Bokhyllor

Forskning vid fakulteten för samhällsvetenskap

På fakulteten för samhällsvetenskap bedriver vi forskning inom freds- och utvecklingsstudier, genusvetenskap, idrottsvetenskap, pedagogik, polisvetenskap, professionsstudier, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap.

Samhällsvetenskapens uppgift är att ta sig an samhällets utmaningar på ett både kritiskt och kreativt sätt. Vi har forskargrupper som verkligen bidrar till en intensiv kunskapsutveckling. Den samhällsvetenskapliga forskningen står sig stark i konkurrensen med andra unga universitet, både nationellt och internationellt.

Aktuella forskningsnyheter

Forskning i fred och utveckling

Freds- och utvecklingsstudier undersöker relationerna mellan människors säkerhet och hållbar utveckling. Tillsammans undersöker vi teoretiska och empiriska studier som utforskar detta samband och söker nya insikter om social rättvisa. Vårt arbete täcker flera geografiska områden i världen: Östra och södra Afrika, Södra och Centralamerika, Centrala och Sydostasien och Östeuropa.

Vi är intresserade av att alliera vårt arbete med aktuell policy och tillämpning inom fred och utveckling – och ofta genom att samarbeta med NGO-organisationer, statliga organ, mångsidiga institutioner och lokala samhällen. Vi ser forskning som ett integrerat del av lärandet och socialt engagemang, just därför har vi ett antal projekt och initiativ som relaterar till våra forskningsområden och hur de kan påverka samhället.

Forskning i genusvetenskap

Inom det tvärvetenskapliga ämnet genusvetenskap bedrivs forskning om maktförhållanden, ojämlikhet och normer utifrån både samhällsvetenskapliga och kulturteoretiska perspektiv.

Frågor som studeras av forskare knutna till ämnet inkluderar religion och familjerelationer, maskulinitet och nationalism, genus- och femininitetsskapande inom idrott, inkluderande design utifrån transteoretiska perspektiv samt arbetsrelationer och jämställdhetspolitik i det Globala Syd.

Forskning i idrottsvetenskap

För att svara upp mot samhällets behov – att förstå och analysera idrottens roll och konsekvenser för samhälle och individ – och för att kvalitativt utveckla samhällsinstitutioner, idrotten och dess organisationer – behövs idrottsvetenskaplig forskning.

Idrotten är betydelsefull i alla samhällssektorer, och det är i detta spänningsfält som Linnéuniversitetets idrottsvetenskap verkar. Utöver idrottens värde för individuell hälsa och folkhälsa, bidrar till exempel idrotten även till fostran och integration i samhället. Idrotten är en stark tillväxtfaktor och medskapare av nya livsstilar, marknader och arbeten. Detta innebär samtidigt att den också behöver kunna betraktas och belysas kritiskt. Å ena sidan är idrotten en del i marknadsekonomin, å andra sidan ska den bidra till demokratisk fostran och vara tillgänglig och hållbar för alla barn i samhället.  Avsikterna är att den kunskapsutveckling som bedrivs inom idrottsvetenskap ska tillvaratas i utveckling av verksamheten inom ett flertal fält. Det handlar exempelvis om områden som coaching/ledarskap, sport management, talangutveckling, idrottsmedicin, dopingprevention och betydelsen av friluftsliv, fysisk aktivitet och hälsa för olika grupper i samhället. 

I miljön ingår olika forskargrupper, exempelvis kopplade till externa projekt, till samverkansarbete med kunskapsmiljöer på Linneuniversitetet, eller till grundutbildning. Följande grupperingar är kopplade till grundutbildning, samverkan och forskning och verkar mer operativt i den dagliga verksamheten inom kollegiet:

  • Idrottslig kultur, utveckling och ledning (ID-KUL) 
  • Fysisk aktivitet, hälsa och idrottsmedicin (FAHIM)
  • Idrott och utbildning i förändring 

Kollegor ges på så sätt i miljön stöd i sin vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling. Miljön erbjuder veckovisa forskningsseminarier. Förutom diskussioner av vetenskapliga texter och ansökningar ges doktorander stöd i sina forskningsprocesser.

Forskning i pedagogik

Pedagogik utvecklar ny kunskap om och för utbildning, fostran, undervisning, lärandeprocesser och kunskapsbildning. Det handlar om hur människor kommunicerar, formas och förändras i olika samhällsinstitutioner som förskola, skola, familj, högre utbildning, behandling och arbetsliv, men också genom framväxande digitala medier och nya praktiker utanför formell utbildning.

Pedagogik bidrar med förklaringar och förståelse för vad och hur människor lär sig, men också hur olika samhällsförändringar skapar nya förutsättningar för vilka värden, kunskaper och färdigheter som förs vidare. Härigenom bidrar pedagogik också med nödvändiga kunskaper för att styra, leda och utveckla pedagogiska verksamheter.

Forskning i polisvetenskap

Polisforskning på Linnéuniversitetet bedrivs i samverkan med såväl andra enheter på Linnéuniversitetet som med övriga lärosäten som bedriver polisutbildning och internationella samarbetspartners. Polisvetenskap ligger huvudsakligen inom de för polisverksamheten praktiska tillämpningarna av relevanta områden inom samhällsvetenskap och juridik, men också inom polisrelevanta områden inom organisationsteori och kriminologi.

Polisutbildningen vid Linnéuniversitetet har sin huvudsakliga verksamhetsbas inom polisiär grund- och vidareutbildning på uppdrag av Polismyndigheten. Huvudområdet Polisiärt arbete är förhållandevis ungt och varken professur eller forskarutbildning är knutet till detta i nuläget.

För närvarande bedrivs forskning framför allt inom kriminalpolitik, ungdomars relationer till polisen, förhörsteknik, rättsbistånd och praktiska färdigheter kopplat till stress. Polisutbildningen medverkar också i utvecklingsprojekt inom brottsförebyggande metod och samverkan, polisiära IT-applikationer samt nya metoder för vapenträning.

Forskning i professionsstudier

Yrken positionerar individer i samhället och i organisationer och förser dem med kulturella, ekonomiska och sociala resurser och berör frågor om uppväxt, utbildning, erfarenheter och identitet.

Forskningsområdet undersöker betydelsen av yrken och professioner på såväl samhälls-, organisations- och individnivå. Studier av yrken ger kunskap om hur arbetsdelningen i samhället och i organisationer utvecklas.

Inom professionsforskning studeras socialisations- och identitetsprocesser, karriärer, införlivande av kunskap, kompetens och färdigheter i yrken. Allmänhetens förtroende för och uppfattningar om status för olika yrken och professioner – liksom hur yrkesutövare i olika yrken upplever detta undersöks också.  

Forskning i socialt arbete

Inom socialt arbete finns sex huvudsakliga forskningsområden:

  • Barn, unga och familjer 
  • Migration, integration och mångfald
  • Socialpolitiska frågor och välfärd
  • Utvärdering
  • Äldreforskning
  • Våld och kön

Forskning i sociologi

Den sociologiska forskning som bedrivs vid institutionen för samhällsstudier återspeglar ämnets bredd. Vi arbetar med kvalitativa etnografiska projekt såväl som kvantitativt orienterade enkät- och experimentstudier.

Våra forskningsområden berör bland annat högre utbildning, arbetsliv och arbetsmarknad, ålder och livslopp, hållbar utveckling, migrations- och integrationsfrågor, skola och utbildning samt ungdom och hälsa.

Forskning i statsvetenskap

Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. Den statsvetenskapliga forskningen på Linnéuniversitetet fokuserar på den representativa demokratiska kedjan från medborgare via politiska makthavare till beslutens resultat, genom studier av politiskt beteende, partier, parlament, korruption och EU. Institutionen för statsvetenskap centrerar denna forskning kring tre forskningsmiljöer: Varieties of Political Representation, Europaforskning och Governance, Ethics, and Corruption (GEC).

Bloggar