Ingenjörer formar framtiden
När du studerar en ingenjörsutbildning hos oss får du kunskap och verktyg till att lösa framtidens utmaningar inom en mängd olika branscher. Om du vill förändra världen på riktigt ska du bli ingenjör.
Vad gör en ingenjör?
En ingenjörsutbildning ger dig breda tekniska kunskaper och spetskompetens inom ett område, exempelvis fartygselteknik eller skog och träteknik. Inom det området arbetar du med att lösa problem eller utveckla en sak eller system. Du kan alltså arbeta som ingenjör inom en mängd olika områden och branscher, med allt ifrån utveckling av energianvändning till programmering av elektronik i telekommunikation.
Det som är gemensamt för alla ingenjörer är de utvecklar vårt samhälle och de problem som finns. Därför måste du som ingenjör vara klurig, kunna lösa problem och hitta nya lösningar. För att lyckas med detta krävs engagemang, ämneskunskap och förmåga att jobba i team.
Nio högskoleingenjörsutbildningar
Genom att studera till ingenjör får du chansen att på djupet förstå något som du är intresserad av. Under utbildningen får du verktyg inför kommande yrkesliv, träffa personer som delar din passion och chans till nätverk i branschen.
Arbetsmarknad
Att arbeta som ingenjör är ett socialt jobb där du ofta jobbar med dina kollegor i team. Eftersom ingenjörer behövs i hela världen kan du också välja var världen du vill bo och arbeta.
Arbetsmarknaden för ingenjörer ser ljus ut. Framöver kommer det att fattas flera tusen ingenjörer och behovet av att lösa samhällsutmaningar kommer inte att minska.
Läs mer om ingenjörers arbetsmarknad i Arbetsförmedlingens yrkeskompass
Tidigare studenter berättar
Stina vill driva miljöarbetet framåt
Hennes intresse för miljöfrågor, kemi och matematik ledde till högskoleingenjörsprogrammet i energi och miljö. Nu arbetar Stina Samuelsson som laboratorieingenjör med att utveckla framtidens värmepumpar.
– Att jag ständigt utmanas! Det är roligt att ha ett arbete där praktiska uppgifter varvas med rapportskrivning.
Så beskriver Stina Samuelsson det bästa med arbetet som laboratorieingenjör inom koncernen Enertech Group. Hon arbetar på avdelningen för teknisk utveckling på CTC i Ljungby med att testa, verifiera och utveckla värmepumpar.
– Mitt huvudspår är kylteknik och prestandamätningar. I mina arbetsuppgifter ingår att testa mjukvara, analysera resultat och skriva rapporter. Under de år jag har arbetat här har jag varit med i tre olika projekt där nya produkter tagits fram, där jag främst undersökt vad vi kan göra för att öka prestandan.
Matematik och kemi
Stina är 25 år och kommer från en by utanför Gislaved i Småland. Till Växjö kom hon 2010 för att läsa till matematiklärare, efter att ha backpackat i Malaysia. Under den andra terminen fick hon höra talas om ingenjörsutbildningen i energi och miljö och bytte till den. Då hade hon redan läst samtliga matematikkurser på programmet, så de övriga kurser hennes studiekamrater hunnit läsa kunde hon läsa in när de studerade matematik.
– Jag har alltid intresserat mig för miljöfrågor och gillar ämnena kemi och matematik. Med min utbildning ville jag kunna vara med och driva miljöarbetet framåt.
Programmet fick Stina att utveckla sin analytiska förmåga och att inse att det fortfarande finns mycket kvar att göra för ett mer hållbart samhälle.
– Det är en bred utbildning där vi får kompetens inom många områden. I mitt arbete är det nog kurserna i energiteknik som jag har mest nytta av, men det beror ju helt och hållet på vilken sorts tjänst man har.
Bara fantasin sätter gränserna
Då Stina valde programmet var hon sugen på att arbeta som miljörådgivare eller energi- och klimatrådgivare.
– När jag börjat läsa insåg jag hur många olika arbetsuppgifter man kan ha efter examen. Jag tror att det bara är fantasin som sätter gränserna. Ett mål jag länge haft är att någon gång starta ett eget företag inom energi- och miljöområdet. Annars vill jag testa lite av varje inom min bransch.
Rolig tid på campus
Från sin studietid minns Stina bäst sitt examensarbete, där hon studerade och skrev om denitrifikationsmöjligheter hos ett lakvatten.
– Och så den otroliga gemenskap som livet på campus i Växjö ger. Att studera är det bästa jag gjort i mitt liv och jag har så många roliga minnen därifrån. Studierna går också bättre om du ser till att varva plugget med annat som intresserar dig. Jag var ute och gick med kompisar, var på studentpubarna, satt med i olika föreningar och tränade på campus eget gym.
Joacim har alltid skruvat sönder saker
Joacim Augustsson valde att plugga Elektroteknik eftersom det verkade rolig och intressant. Nu är han konsult inom elkraft, ett jobb som dessutom är både flexibelt och utmanande.
Genom att tips från en före detta studiekamrat fick Joachim Augustsson jobb som elkraftingenjör hos el- och teknikkonsulten ÅF. Där sysslar han till stor del med konstruktion av elkraftsystem, exempelvis ställverk och kontrollutrusningar. Just nu arbetar Joacim på kärnkraftverket i Oskarshamn, OKG, med vad han beskriver som "hemligheter".
– På så stora projekt som det här på OKG sker det mesta av arbetet framför datorn tillsammans med flera olika konsultfirmor och personer, men det innebär också en del besök på anläggningarna för att titta på befintlig utrustning.
Flexibelt och utmanande
När Joacim berättar om sitt jobb framhåller han flexibiliteten och utmaningarna.
– Jag är till stor del fri att själv disponera min arbetstid; kan till exempel arbeta in en dag eller gymma på lunchen. Utmaningarna hänger ihop med ett ord jag lärt mig på OKG – "vedervåga". Det innebär att vad jag än konstruerar får det inte riskera att störa befintlig utrustning. Och teori kanske inte alltid verkar så intressant, men om jag inte hade det med mig från utbildningen skulle många av de principer som jag konstruerar efter vara helt obegripliga.
Skruva sönder saker
Elektroteknik, Joacim Augustsson 2Intresset för tekniska saker har Joacim alltid haft. Utifrån det valde han att läsa till högskoleingenjör i elektroteknik med inriktning mot elkraft.
– Jag har alltid tyckt om att skruva sönder saker och se hur de ser ut inuti. Kanske var jag lite för bra på det, för det hände ofta att jag inte fick ihop sakerna igen. Det tyckte jag var så synd att jag nog redan som liten bestämde mig för att lära mig sätta ihop dem igen och få dem att bete sig som jag ville.
Joacim arbetade halvtid som labbhandledare under sitt sista studieår och förutom kunskaperna var kamratskapet det viktigaste på utbildningen.
– Vi i klassen gick ihop och hade räknestugor i något ledigt klassrum. Det diskuterades kanske inte alltid bara matte, men det var både nyttigt och intressant att förklara lösningar och idéer för varandra.