Metaforer i palliativ cancervård

Projektet Metaforer i palliativ cancervård syftar till att vara en värdefull pusselbit i arbetet med att förbättra förutsättningarna för det goda samtalet inom vård i livets slutskede. Kunskaper och forskningsresultat som genereras i projektet förs efterhand ut till professionen genom att skapa ett arbetsmaterial om metaforernas betydelse för det goda samtalet avsett för vårdgivare, professionsutbildningar i vården och samtalsterapeuter.

Om att göra det ofattbara fattbart

Inom svensk sjukvård finns idag en utbredd medvetenhet om det goda samtalets betydelse för ett värdigt liv i skuggan av en livshotande cancersjukdom och en värdig död för både patient och närstående. Detta samtal har en särskild problematik, eftersom det inbegriper stora skillnader i makt och expertis mellan olika grupper, patienter/närstående å ena sidan och vårdgivare å den andra.

För att göra det ofattbara fattbart används ofta metaforer, som innebär att något abstrakt och okänt fångas i ord som knyter an till något som är mer konkret och välbekant. Särskilt påtaglig blir metaforernas betydelse i sammanhang där ämnena är starkt personliga, känsliga och tabubelagda. Metaforer kan ha stärkande kraft, men kan också ge upphov till känslor som rädsla, hjälplöshet, isolering och skuldbeläggande. Att dö i cancer kan t.ex. beskrivas som att "komma till slutet av livsresan" eller att "förlora kampen mot sjukdomen", och därigenom skapas två skilda bilder av verkligheten.

Metaforer är i stor utsträckning såväl individ- som språk- och kulturbundna. Ett medvetet, personcentrerat förhållningssätt hos svenska vårdgivare måste ta hänsyn till de kultur- och språkbundna aspekterna av kommunikationen. Detta är särskilt angeläget i dagens mångkulturella samhälle, där det krävs medvetenhet om vilka metaforer som fungerar universellt och som alltså är bäst lämpade vid interkulturella möten.

Med sitt tvärvetenskapliga perspektiv utgör projektet Metaforer i palliativ cancervård en värdefull pusselbit i arbetet med att förbättra förutsättningarna för det goda samtalet inom vård i livets slutskede.

Projektgruppen är sammansatt av sex forskare från tre olika universitet: Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Lancaster University. Gruppen samlar vetenskaplig expertis från två olika fält som är relevanta för projektet: språkvetenskap och vård- och hälsovetenskap. Projektgruppens sammansättning ger unika förutsättningar för att fånga upp olika infallsvinkar och föra tillbaka ny kunskap till vården.

Projektet Metaforer i palliativ cancervård finansieras genom medel från Familjen Kamprads stiftelse.

höst
Foton (samtliga): Mikael Wallberg.

Vetenskapliga metoder

Resultat och analyser baseras på intervjuer med patienter, närstående och vårdgivare. Analysmaterial samlas också in från öppna diskussionsforum och bloggar på internet. Projektet använder beprövad metodologi, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, som tidigare utvecklats och testats inom forskningsprojektet Metaphors in end-of-life care (MELC) vid Lancaster University. Samarbetet med den brittiska forskargruppen gör det också möjligt att jämföra de olika språkens och kulturernas varierande sätt att samtala om upplevelser av själslig eller fysisk smärta genom metaforer.

vår

Så får projektets resultat betydelse i vården

Projektet får betydelse för människor som lever med eller i närheten av livsförkortande cancersjukdom som patienter, närstående och vårdgivare. Genom att sätta fokus på hur metaforer används både inom och utanför den direkta sjukvårdssituationen bidrar projektet till att utveckla vårdgivares beredskap för att förstå, fånga upp och inkludera patienters/närståendes egen unika användning av metaforer för att kunna föra goda och stärkande samtal under livets slutskede och undvika situationer där metaforanvändning kan ha försvårande effekt. Resultaten implementeras i verksamheten genom en kontinuerlig dialog mellan projektet och praxis, som underlättas genom projektgruppens tvärvetenskapliga sammansättning. Projektets aktiviteter presenteras kontinuerligt på webbsidan, och projektgruppen välkomnar dialog med intressegrupper. De kunskaper som projektet genererar förs ut till professionen genom att skapa ett arbetsmaterial om metaforernas betydelse för det goda samtalet avsett för vårdgivare, professionsutbildningar i vården och samtalsterapeuter.