Forskning vid fakulteten för teknik

Forskning vid fakulteten för teknik

Vid fakulteten för teknik bedrivs forskning inom en mängd områden. Här hittar du en översikt över våra forskningsämnen, forskargrupper och forskningsprojekt.

"Fakulteten befinner sig i en stark utvecklingsfas med en allt större forskningsbudget. Vi satsar strategiskt inom flera områden, med bland annat ett antal nya professurer. Ett nytt spetsforskningscentrum inom Big data har inrättats, Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications. Vi står inför en framtida civilingenjörsutbildning inom byggteknik och datavetenskap, samtidigt som sjöfartsvetenskap och skog och träteknik är fortsatt viktiga områden. Nya forum för skolsamverkan, digitalt lärande och matematik-, fysik- och teknikdidaktik står också på agendan de närmaste åren." /Staffan Carius, dekan

Vid fakulteten bedrivs forskning av större eller mindre forskargrupper, av enskilda forskare, inom olika projekt etc. Nedan hittar du de av våra forskargrupper och forskningsprojekt som har egna webbsidor. Du kan också söka efter forskare, forskargrupper och projekt under avdelningen Forskning.

Linnaeus University Centres

Inom Linnaeus University Centres bedrivs högkvalitativ och spännande forskning med såväl nationell som internationell lyskraft. De utvalda miljöerna har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom området, vilket borgar för högsta kvalitet och att forskningsmiljön når upp till högt ställda krav.

Forskning i bioenergiteknik

Den forskning vi bedriver handlar om att utnyttja råvaror på nya, bättre och smartare sätt – att tänka hållbart, att se saker ur ett helhetsperspektiv och att använda resurser effektivt. Därför har vi valt bioresursteknik som en samlande beteckning för vår forskning, som rör sig inom områdena bioenergiteknik, bioteknik, förbränningsteknik, kemiteknik och processteknik.

Vi utgår ifrån så kallad biomassa, alltså råvaror, restprodukter och avfall som i mångt och mycket anses sakna värde, exempelvis alger, mat och trädrester. Sedan forskar vi inom olika processer för att uppgradera, omvandla och raffinera denna biomassa, för att i slutänden kunna framställa olika typer av färdiga produkter. Produkterna kan vara bränsle och el, men lika gärna kemikalier och olika material.

Forskning i byggteknik

Forskningen vid Institutionen för byggteknik handlar om att utveckla användningen av trä och träbaserade material i modernt byggande. Vi arbetar med ett antal laborativt inriktade forskningsprojekt. Som ett paraply över vår forskning i byggteknik spänner jämförande modellering med finita element-metoden. Vi forskar i nära samarbete med industri och näringsliv och har ett modernt, välutrustat laboratorium som erbjuder stora möjligheter.

Forskningsprojekt

Forskning i datavetenskap

Forskningen inom datavetenskap riktar in sig mot teknik för att bygga smartare mjukvarusystem. Aktiviteterna bedrivs i huvudsak inom fyra forskningsområden med flera beröringspunkter.

  1. Cyber-fysikaliska system
  2. Informations- och mjukvaruvisualisering
  3. Självanpassande mjukvarusystem
  4. Mjukvaruteknologier

Inom ämnet datavetenskap återfinns även Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications, DISA, som är Linnéuniversitetets spetsforskningsmiljö som arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder.

Mer om forskningen

Cyber-fysikaliska system

Forskningsgruppen för Cyber-fysikaliska system (CPS) studerar samverkan och återkoppling mellan de inbyggda mjukvarukomponenterna (cyber) och fysiska komponenterna, exempelvis mekaniska komponenter, energisystem, mänskliga aktiviteter och omgivande miljö vilka utgör det sammanhållna systemet. CPS-design tar hänsyn till flera faktorer som realtidsaspekter, energiförbrukning, tillförlitlighet, tillgänglighet och säkerhet. För att hantera denna komplexa verklighet krävs samverkan av experter från olika discipliner. Några av de konkreta utmaningarna finns inom modellering för analyser, simuleringar, transformationstekniker för modellbaserad utveckling, verifiering och realtidsanalyser.

Gruppen fokuserar på flera aspekter:

  1. Modellbaserad design, syntes och verifikation av CPS
  2. CPS-tillförlitlighet, säkerhet och integritet
  3. Storskalig dataanalys för CPS
  4. Hierarkisk modellering och optimering för CPS, samt
  5. Applikationer av CPS i smarta energisystem och transportsystem

För att nå det huvudsakliga målet för forskningen, smartare system, studeras interaktionen mellan mjukvarusystemen som tillhandahåller "smartare" och de fysiska enheter som utgör "systemen".

Informations- och mjukvaruvisualisering

Informations- och mjukvaruvisualiseringsforskningen inom ISOVIS fokuserar på explorativ analys och visualisering av stora och komplexa informationsmängder, exempelvis från biovetenskap, humaniora eller mjukvaruutveckling. Vår vision är att attackera utmaningar kopplade till stora datamängder med en kombination av individcentrerad dataanalys och interaktiv visualisering för förbättrat beslutsstöd.

En interaktiv visualisering och visuell analys ger effektivare och mer tillförlitliga analyser av de stora och komplexa datamängder som samlas in från smarta system. Som ett resultat kan vi skapa en bättre förståelse för och följaktligen också skapa bättre förutsättningar för att utveckla system, exempelvis öka möjligheterna att förutse systemens prestanda och konstruera för att förbättra möjligheterna att förutsäga och kontrollera prestanda och beteende.

Självanpassande mjukvarusystem

Forskargruppen AdaptWise studerar metoder och tekniker för självanpassande mjukvarusystem. Gruppen fokuserar på att skapa försäkringar för att systemen uppfyller de egenskaper som efterfrågas. Självanpassning är en princip för att hantera osäkerheter i driftsatta mjukvarusystem, exempelvis dynamisk resurstillgång och förändringar av kraven.

Att lägga till självtillpassningsfunktioner till programvarusystem gör det möjligt för dessa system att agera autonomt, med en dynamik som är omöjlig att bestämma vid tidpunkten då systemen designas och implementeras. Därför kan dessa system ta över enformiga uppgifter som vanligtvis utförs av operatörer, med kortare svarstider och med högre kvalitet, vilket ger smartare system.

Mjukvaruteknologier

Software Technology Labs studerar teknologier för dataintensiva mjukvarusystem. Maskininlärning och artificiell intelligens använder (stora) datamängder för att automatisera uppgifter som resonemang, planering, beslutsfattande och prediktion. Skalbara teknologier möjliggör en hantering av stora datavolymer, exempelvis i stora realtidsdataströmmar. Gruppen studerar även möjligheten att se IT-system som informationskällor. Idén är att på detta vis skapa möjligheter för kontinuerlig analys och därmed förbättra kvalitetsarbetet.

Teknologi för dataintensiva mjukvarusystem möjliggör omvandling av data till information och information till kunskap, vilket bidrar till en enklare implementation av smartare system och i vissa fall även en mer eller mindre helautomatisk generering av komponenter för dessa system.

Forskning i elektroteknik

Elektroteknik är ett samlingsbegrepp som omfattar i princip all den teknik, teori och metodik som på ett eller annat sätt berör det elektromagnetiska fenomenet. Hit hör exempelvis vågutbredning och radiokommunikation, elektronik, elkraft och elektriska maskiner, akustik, signalbehandling och reglerteknik. Vår forskning är i huvudsak teoretisk med fokus på elektromagnetisk fältteori, reglerteori, systemteori och optimering, oftast med en industriell tillämpning.

Vi deltar regelbundet i ett antal nationella och internationella forskningsprojekt och program samt bedriver grundutbildning (kandidat och master) inom elektroteknik och forskarutbildning (licentiat och doktor) inom fysik och matematik.

Forskningsprojekt

 

Forskning i fysik

Forskning i fysik handlar om att förstå den mest fundamentala lagen i naturen. Vi bedriver forskning inom två olika områden: kondenserade materiens fysik/nanofysik och astropartikelfysik.

  • I kondenserade materiens fysik studerar man stora samlingar av atomer, från miljarder och miljarder av atomer i bulksystem till några hundra atomer i nanopartiklar. Kondenserade materiens fysik är idag det största forskningsområdet i fysik, med stor relevans inom materiens vetenskap och teknologiska tillämpningar.
  • Astropartikelfysik är ett forskningsfält som behandlar sambanden mellan de minsta och största företeelserna i universum och knyter ihop kosmologi, partikelfysik och astrofysik.

På Linnéuniversitetet erbjuder vi forskarutbildning i fysik, med inriktningar inom både kondenserade materiens fysik och astropartikelfysik.

Forskning i informatik

I ämnet informatik bedrivs forskning inom olika områden som är överlappande: digitala affärsmodeller, information management, design av interaktiva artefakter och tjänster, e-lärande, e-hälsa och utvärdering. Det gemensamma för forskningen är studier av IKT-användning ur ett designperspektiv, det vill säga hur system och användning kan utvecklas för att, i sin tur, utveckla och förbättra verksamheter. I våra forskningsaktiviteter ingår också ett forskarutbildningsprogram.

Forskning i maskinteknik

Maskinteknik är ett samlat begrepp för konsten att konstruera, tillverka, använda och bibehålla kvaliteten på maskinell utrustning för specifika ändamål. Lika brett som ämnet är vår forskning inom detta område vid institutionen för maskinteknik. Fokus ligger på sex områden: strukturdynamik, materialteknik, industriell ekonomi, systemekonomi, materialmekanik, samt produktutveckling och produktdesign.

Forskning i matematikdidaktik

Forskningsmiljön i ämnet matematikdidaktik omfattar såväl teoretisk som tillämpad forskning. Vi ger utbildningar till magister-, licentiat- och doktorsexamen i matematikdidaktik.

Genom forskningsprojekt och konferenser deltar vi i både nationella och internationella forskningssamarbeten. Vår forskning inkluderar undervisning och lärande i matematik inom förskola, grundskola, senare skolår, gymnasiet och lärarutbildning. Via forskningsprojekt, nätverk och uppdrag från Skolverket har vi omfattande samverkan med verksamma matematiklärare på alla stadier.

Forskning i medieteknik

På Linnéuniversitetet har forskningen inom medieteknik fokus på mobilitet, sociala medier och lärande. Huvuddelen av forskningen bedrivs inom forskargruppen Center for Learning and Knowledge Technologies (CeLeKT).

Forskning i sjöfartsvetenskap

Forskningen inom ämnet sjöfartsvetenskap analyserar den internationella sjöfartens förutsättningar, dagliga verksamhet och konsekvenser för miljö och människors hälsa. Verksamheten ombord på fartyg är av centralt intresse, inte minst samspelet mellan människor och mellan människa och teknik.

Vår forskning om arbetsliv, organisation, kommunikation, sjösäkerhet, riskhantering, energieffektivisering och sjöfartens påverkan på miljön utnyttjar teorier och metoder från andra samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden.

Forskningsprojekt

Forskning i skog och träteknik

I forskargruppen Skog och trä forskar vi vetenskapligt brett, från skog till färdig produkt, och med utveckling av nya träprodukter för byggande och inredning. Forskningen och grundutbildningen bildar ett träteknologiskt centrum i Växjö – en mötesplats för forskning, näringsliv och samhälle i frågor inom skogssektorn, trä- och byggnäringen. Regionen runt Växjö och Kalmar är ett av de viktigaste områdena i Europa vad gäller skogsbruk och skogsindustri.

Forskningsprojekt

Information Engineering Center

#humansoflnu

Åsa Blom

"När jag var liten ville jag definitivt bli arkeolog, eller kanske ryttare. I Växjö började jag sen läsa till mattelärare, gjorde mitt examensarbete inom grissjukdomar men blev till slut träforskare. Nu är jag docent i virkeslära, forskar inom ytbehandling och undervisar i trämaterialkurser. Det bästa med mitt jobb är alla möten med intressanta människor, samt att jag hela tiden får lära mig nya saker". /Åsa Blom, prefekt vid institutionen för skog och träteknik