Forskning vid fakulteten för teknik

Inom Linnaeus University Centres bedrivs högkvalitativ och spännande forskning med såväl nationell som internationell lyskraft. De utvalda miljöerna har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av internationellt erkända forskare inom området, vilket borgar för högsta kvalitet och att forskningsmiljön når upp till högt ställda krav.

Den forskning vi bedriver handlar om att utnyttja råvaror på nya, bättre och smartare sätt – att tänka hållbart, att se saker ur ett helhetsperspektiv och att använda resurser effektivt. Därför har vi valt bioresursteknik som en samlande beteckning för vår forskning, som rör sig inom områdena bioenergiteknik, bioteknik, förbränningsteknik, kemiteknik och processteknik.

Vi utgår ifrån så kallad biomassa, alltså råvaror, restprodukter och avfall som i mångt och mycket anses sakna värde, exempelvis alger, mat och trädrester. Sedan forskar vi inom olika processer för att uppgradera, omvandla och raffinera denna biomassa, för att i slutänden kunna framställa olika typer av färdiga produkter. Produkterna kan vara bränsle och el, men lika gärna kemikalier och olika material.

Forskningen vid institutionen för byggteknik sker inom områdena träbyggnadsteknik, betongkonstruktioner, byggnadsfysik, historiska konstruktioner, livscykelanalys och andra närliggande områden. Forskarna har genom åren varit särskilt aktiva inom området konstruktion av moderna träbyggnader och därtill hörande forskningsfrågor, för att skapa ett bredare och mer effektivt användande av trä i byggkonstruktioner. Därför bedrivs en stor del av forskningen inom just detta område, ofta i nära samverkan med affärspartner och offentliga organisationer.

Ett gemensamt mål för forskningen vid institutionen är att utveckla verktyg för förutsägelser, att användas för ingenjörsmässiga tillämpningar. För detta ändamål använder vi experimentella, analytiska och numeriska metoder (till exempel finita element-metoden) för att skapa ny kunskap inom forskningsområdena ovan.

Experiment genomförs i vårt stora och välutrustade laboratorium. Där finns utrustning för mekanisk provning och karakterisering av material och konstruktioner av olika storlekar.

Forskningen inom datavetenskap riktar in sig mot teknik för att bygga smartare mjukvarusystem. Aktiviteterna bedrivs i huvudsak inom fyra forskningsområden med flera beröringspunkter.

1. Cyber-fysikaliska system
2. Informations- och mjukvaruvisualisering
3. Självanpassande mjukvarusystem
4. Mjukvaruteknologier

Inom ämnet datavetenskap återfinns även Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications, DISA, som är Linnéuniversitetets spetsforskningsmiljö som arbetar med insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder.

Elektroteknik är ett samlingsbegrepp som omfattar i princip all den teknik, teori och metodik som på ett eller annat sätt berör det elektromagnetiska fenomenet. Hit hör exempelvis vågutbredning och radiokommunikation, elektronik, elkraft och elektriska maskiner, akustik, signalbehandling och reglerteknik. Vår forskning är i huvudsak teoretisk med fokus på elektromagnetisk fältteori, reglerteori, systemteori och optimering, oftast med en industriell tillämpning.

Vi deltar regelbundet i ett antal nationella och internationella forskningsprojekt och program samt bedriver grundutbildning (kandidat och master) inom elektroteknik och forskarutbildning (licentiat och doktor) inom fysik och matematik.

Forskning i fysik handlar om att förstå den mest fundamentala lagen i naturen. Vi bedriver forskning inom området kondenserade materiens fysik/nanofysik.

• I kondenserade materiens fysik studerar man stora samlingar av atomer, från miljarder och miljarder av atomer i bulksystem till några hundra atomer i nanopartiklar. Kondenserade materiens fysik är idag det största forskningsområdet i fysik, med stor relevans inom materiens vetenskap och teknologiska tillämpningar.

På Linnéuniversitetet erbjuder vi forskarutbildning i fysik, med inriktning inom kondenserade materiens fysik.

Inom området hållbar byggd miljö utför vi spetsforskning knuten till hållbar utveckling, speciellt systemanalysstudier inom bioenergi, byggteknik, energieffektivitet och skogsbruk samt samspelet mellan dessa områden, liksom tillämpandet av innovativa lösningar.

Vårt mål är att vara en innovativ akademisk kunskapsskapande miljö inom Linnéuniversitetet/ FTK som engagerar sig, tillsammans med samhälleliga och industriella aktörer, för ansvarsfull digitalisering för ett hållbart och humant samhälle. Inom vårt ämne bedrivs forskning inom olika överlappande områden: systemtänkande, digital affärsinnovation och interaktionsdesign. Det gemensamma för forskningen är studier av digital teknik i sociala sammanhang, dvs individers IT-användning i privata, organisatoriska och samhälleliga sammanhang. Studierna är ofta ur ett designperspektiv, det vill säga hur system och användning kan utvecklas för att, i sin tur, utveckla och förbättra verksamheter. I våra forskningsaktiviteter ingår också ett forskarutbildningsprogram.

Maskinteknik är ett samlat begrepp för konsten att konstruera, tillverka, använda och bibehålla kvaliteten på maskinell utrustning för specifika ändamål. Lika brett som ämnet är vår forskning inom detta område vid institutionen för maskinteknik. Fokus ligger på sex områden: strukturdynamik, materialteknik, industriell ekonomi, systemekonomi, materialmekanik, samt produktutveckling och produktdesign.

Forskningen inom matematik berör både teoretisk (ren) matematik och tillämpad matematik. Inom ren matematik sker forskning speciellt inom p-adisk analys och dynamiska system, komplex analys, funktionalanalys, mikrolokal analys, stokastisk analys och tidsfrekvensanalys.

Forskningen inom tillämpad matematik tillägnas speciellt matematisk modellering inom naturvetenskap och samhällsvetenskap, ingenjörsvetenskap, signalanalys, informationssäkerhet, ekonomi, finans, beslutshantering, psykologi och kognitiv vetenskap. Modelleringarna sker i nära samarbete med experter inom respektive områden.

Vi erbjuder forskarutbildning i matematik, tillämpad matematik och matematikdidaktik.

Forskningsmiljön i ämnet matematikdidaktik omfattar såväl teoretisk som
tillämpad forskning. Vi ger utbildningar till magister-, licentiat- och
doktorsexamen i matematikdidaktik.
Genom forskningsprojekt och konferenser deltar vi i både nationella och
internationella forskningssamarbeten. Forskningen förenas kring praktiknära
forskning med omfattande samverkan med verksamma matematiklärare på alla
stadier.

I forskningsmiljön finns fyra övergripande forskningsinriktningar:

• Kommunikation och lärande. Inriktningen har stark koppling till
  matematikinnehåll. Inom inriktningen studeras hur undervisning i
  matematik kan stödja elevers kommunikation, resonemang och
  kunnande i relation till matematiska strukturer, modeller, procedurer och
  begrepp inom t.ex. statistik, algebra och programmering.
  
  
• Matematiklärares identitets och professionsutveckling. I inriktningen
  studeras flerspråkiga matematiklärares identitetsutveckling, lärarkunskap
  och lärarskap i relation till elevers deltagande i matematik,
  lärarstudenters sätt att resonera i matematik och hur lärarutbildningen
  kan knyta an till och ta vara på matematiklärarstudenters olika
  erfarenheter.
  
  
• Yngre barns lärande i matematik. I inriktningen studeras undervisning
  och lärande i matematik i förskola, förskoleklass och tidiga skolår.
  Specifika inriktningar är problemlösning som utgångspunkt i tidig
  matematikundervisning, vad som händer och blir möjligt när digitala
  verktyg används i förskolans och skolans undervisning samt hur
  lekresponsiv matematikundervisning kan planeras och genomföras i
  förskolan.
  
  
• Digitalt förstärkt matematikundervisning. Inriktningen studerar
  lärande och undervisning i samspelet mellan analoga och digitala
  lärresurser. Forskningen är designorienterad med målet att förstå lärande
  i matematik och hur digitala resurser kan användas som stöd för lärande i
  matematik i autentiska undervisningssammanhang.

På Linnéuniversitetet har forskningen inom medieteknik fokus på mobilitet, sociala medier och lärande. Huvuddelen av forskningen bedrivs inom forskargruppen Center for Learning and Knowledge Technologies (CeLeKT).

Forskningen inom ämnet sjöfartsvetenskap analyserar den internationella sjöfartens förutsättningar, dagliga verksamhet och konsekvenser för miljö och människors hälsa. Verksamheten ombord på fartyg är av centralt intresse, inte minst samspelet mellan människor och mellan människa och teknik.

Vår forskning om arbetsliv, organisation, kommunikation, sjösäkerhet, riskhantering, energieffektivisering och sjöfartens påverkan på miljön utnyttjar teorier och metoder från andra samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområden.

Institutionen för skog och träteknik bedriver tvärvetenskaplig forskning om skogen och dess värden. Den akademiska miljön omfattar hela värdekedjan med flera sammanlänkade ämnesdiscipliner. Från de grundläggande ekofysiologiska och ekologiska förutsättningarna för träden, till hållbar skogsskötsel och förvaltning av skogsresursen, och vidare till skogens tjänster och produkter genom förädling till slutprodukter i trä såsom möbler och byggnader. Många forskningsfrågor berör hur skogsbruket kan bedrivas ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart under förändrade klimatförutsättningar, med stöd av nya digitala och tekniska lösningar.

För vår forskning använder vi vår laboratoriemiljö, som inbegriper fasta laboratorier, mobil utrustning samt testområden och experiment utomhus i fält. Den flexibla miljön ForestEdge gör att frågeställningar i hela värdekedjan kan studeras. Forskningen sker i hög grad i samverkan med andra lärosäten, myndigheter, organisationer och företag i skogs- och träsektorn; regionalt, nationellt och internationellt. Institutionen deltar i satsningen The Bridge, det strategiska samarbetet mellan Linnéuniversitetet, Södra och Ikea.