Äldre världskarta

Historia

Inom ämnet historia vill vi skapa förståelse för människors sociala, ekonomiska, politiska och kulturella villkor under olika tider.

Inom ämnet bedriver vi forskning med stora geografiska och tidsmässiga perspektiv; från Småland till Sydostasien och från tidig medeltid till idag, vilket präglas av teoretiskt nytänkande och samarbete över ämnesgränser.

En viktig forskningsmiljö är koloniala och postkoloniala studier där flera historiker ingår i det interdisciplinära forskningscentret Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies. Här studeras exempelvis ursprungsfolks historia, koloniala kulturmöten, HBTQ-historia och slaveri. Globalhistoriska perspektiv har en betydande roll och större pågående projekt analyserar kolonial diplomati och geografiska gränsland.

Forskning om historiedidaktik och historiebruk har hög relevans för universitetets lärarutbildningar. Historiedidaktisk forskning bedrivs bland annat i internationella nätverk som samordnas från Linnéuniversitet och i nationella projekt.

Inom äldre historia bedrivs bland annat forskning rörande medeltida levd religion och helgonkult som kulturarv, där också digitala metoder tillämpas. Även historiebruk studeras med fokus på vikingatid.

Vår tidigmoderna forskning analyserar enskilda människor i sin sociala kontext, från rättegångar i Småland till det kungliga hovet i Stockholm. Här manifesterades makt och skapades relationer.

Modern internationell historia fokuserar bland annat på migration och global kapitalism. Bland geografiska områden som finns representerade kan nämnas det moderna Mellanöstern och dess konfliktfyllda historia. En specifik tidsperiod som studeras är det kalla kriget i dess mångfald.

Andra ämnen inkluderar svensk historia, framför allt med inriktning mot lokal politik och politisk kultur, samt digitala historiska metoder. För ytterligare information hänvisas till de enskilda forskarnas presentationer nedan.

Aktuellt

Utbildning

Linnéuniversitetet har examensrättigheter i historia för kandidat-, magister- och masterexamen samt för lärarexamen. Dessutom har vi utbildning på forskarnivå i historia. Undervisning i historia bedrivs inom såväl fristående kurser på olika nivåer som inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Mastersprogrammet i koloniala och postkoloniala studier, samt Mastersprogrammet i kulturvetenskaper. Historieämnet ingår också som ett av huvudområden i Programmet för integrations- och mångfaldsstudier. Vi erbjuder även distanskurser om ett flertal specialämnen, såsom Mellanösterns och Kinas historia, medeltiden, digital historia samt postkoloniala studier.

Forskning

Inom ämnet bedriver vi forskning med stora geografiska och tidsmässiga perspektiv som präglas av teoretiskt nytänkande och samarbete mellan ämnesgränser. En viktig forskningsmiljö är koloniala och postkoloniala studier där flera historiker ingår i det interdisciplinära forskningscentrat Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies. Här studeras exempelvis ursprungsfolks historia, koloniala kulturmöten, HBTQ-historia och slaveri. Ett annat viktigt viktigt fält är historiebruk och didaktik. Bland annat finns ett nätverk för ämnesdidaktik samt för forskning om fantasy som historiskt fenomen. Äldre historia är också väl representerat med bland annat ett stort projekt om medeltida helgon med digitala inslag. Andra ämnen som finns representerade är till exempel det moderna Mellanöstern, genushistoria och till exempel det moderna Mellanöstern, genushistoria och småländsk lokalhistoria. 

Samarbeten

Nationella forskarskolan i historiska studier                                           Kontaktperson: Stefan Amirell

ESTA (Exploring Slave Trade in Asia), nätverk inkluderande Linnéuniversitetet, IISG Amsterdam, ENS de Lyon samt Bonn Center for Dependency and Slavery Studies.  Kontaktperson: Hans Hägerdal    

Personal