Supply Chain Management/Logistik

Utbildning

Forskning

Digitalisering av prestationsstyrning i den humanitära försörjningskedjan

Världskriserna har ökat drastiskt under de senaste åren som kräver att humanitära organisationer och givare förbättrar sina prestationer när det gäller att bekämpa katastrofer och lindra lidande för människor. Digitalisering av humanitära försörjningskedjors prestationsstyrning är då avgörande för att båda aktörerna gemensamt ska kunna välja, definiera, mäta och genomföra aktiviteter på ett effektivt sätt. Det kan också hjälpa båda aktörerna att samla in stora och ostrukturerade data inom katastrofområdet, tillhandahålla resultatövervakning och utvärdering i realtid och förbättra integrationen mellan aktörer.

Det är dock inte så enkelt att tillämpa digitalisering i humanitär supply chain performance management! Det möter många svårigheter, såsom olika mål mellan aktörer, osäker efterfrågan, kaotiska miljöer, ofullständig data, avlägsna områden, begränsad finansiering och skadad infrastruktur. Vad kan vi göra för att lösa sådan komplexitet samtidigt som digitaliseringen av humanitära leveranskedjors prestationsstyrning lyckas i humanitär försörjningskedja?
Kontakt: Ester Jayadi

Prestationsstyrning i försörjningskedjor – att mäta logistik

Effektiv logistik kräver att vi kan mäta prestationerna i en försörjningskedja. Det handlar om att mäta tider, kostnader, lagernivåer och miljöpåverkan. På så sätt får vi svart på vitt hur effektiv försörjningskedjan egentligen är och vi säkerställer att aktörerna är överens i detalj om vad som ska göras. Det gör också att vi får ett gemensamt språkbruk. Vad menar vi till exempel när vi säger att en vara är "i tid"? Menar vi minuter, timmar, eller dagar? Här bör parterna vara överens, annars kan försörjningskedjan brytas. Ett bra mätsystem minskar missförstånden och ökar effektiviteten och därmed konkurrenskraften.
Kontakt: Helena Forslund

Socialt och miljömässigt hållbara transportsystem

För att möta trender som till exempel ökad internationell konkurrens, måste framtidens transportsystem vara inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt hållbara. Projektet "Transportrelaterat CSR-arbete för ökad lönsamhet och innovation" syftar till att utveckla och sprida kunskap om hur transportrelaterat CSR-arbete (Corporate Social Responsibility) ger ökad lönsamhet och innovation. Projektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, logistikföretag och företag inom handeln. 

Kontakt: Helena Forslund 

Leverantörsutveckling – att skräddarsy sina leverantörer

Det är inte alltid enkelt för företag att hitta de leverantörer som behövs, till exempel när en ny produkt tas fram. En lösning är att utveckla redan befintliga leverantörer så att de passar in i försörjningskedjan. Det kan handla om att förse dem med utbildning, utrustning eller rutiner. På så sätt får man en skräddarsydd leverantör som passar perfekt in i försörjningskedjan. Leverantörsutveckling är vanligt hos många större köpare, som till exempel IKEA. Forskningen tar sin utgångspunkt i leverantörens synvinkel och fokuserar på hur det är att bli utvecklad.
Kontakt: Veronica Ülgen

Logistikutveckling i skogsindustrin – fokus på sågverk

För skogsindustrin har logistik länge varit ett eftersatt område. Forskningen bygger därför på stora praktiska behov i branschen. Forskarna jobbar i nära samarbete med skogsindustrin och fokuserar i utbildningar och workshoppar på att diskutera logistikbegreppet, att skapa vanor, praxis och inte minst ett gemensamt språkbruk. Forskningen fokuserar på relationen mellan sågverk och deras kunder. Det handlar till exempel om att utveckla framgångsstrategier, hur man tar reda på kundernas behov och hur sågverket kan leverera det de behöver på ett effektivt sätt.

Kontakt: Åsa Gustavsson

Lagerstyrning – effektivisera företagets lagerhållning

Lager är ofta en stor tillgång och samtidigt en stor kostnad för företag. För att få en kostnadseffektiv lagerhållning är det flera aspekter man bör tänka på, till exempel: Vilka varor ska finnas i vilket lager? Hur mycket ska finnas av varje vara i lagret nu, och i nästa vecka? Forskningen handlar om att utveckla metoder för att underlätta denna typ av beslut, både ur kostnads- och servicesynpunkt. Metoderna bygger på matematisk modellering och ger upphov till nya beslutsregler för lagerhållning. Dessa beslutsregler utvärderas med hjälp av simuleringar som bygger på verkliga data från företag. 

Kontakt: Roger Stokkedal och Peter Berling

Ökad cirkulär användning av planglas

Större delen av planglas, efter användning, går idag till deponi. Det finns viss cirkuläritet där glaset går till Swedglass United AB (SGU) alternativt till Scandinavian Glass Recycling (SGR) som levererar glaskross till, till exempel glasullsproducenter och tillverkare i Europa. Projektets mål är att sätta upp en modell där allt planglas ingår i en cirkulär process. Glas samlas in från rivningar, renoveringar samt spill från nyproduktioner. Glaset ska sedan sorteras, klassificeras och levereras till intressenter. Med utsatta kontroller kan en större del av glaset återgå till glasproducenter och återsmältas, andra delar återanvändas till nya fönster och även delar gå till andra intressenter till exempel glasfibertillverkning. Problem att lösa är hur detta ska finansieras, hur logestiken ska läggas upp och vilka kontroller samt tekniker som behövs för att hantera och utvinna glaset. Glassammansättningen och valet av återvinningsprocess är också en viktig fråga i forskningen.
Kontakt: Arash Kordestani

Circular economy tools to support innovation in green and blue tourism SMEs (CIRTOINNO)

Linnéuniversitetet är en projektpartner i ett EU-projekt vars syfte är att öka kvaliteten och graden av innovation inom blå och grön turism i södra Östersjöområdet. Detta mål ska uppnås genom att integrera utvalda delar av konceptet cirkulär ekonomi (CE) i tjänster, produkter och affärsmodeller hos SMEs. Genom att tillämpa CE minimerar man miljöpåverkan av produkter och tjänster. Detta kan uppnås till exempel genom att använda en design och en strategi som syftar till att maximera värdet av en produkt medan den är i bruk, genom regenerering av produkten under dess livscykel eller genom återanvändning av materialet i slutskedet av produktens livscykel.
Webbplats
Kontakt: Arash Kordestani

Publikationer

Publikationslista i DiVA

Aktuellt

Personal