Vi måste satsa på de unga och på skolan. Och för att skolan ska klara sina uppdrag krävs mycket resurser.
Skolan har två uppgifter: demokratifostran och kunskapsutveckling
De senaste 20 åren har skolan nästan inte fokuserat någonting på demokratiuppdraget, bara på kunskapsuppdraget. Och det är en global trend och samhällsekonomiska motiv som fokuserat på att vi behöver skaffa oss kunskap, utbilda oss och snabbt kunna börja att försörja oss och bidra till samhällsutvecklingen.
Finns även en annan trend som påverkar och det är PISA-mätningen. År 2000 låg vi jättehögt upp i mätningarna vad gäller läsa, räkna och naturkunskap. Därefter har det bara dalat. Likaså kan vi se att mellan år 2002-2021 har problemet med fler underkända 9-klassare ökat. Flera elever har underkänt i svenska, engelska och matematik. Detta har påverkat skolans fokus på kunskapsuppdraget.
Kanske har den politiska vinden nu vänt. Demokratifrågan är högt upp på diskussionsagendan just nu, dels med tanke på Rysslands invasion i Ukraina eller Sveriges 100-årsjubileum som demokrati. Demokratin måste övervinnas varje dag och där har skolan en viktig roll.
Hur ser demokratin ut i skolan? Demokratiuppdragets beståndsdelar:
- Kunskaper om demokrati
- Learing by doing
- Lära för vuxenlivet
Skolan har ett av de viktigaste uppdragen
Skolan har ett av de viktigaste uppdragen i kampen för att motverka ifrågasättandet av demokratin. Vilka frågor bör prioriteras och vilken väg ska svensk skola ta för att vända den negativa trenden? Hur ska framtidens lärare och skolledare arbeta för att uppnå läroplanernas tydliga demokratiuppdrag?
Den liberala demokratin är ifrågasatt och av många ansedd till och med som hotad. Fler och fler länder tar steg i en odemokratisk riktning. För att motverka den negativa samhällstrenden har svensk skola ett av de viktigaste uppdragen och ett tydligt framskrivet demokratiuppdrag i läroplanerna. Uppgiften att förmedla kunskap om demokratiska värderingar och kompetenser för att barn och elever ska leva i och kunna vara delaktiga i framtidens samhälle. Om skolan misslyckas i sin uppgift kommer auktoritära värderingar att ytterligare stärkas och demokratin förbli hotad, men hur viktigt anser medborgarna att demokratiuppdraget är? Är det viktigt att prioritera demokrati- och värdegrundsarbete i en tid när elevernas kunskapsresultat sjunkit? Utifrån den senaste medborgarundersökningen gjord vid Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet presenteras ny forskning om allmänhetens uppfattningar om vilka frågor som svensk skola bör prioritera.
Medverkande:
Tobias Bromander, lektor i statsvetenskap och prefekt vid institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet
