Hållbar utveckling och klimatomställning på fakulteten för konst och humaniora
FKH utbildar och forskar för handlingskraft
Med det talade och skrivna ordet, med konstnärliga uttryck och med kunskap om vår historia och vår samtid berättar, beskriver, förklarar och sätter vi in världen i ett sammanhang
för en förändring i tankar och handling, för vår samtid och framtid.
Klimatkrisen står högt på agendan på fakulteten för konst och humaniora. Vi vill gärna skapa dialog kring detta, ett av vår tids mest brinnande teman.
Det finns olika sätt att förhålla sig till frågor om hållbar utveckling och klimatomställning. Många tänker kanske i första hand på tekniska och naturvetenskapliga lösningar, som är mest uppmärksammade.
Men det finns ett annat perspektiv på frågorna: det humanistiska. Hållbar utveckling och klimatomställning är även kulturella och sociala fenomen, eftersom de handlar om människors intressen och beteenden. En minskning av växthusgaser lyckas inte enbart genom tekniska framsteg. Vi människor måste också ändra våra beteenden och vanor för att det ska kunna bli någon förändring.
Konst och humaniora ger oss förståelse för människan som kulturell och social varelse. De bidrar med kunskaper om till exempel människors idéer, beteenden, språk och värderingar, både idag och hur det har sett ut i ett historiskt perspektiv.
Konst och humaniora spelar en viktig roll när det gäller att gestalta och berätta om klimatkrisen och dess konsekvenser, i till exempel film och litteratur – och därigenom skapa förståelse, engagemang och känslomässiga upplevelser hos betraktaren.
Fakulteten för konst och humaniora arbetar med dessa frågor, inom både utbildning och forskning.
Forskning
Vår forskning belyser klimatomställning och hållbar utveckling ur flera olika aspekter. Här är några exempel:
"Vi lever i ett klimatnödläge"
Begreppet klimatnödläge har på kort tid blivit etablerat och används idag inom EU, FN och forskarvärlden för att beskriva den accelererande klimatkrisen.
Med "nödläge” betonas det allvarliga, något som måste hanteras omedelbart. Allt fler organisationer, kommuner och stater har idag utlyst klimatnödläge. Minst 7000 universitet världen över har gjort det. Dock inget i Sverige.
– Vi lever i ett klimatnödläge. Det framgår allt tydligare, både när det kommer till forskningsrapporter och klimatkatastrofer. Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar och mobiliserar kring deklarationen att det är just ett nödläge. En akut situation, säger Ola Ståhl, professor i design.
Centre for Climate Emergency Studies är en tvärvetenskaplig plattform för forskning och utbildning. Det fokuserar på frågor som: Vad innebär begreppet klimatnödläge för människor, samhälle och klimatpolitik? Vad ger det för möjligheter till handling och klimatomställning? Klimatnödlägesstudier placerar sig i skärningspunkten mellan vetenskaplig expertis och klimatrelaterad handling. I centret möts teoretiska, kritiska och konstnärliga perspektiv.
Läs mer om Centre for Climate Emergency Studies
Earth Logic – att skapa en hållbar modesektor
Vi behöver skapa en mer hållbar modesektor, där jordens överlevnad sätts framför ekonomisk tillväxt.
Det är grundtanken i projektet Earth Logic. Utgångspunkten är att göra upp med modeindustrins stora negativa effekter på klimat, miljö och människor.
– Den samlade vetenskapen ger oss mindre än ett decennium till att övergå till att leva inom vår planets gränser och fördela resurserna rättvist. Därför föreslår vi att Earth Logic, jordens logik, ska ersätta logiken för ekonomisk tillväxt som råder i modeindustrin idag, säger Mathilda Tham, professor i design.
Tre nyckelteman för att agera enligt Earth Logic är:
- Mindre: konsumera mindre för att hålla oss inom planetens gränser.
- Lokalt: förankra allt som görs i lokala samhällens behov och kreativitet.
- Mångfald: värna om mångfald och social rättvisa, i både naturen och samhället.
Projektet har lett till policyinitiativ för den globala modesektorn (European Environment Bureau), nya mediaplattformar och en serie dialoger med industrin. Initiativtagare till Earth Logic är Mathilda Tham vid Linnéuniversitetet och Kate Fletcher vid University of the Arts, London.
- Läs mer om Earth Logic
- Kontakt: Mathilda Tham
Film och litteratur påverkar vår bild av klimatkrisen
Vår tids klimatförändringar och klimatkris beskrivs ingående i många vetenskapliga rapporter.
Men de flesta människor tar inte del av kunskapen om klimatkrisen via dessa rapporter, utan genom olika typer av medier, som till exempel filmer, romaner, nyhetsinslag, konst eller undervisningsmaterial i skolor och på gymnasier.
− Vetenskapliga rapporter är typiskt mycket komplicerade och riktade mot forskarvärlden. Vissa forskare anser nog att många filmer om klimatkrisen ofta är förenklade eller överdrivna. Men det som filmerna vinner gentemot vetenskapen är ju våra känslor. Vi blir påverkade av det vi ser. Till exempel av bilder på en dyster framtid, med extremväder och stigande havsnivåer, säger Jørgen Bruhn, forskare i intermedialitet.
Jørgen ingår i en forskargrupp som undersöker hur det går till när olika medier, som film och litteratur, förmedlar vetenskapliga kunskaper om klimatkrisen. Hur dramatiserar man till exempel vetenskapliga fakta i en Hollywood-film som Day after tomorrow? Vilka aspekter går att ”översätta” från naturvetenskap till film? Vad utelämnas? Vad förstärks? Och vilka fördelar har klimatlitteraturen, jämfört med en vetenskaplig rapport?
Klimatfiktion ger oss idéer om framtidens mat
Vad kommer vi äta i framtiden? Hur kommer våra matvanor se ut?
Ingen vet säkert, men något som är tydligt är i alla fall att vi behöver ställa om till ett mer hållbart ätande, eftersom dagens matproduktion är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. Denna förändring står inför stora praktiska utmaningar, men även kulturella sådana, eftersom människors ätande är djupt rotat i vanor och identitet.
I projektet ”Future Food Cultures in the Anthropocene” undersöker forskare hur ätande och matvanor framställs i så kallad klimatfiktion, det vill säga film och litteratur som utspelar sig i en värld där klimatet har kollapsat, eller där människor lyckats ställa om till ett hållbart samhälle. I dessa skildringar har människor ofta tvingats tänka nytt kring vad de ska äta och hur maten ska produceras. Tanken är att dessa berättelser kan ge oss nyskapande bilder av nya matvanor – och hjälpa oss i processen att ställa om kosten.
– Vi saknar bilder av framtidens mat. Det är svårt att föreställa sig hur den kan se ut, och därmed svårt att genomföra en förändring. Men klimatfiktion kan hjälpa oss att skapa idéer, positiva idéer, om en mer hållbar kost. De här berättelserna visar ofta samhällen som ser helt annorlunda ut, men som ändå fungerar på hållbara sätt, säger Johan Höglund.
– Klimatfiktionen kan hjälpa oss, både konsumenter och matindustri, att inse både hur vi måste förändra våra kostvanor. Och vilken framtid som väntar om vi inte gör det.
Kurser och program
Alla våra studenter ska få möjlighet till kunskap för att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. Flera av våra kurser och program är till exempel kopplade till FN:s 17 globala mål i Agenda 2030. Och vi har märkt upp dessa med en hållbarhetssymbol.
Fler exempel på vårt arbete med hållbar utveckling
-
Hållbar journalistik
Medieinstitutet Fojo arbetar nationellt och globalt med utveckling av hållbar journalistik. Med det menas en fri och oberoende journalistik som inte bara värnar och främjar demokrati, utan också möjliggör ett hållbart samhälle. Hållbar journalistik utgår från två hållbarhetskriser:
- Samhällets hållbarhetskris: klimatförändringar, fattigdom, ojämlikhet, bristande jämställdhet och sönderfallande demokratier.
- Journalistikens hållbarhetskris: utarmning av intäkter, hård konkurrens från globala medieföretag, inskränkningar i yttrandefriheten, desinformation och allmänhetens försämrade förtroende till media.
Fojo menar att dessa kriser är sammanflätade. Ett hållbart samhälle – miljömässigt, socialt och ekonomiskt – kräver journalistik som tar itu med de hållbarhetsutmaningar som samhället står inför. -
Design + Change
Flera av våra utbildningar inom design har namnet + Change. På så sätt vill vi betona designs förändringspotential.
Idag är det både formellt och globalt erkänt att våra ekologiska system, men också de sociala, befinner sig i ett kritiskt tillstånd. Vi vet också att mänskliga aktiviteter – inte minst design och associerad överkonsumtion – driver ohållbarheten.
Genom + Change vill vi understryka just designens förändringspotential och också utvidga den. Att förändra genom design kan handla om nya initiativ för produkter, system eller världsbilder. Vi kan välja att använda design för att förändra på lokal, regional eller global nivå, och med fokus på ekologi, ekonomi, mänsklig hälsa. Sammanfattningsvis handlar + Change om att målmedvetet använda design för att åstadkomma förändringar i riktning mot hållbara framtider. -
Föreläsningar och debatter
Vi arrangerar föreläsningar där våra forskare presenterar sin forskning inom områdena hållbar utveckling, klimatomställning och klimatnödläge. Utgångspunkten är det humanistiska och konstnärliga perspektivet. Inför valet 2022 arrangerade vi även debatter med lokala politiker där temat var hållbarhets- och klimatfrågor.
Vad gör vi för att minska vårt eget klimatavtryck?
-
Koldioxidbudget
Sedan 2023 har fakulteten infört en koldioxidbudget för tjänsteresor, där målet är att minska koldioxidutsläppen med 40 %, jämfört med 2019. Framför allt innebär budgeten att antalet tjänsteresor med flyg ska minska. Varje institution eller enhet har en egen koldioxidbudget för hur mycket koldioxidutsläpp den får generera under ett år. -
Ersättning vid tågresor
Medarbetare kan få ersättning vid tågresor. För att uppmuntra medarbetare att välja tåg i stället för flyg har vi avsatt medel för de extra kostnader som då kan uppstå, i form av exempelvis dyrare biljetter, övernattningar eller en extra resdag. -
Vegetarisk mat
Vi har alltid vegetarisk mat på våra konferenser och sammankomster och väljer bort engångsartiklar som plastmuggar och papperstallrikar. -
Grönt resande som student
Vi uppmuntrar alla studenter som har möjlighet att resa hållbart till och från sina destinationer – dvs att i första hand välja tåget. Som student har du bl a tillgång till Erasmus by train, som tillhandahåller tågbiljetter vid utbytesstudier inom Erasmus+ programmet.