéuniversitetets omgivande regioner.

Emina Hadziabdic

Mitt namn är Emina Hadziabdic och jag disputerade i vårdvetenskap år 2011 och är nu docent. Jag har varit lärare sedan 2012 och varit biträdande prefekt på Institutionen hälso- och vårdvetenskap under åren 2013–2021. Jag är också aktiv forskare, med inriktning Migration och Hälsa där jag arbetat mycket tvärvetenskapligt och över universitetsgränser både nationellt och internationellt bl a med under mina postdoc-vistelsen.  Dessa erfarenheter har gett mig god insyn på frågor om verksamhetsstyrning och regelsystem både inom och utanför Lnu, handledning och undervisning som sker på grund-avancerad och forskarnivå samt integrering av forskning, utbildning och samverkan för att utveckla en bättre undervisning.

Jag anser att mina erfarenheter kommer till nytta för uppdraget i styrelsen och att jag kan utifrån dessa utveckla både universitetet och se till att lärarnas villkor (både i forskningen och i undervisning) kommer till tals och kan stärkas.

Joacim Hansson 

Jag kom till Växjö universitet 2008 och har varit ämnesansvarig professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för kulturvetenskaper sedan 2010. Inom detta ämnesansvar ryms inte bara LNU:s bibliotekarieutbildning. Ämnet omfattar också Linnéuniversitetets iInstitute och satsningen på digital humaniora.

Jag bedriver forskning inom tre huvudområden: biblioteksforskning, kunskapsorganisation samt vetenskaplig kommunikation med bibliometri. Jag har lång erfarenhet av styrelseuppdrag på institutions- och fakultetsnivå från bland annat Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. På LNU har jag mellan 2014 och 2020 varit ordförande i anställningsnämnden på fakulteten för konst och humaniora, vilket givit mig en djup kunskap om lagstiftningar, ekonomiska villkor och personalstrategiska överväganden som görs vid universitetet, utöver att det varit en grund för ett brett internt kontaktnät. Jag är medlem i Tankesmedja Linné, där LNU:s strategiska utveckling står i fokus för diskussionerna.

Utanför universitetet är jag engagerad främst i bibliotekssektorns nationella utveckling, med under de senaste åren flera uppdrag åt bland annat kulturdepartementet (nationell biblioteksstrategi), Kulturrådet (rapport om glesbygdsbibliotekens villkor) och Kungliga biblioteket (KB:s forskarråd).

I universitetsstyrelsen kommer jag bland annat att verka för frågor som rör social breddning och hållbarhet vid LNU, både vad gäller student- och personalrekrytering. Även jämställdhetsfrågor ryms i detta.

LNU ska vara ett lärosäte för alla, men vi behöver göra mycket för att det faktiskt ska bli så. Jag kommer också att verka för att värdet av humaniora och humanistiska ideal ska genomsyra universitetets verksamhet på konkreta sätt, inte minst i anslutning till arbetet som rör samhällets digitala transformation. Som ett led i det arbetet vill jag se en utredning om ett möjligt liberal arts-koncept för framtidens LNU.

Zeenath Hasan

Senior lecturer, Design Department, FKH, Linnaeus University

Currently: Deputy head of department, program director for the Design + Change master programme, internationalisation representative and member of committee for sustainability at FKH.

Spring 2022 +3 years: Head of department

I am a design educator, socially engaged designer and erstwhile corporate ethnographer. My researchpractice involve mobilizing citizen based initiatives, materially discursive practices, and inclusive proposals for public doings. Currently, I lead the development of Food + Change, a platform engaging food as pedagogy in a cross-sectoral interchange with society and economy.

As teacher representative on the university board my intention is to support education for sustainable futures. Issues I would bring to the board for deliberation include leadership and teaching in an international environment; transdisciplinary research-based teaching; and pedagogies for learning futures.

Fredrik Heinat

Lektor i engelsk språkvetenskap på institutionen för språk.

Jag har min grund- och forskarutbildning från Lunds universitet. Jag har jobbat som lektor vid Malmö högskola, post-doc på Institutionen för svenska vid Göteborgs universitet och forskarassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, där jag blev docent i lingvistik 2014. Jag påbörjade min anställning vid LNU 2014. För närvarande delar jag min tid i stort sett lika mellan undervisning och forskning i ett VR-projekt.

Mitt bidrag till US är att jag kan anlägga ett perspektiv på utbildning och forskning från humanioras sida och framför allt från språkämnenas sida.

Tre av de områden jag tycker behöver mer fokus är kvalitet i utbildningen, akademisk kollegialitet och forskning.

Med mer än 20 års erfarenhet av att undervisa inom humaniora har jag märkt hur undervisningsbördan för personalen konsekvent har ökat med tiden. Tyvärr kan de flesta som undervisar hålla med om att dagens studenter är i större, snarare än mindre behov av undervisning. Jag vill verka för att lärare får skäliga resurser (dvs. timtilldelning) för att behålla och öka kvaliteten på undervisningen. 

Jag vill verka för ökad akademisk kollegialitet - numera tycks beslut flyttas från kärnverksamheterna och många beslut saknar förankring hos undervisande och forskande personal. Kollegerna uttrycker att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå hur och varför en del beslut har fattats. Jag vill verka för att beslut kan tas närmare verksamheten och att transparensen ökar i beslutsprocessen.

Antalet timmar som en undervisande lektor har till sitt förfogande för forskning är knappt tillräckligt att hålla sig uppdaterad inom det egna forskningsområdet. Det är näst intill omöjligt att forska och publicera utan externa anslag. Detta är ett nationellt problem, men LNU borde kunna verka för en förändring att forskningsmedel till större del distribueras inom tjänsterna inte genom tidskrävande ansökningsförfaranden (även LNU-internt). Dessutom ger mer forskning till personalen bättre kvalitet i undervisningen. En annan forskningsförstärkande åtgärd som behövs är utlysningen av fler doktorandtjänster. Dessa är en del av de frågor jag vill driva i fråga om utbildning, demokrati och forskning.

Cornelius Holtorf

Jag har levt i Sverige i ca 20 år och flyttade till Kalmar 2008 när jag anställdes vid Högskolan i Kalmar som lektor i arkeologi. 2011 blev jag befordrat till professor vid samma lärosäte som hade då blivit Linnéuniversitetet. (Mer om mig som person finns på http://corneliusholtorf.com.)

Under de senaste åren har jag jobbat mest med vår företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi (GRASCA) och med min unik Unescoprofessur om ’heritage futures’. Jag har haft olika administrativa uppdrag på universitetet där det viktigaste var mina 7 år som vald ledamot i vår Fakultetsstyrelsen (FKH). När jag nu slutar där skulle jag gärna vilja bidra med mina kunskaper och erfarenheter på annat sätt. Jag är särskilt intresserad av strategiska frågor som rör samverkan och forskning men har också många internationella erfarenheter från de sju andra lärosäten i Tyskland, Storbritannien och Sverige där jag har läst eller arbetat som kan generellt vidga perspektiven kring vad som är möjligt (eller omöjligt) att göra även på Lnu. I samband med Unescoprofessuren jobbar jag mycket med hållbarhetsfrågor, ofta i relation till kultur och kulturarv. Jag gillar tänka kreativt, och ett av de roligaste projekt jag varit med i under den senaste tiden är https://issuu.com/lnu12/docs/wow .

Det mest intressanta med Linnéuniversitetet är att det är ett ungt universitet som fortfarande håller på lite gran att hitta sin plats (den geografiska frågan i Kalmar är dock löst nu!). Då är det extra viktigt att lärarnas och forskarnas representanter i Universitetsstyrelsen har stor akademisk erfarenhet och kunskap med relevans till det Styrelsen ska besluta om. Jag har ett stort nätverk inom Lnu, särskilt i Kalmar, och en av mina ambitioner skulle vara att förbättra informationsflöde mellan Universitetsstyrelsen och kollegorna när viktiga frågor för oss alla tas upp.

Björn Johannesson

• Tidigare erfarenhet av styrelsearbete i egenskap av det tidigare uppdraget som prodekan på FTK.
• Stort intresse och lång erfarenhet av grundundervisning på alla nivåer.
  
  
• Lång pedagogisk och administrativ erfarenhet inom doktorandhandledning och doktorandutbildningar i allmänhet.
  
  
• God kännedom om de administrativa strukturerna på FTK och LNU.
  
  
• Brinner för stringens i studenternas lärande i LNU:s olika utbildningsprogram samt att ställa relevanta tydliga krav på studenternas utveckling genom hela studietiden.
  
  
• Brinner för kopplingen mellan grundundervisning på avancerad nivå och dess koppling till doktorandstudier samt rekrytering av kompetenta doktorander från dessa miljöer.
  
  
• Stor erfarenhet av olika typer av verktyg för att beskriva och karakterisera forskningspresentationer.
  
  
• Internationell erfarenhet av forskning och undervisning samt administration från 10 års arbete i Danmark och 2 års arbete i Japan.
  
  
• Är stor anhängare av att alla människor skall ges samma förutsättningar att kunna utvecklas i sina studier samt göra akademisk karriär.
  
  
• Vill bygga stabila beständiga utbildnings- och forskningsstrukturer som inte är känsliga för pensionsavgångar etc.

Viktor Magnusson

Mitt namn är Viktor Magnusson. Jag är 48 år och arbetar som adjunkt på institutionen för marknadsföring på Ekonomihögskolan. Jag är också programansvarig för vårt Marketing Programme, ett kandidatprogram med internationellt intag. Jag har jobbat på universitetet sedan september 2006, på heltid sedan höstterminen 2007.

Min huvudsakliga sysselsättning är undervisning där jag undervisar inom det mesta i marknadsföring. Min specialkompetens är varumärken, konsumentbeteende och tjänste-/upplevelsemarknadsföring. Jag uppfattar mig själv som en uppskattad föreläsare hos studenterna. Det har jag också fått bekräftat genom priset Glasäpplet som jag vunnit tre gånger under mina år på universitetet. Glasäpplet är studenterna på ekonomihögskolans pris till bästa lärare.

Jag tror att jag kan bidra med följande till universitetsstyrelsen:

• Med en lång erfarenhet av undervisning och interaktion med studenter, så har jag en bra bild av vad som krävs för att göra bra undervisning. Det visar inte minst mina tre glasäpplen.
  
  
• Jag har också lång erfarenhet av att vara programansvarig samt programutveckling. Sammanlagt har jag suttit som programansvarig i nästa 10 år, fördelat över tre perioder. Under dessa år har vi jobbat intensivt med att utveckla vårt Marketing Programme för att hålla det intressant och relevant rent ämnesmässigt, men även för att se till att det kontinuerligt utvecklats rent pedagogiskt.
  
  
• Jag gör merparten av min undervisning på engelska inför internationella studenter och har så gjort i över 10 år. Dvs. jag har en bra bild över vad det innebär att möta och undervisa studenter från hela världen. Vi säger att vi är ett internationellt universitet, men det är vi inte på insidan. Detta är något jag anser att vi behöver förbättra då vi lovar bra utbildning för internationella studenter, men vi har inte alltid det stöd vi behöver för att kunna göra detta på ett bra sätt.
  
  
• Jag har under pandemin förkovrat mig i digital undervisning genom olika kurser och detta har gett mig ett nytt perspektiv på hur vi kan använda digital teknik i större utsträckning i vår ”vanliga” undervisning. Dvs. jag känner att jag börjar får bra koll på hur vi kan utveckla det vi gör idag genom att integrera digital teknik i den vanliga undervisningen i högre grad, utan att behöva tappa den fysiska och personliga interaktionen som är viktigt för mig i undervisningen.

Italo Masiello

Saknar egen presentation. 

Anders Olsson

Jag är professor i byggteknik och en engagerad lärare både på grundnivå och på avancerad nivå. Min forskning är inriktad på trä som konstruktionsmaterial. Trä har goda förutsättningar att bidra till ett allt mer klimateffektivt byggande och därmed till att bli en del av lösningen för en av vår tids stora samhällsutmaningar. Dessutom kopplar trämaterialet till såväl vetenskapligt spännande som praktiskt intressanta utmaningar. Det är en stor förmån att få forska, handleda, utbilda och samverka inom detta område.

Om jag får fortsatt förtroendet att vara lärarrepresentant i universitetsstyrelsen vill jag särskilt verka för en universitetsmiljö där varje ämne, grupp och enskilda medarbetare kan utveckla sina styrkor och möjligheter maximalt, efter de egna förutsättningarna. För en del är tvärvetenskapliga miljöer en viktig plattform. För andra kan ett fokus på internationellt samarbete på en hög inomvetenskaplig nivå, eller långtgående samverkan med företag och andra delar av det omgivande samhället vara viktigast. I universitetsstyrelsen vill jag gärna hjälpa till att identifiera och utveckla möjligheter för LNU kring externfinansierad forskning och samverkan med företag och andra delar av det omgivande samhället.

Genom åren (anställd på LNU/VXU sedan 2003) har jag samlat på mig erfarenheter som jag kan ha nytta av i universitetsstyrelsen. Jag har varit avdelningschef, programansvarig och ledamot av fakultetsstyrelse, anställningsnämnd och grundutbildningsnämnd. Jag var med och startade föreningen Goda Hus som har som mål att utveckla och sprida kunskap om energieffektivt byggande och jag är med i styrelsen för föreningen Centrum för Byggande och Boende med Trä. Jag har lett många forskningsprojekt med finansiering från olika forskningsråd (Formas, VINNOVA, KKS) och ifrån industrin. Vid flera tillfällen har jag anlitats av Danmarks och Norges motsvarigheter till UKÄ för att granska utbildningsprogram och utbildningsmiljöer inom mitt ämnesområde.

Kristina Schildmeijer

Jag är beteendevetare och sjuksköterska med mångårig praktisk erfarenhet av utbildning och pedagogik. Sedan 2009 arbetar jag på Hälso- och vårdvetenskapliga institutionen vid Linnéuniversitetet, där jag sedan 2018 innehar en docentur inom vårdvetenskap. År 2017 utsågs jag till programansvarig för distriktsköterskeutbildningen, vilket kräver såväl initiativtagande, uppvisande av resultat som strukturell förmåga.

Mina främsta styrkor är samarbete och analytisk förmåga. Att arbeta med ständiga kvalitetsförbättringar är välbekant för mig, då detta är ett krav inom mitt forskningsområde som handlar om Säkerhet i vården ur olika aspekter.

Människors hälsa, vårdande, välbefinnande samt jämställdhetsfrågor har alltid varit områden som legat mig varmt om hjärtat.

Med grunden i min gedigna praktiska och teoretiska erfarenhet ser jag stora möjligheter att som lärarrepresentant i Universitetsstyrelsen, tillsammans med övriga ledamöter, utveckla en verksamhet i ständig förändring för att den i mesta möjliga mån ska gynna både studenter, Linnéuniversitetet samt omgivande samhället med dess innevånare.

Katarina Swahnberg

Katarina Swahnberg är professor i hälsovetenskap och global hälsa, samt ämnesföreträdare för hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet.

Bakgrund: Utbildad till sjuksköterska vid Röda Korsets Högskola i Stockholm, samt kandidat- och magisterexamen i internationell hälso- och sjukvård och folkhälsovetenskap, medicine doktor och docent i genus och medicin.

Katarina är och har varit medlem i och koordinator för flera internationella nätverk och forskargrupper. Hon undervisar och har utvecklat kurser på kandidat, master samt forskarutbildningsnivå i genus och medicin, global hälsa, etik, vetenskapsteori, epidemiologi och forskningsmetodik m.m.

Katarina Swahnbergs tidigare Styrelseuppdrag

2007 - 2011 Ordinarie ledamot i styrelsen för Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet

2008 - 2012 Suppleant i Institutionsstyrelsen, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet

2011 - 2012 Ordinarie ledamot i styrelsen för GEXcel: Gendering EXellence – Centre of Gender Excellence. Suppleant sedan 2008, Linköpings universitet

2011 - 2012 Ordinarie ledamot i styrelsen för InterGender Research School in Interdisciplinary Gender Studies. Suppleant sedan 2008, Linköpings universitet

2008 - 2012 Suppleant i Bostadsrättsföreningen Juvelen i Linköpings City

2013 - 2019 Ordinarie ledamot i Bostadsrättsföreningen Talludden, Kalmar

Kristina Tryselius

Jag är filosofie doktor i kulturgeografi och legitimerad sjuksköterska med över 20 års erfarenhet av undervisning, forskning, administration, samverkan och ledningsuppdrag på universitetet.

Idag är jag anställd vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, fakulteten för hälsa och livsvetenskap, och verksam som lärare, forskare och programansvarig för det tvååriga, internationella ”Health Science, Master Programme”.

Jag har kunskaper och erfarenheter av både flera vetenskapliga discipliner och institutioner och fakulteter vid Linnéuniversitetet, liksom andra svenska universitet. Jag har även internationell erfarenhet som tidigare prefekt vid Holar University (Island). Den rollen innebar närkontakt med såväl politik och industri som enskilda medborgare, en erfarenhet jag sätter stort värde på idag.

Hög kvalitet på utbildning ligger mig varmt om hjärtat, liksom en god arbetsmiljö för alla som är med och skapar denna. Inom ett universitet skall det också ges plats för både tillämpad forskning och grundforskning. Dessutom anser jag att det är viktigt att värna om såväl samhällsnytta som kunskapsutveckling och bildning för framtida och ännu okända situationer.

Den allra viktigaste frågan idag handlar om vår framtida hälsa och våra överlevnadsmöjligheter. Jag möter dagligen, både som universitetslärare och privat som volleybolltränare, unga människor för vilka jag inget annat hellre önskar än en trygg och vacker framtid. Om vi klarar av att hålla den planetära upphettningen till ca 1,5 grader (enligt Paris-avtalet) så ger vi dem förutsättningar för detta. Om vi misslyckas har vi tagit denna framtid ifrån dem.

Linnéuniversitetet kan och skall arbeta för det förstnämnda scenariot genom ett aktivt klimatarbete i alla sina verksamheter. I maj 2019 anslöt sig universitetet till Klimatramverket för universitet och högskolor, och att aktivt låta detta ramverk vägleda alla beslut för verksamheten är en nödvändighet för kommande generationers framtid.

Rickard Ulmestig

Jag är lektor i socialt arbete och docent. Jag har arbetat här sedan 2002 men har också varit tjänstledig helt och på deltid för att arbeta på Högskolan i Jönköping, FoU-enheter och Lunds universitet. Jag har arbetat här som doktorand, adjunkt, lektor och studierektor.

Min forskning fokuserar också på organisationer (inom välfärdsområdet) vilket gör att jag även kan ta det perspektivet med mig in i universitetsstyrelsen. Jag har genom mina nästan tjugo år här ett väl utvecklat samarbete och nätverk gentemot många delar av verksamheten. Det är väsentligt med många och goda kontakter med verksamheten som lärarrepresentant, då det skapar en möjlighet att fånga upp verksamhetens behov och ibland även oro. Erfarenheter av olika roller och andra lärosäten tillsammans med en djup kunskap om Lnu gör att jag tror att jag är rätt person för uppdraget.

Jag bor på väster i Växjö, har fyra utflugna barn och tre barnbarn. Har sommarhus utanför Kalmar där jag också har bott i två år. Utöver träning är innebandy mitt stora fritidsintresse. Jag är som person inte rädd att fråga när jag inte förstår, inte rädd att upprepa frågor när jag inte får svar och inte heller rädd att opponera mig.

Frågor som jag tycker är extra viktiga att bevaka är det kollegiala i såväl lärare- som forskarrollen. Som lärarreperentant skulle jag vakta det speciella med att vara lärare på ett universitet, där vi har en mycket gammal tradition att kollegiet både har ett ansvar och en rätt till inflyttande över de frågor som berör oss. En annan viktig fråga att bevaka är kopplat till den upplevda, och för höga, arbetsbelastningen bland lärarna som tycks öka över tid. Det är viktigt att planera och att använda resurserna på lärosätet på ett klokt sätt, vilket förhoppningsvis leder till bättre arbetsförhållanden.

Jag är nästan alltid på plats på campus i Växjö och är snabb på att svara både i telefon och på mail. Som representant vill jag vara lättillgänglig.

Mats Wahlberg

Jag är sedan år 2000 anställd som adjunkt i ämnet Medieproduktion på inst. för Medier och Journalistik. Jag blev headhuntad för min kompetens inom digital marknadskommunikation och medierad gestaltning. Jag verkar främst inom gränslandet mellan medier och entreprenörskap.

Jag är en typisk Lnu:are; nyfiken, nytänkande, nyttofokuserad och nära vår verksamhet och dess avnämare. Jag har stor erfarenhet av institutionellt akademiskt arbete, med fokus på utbildningsrelaterad utveckling och samverkan. Jag har varit ämnesansv., programansv. och haft andra kvalitetsrelaterade positioner.

Jag är före detta företagare och entreprenör inom IT/media, och har arbetsgivarperspektivet med mig. Jag är van vid styrelsearbete och har god förståelse för ekonomi, inklusive universitetsekonomi.

Parallellt med mitt ordinarie arbete doktorerar jag vid inst. för Statskunskap med Medier och Kommunikation, Åbo Akademi, Finland. Jag studerar förutsättningarna för lokala mediehus att kunna inkorporera transmedial journalistik i sina produktions- och berättarprocesser, och därmed stärka sin roll som motor för demokratiutveckling.

Jag anser att kreativitet, innovation och entreprenörskap är viktiga egenskaper i allt ledarskap, inte minst i samband med hållbarhetsarbetet inom Vision 2030. Jag tror även på idén att handling, iteration och ständig förbättring är vägen till förändring. Jag är övertygad om att styrelsearbete fungerar bäst när styrelseteamet förutsättningslöst tar sig an utmaningar. Jag bär därför inte någon egen agenda in i rollen som ledamot, förutom vikten av att förankra beslut och prioriteringar i verksamheten samt vikten av transparens mellan verksamhet och ledning.

Sammanfattningsvis brinner jag för frågor som handlar om synergi mellan forskning och utbildning samt universitet och samhälle. Om det blir dessa frågor som kommer att vara i fokus lämnar jag dock till den kommande styrelsens gemensamma kompetens att avgöra.