Disputation i Skogsindustriella produktionssystem: Grace Jones

Länk till avhandlingen i DiVA Birch Stem and Wood Traits in Genetic and Silviculture Trials in Southern Sweden

Du kan följa disputationen via zoom: Länk till zoom

Lösenord: 768324

Sammanfattning

Björken i Sverige (vårtbjörk: Betula pendula och glasbjörk: B. pubescens) försummas ofta i samband med skogsvårdsåtgärder. Svensk skogspolitik och trender i samhället kan idag anses gynna bevarande av lövträd, men svensk björk används framför allt till massa eller bränsle eftersom det finns få lokala björksågverk. Syftet med denna avhandling var att undersöka de av björkens vedegenskaper som är viktiga hos den sågade varan. Undersökningarna genomfördes i genetik- och skogsskötselförsök i södra Sverige. Förutom visuell mätning av stamstorlek och stamform användes också icke-destruktiva tester (non-destructive testing, NDT) för att indirekt uppskatta densitet (hårdhet), styvhet, och fibervinkel. Styvhet korrelerar med både densitet och ljudhastighet (acoustic velocity, AV). I denna undersökning utvärderades dessa båda vedegenskaper huvudsakligen separat. Träets egenskaper mättes även i laboratorium både via mikroskopi för cellsdimensioner och via röntgendensitometri eller vattendeplacement för densitet. Radiella densitetsprofiler för årsringbredd och densitet efter år och ålder gjordes sedan från röntgenbilderna och användes för att undersöka inre radiell variation.

Mätningarna representerar några av de första NDT-mätningarna från genetikförsök på björk i Sverige även om vårtbjörkens densitet och cellegenskaper tidigare har utvärderats i en studie av pappersmassaegenskaper. Genetikförsöken visade god ärftlighet avseende hårdhet och fibervinkel för både vårt- och glasbjörk medan NDT-egenskapen AV hade låg ärftlighet. Den genetiska variationen för fibervinkeln var stor och det verkar därför möjligt att förbättra denna vedegenskap genom björkodling. Vårtbjörk undersöktes i två olika bestånd och visade en hög genetisk korrelation mellan bestånden. Detta tyder på att genotyper kan ha liknande egenskaper på varierande platser. Att det finns få genetiska korrelationer uppmätta betyder att urval för en specifik egenskap inte oavsiktligt bör komma att påverka en annan. Resultaten tyder på att vedegenskaperna hos björken i relativt stor grad är under genetisk kontroll.

I Sverige finns det få skötta björkbestånd vilket gör denna avhandling till en av de största svenska studierna av björkvedsegenskaper från bestånd med känd skötselhistorik. Den kända skötselhistoriken gjorde det möjligt att jämföra vårt- och glasbjörk odlade på samma plats, en ståndort där vårtbjörk genomgående visade bättre egenskaper avseende stamstorlek, densitet och AV samtidigt som glasbjörk hade en något bättre fibervinkel i medeltal. När det gäller fenotypiska samband var AV och fiberlängd starkt korrelerade, hårdhet och densitet var korrelerade och ringbredden korrelerade med ringdensitet. Detta visar skogsbrukare kan ta hjälp av tillväxthastighet eller NDT-verktyg för att indirekt bedöma vedegenskaper hos skött björk.

I ett försök i ett 35-årigt planterat granbestånd (Picea abies (L.) Karst) med tre behandlingar avseende grundyteandel björk (0%, 20% och 50%) iakttogs en obetydlig skillnad i AV mellan behandlingarna. Korrelationen mellan brösthöjdsdiameter (DBH) och AV (0,4) var mycket högre än i de genetiska försöken med planterad björk (0,2-0,3). Dessa bestånd skiljer sig också från de genetiska försöken genom att det var naturligt föryngrad björk i ett planterat granbestånd och kan därför sägas bättre spegla vanliga svenska förhållanden eftersom plantering av björk är sällsynt. De radiella densitetsprofilerna från unga genetikförsök visade att densitet fortsatte att öka och baserat på andra studier är det troligt att försöket i blandbestånd hade mer mogenved. Trots skillnader i trädålder och storlek ökade vedens fukthalt generellt mot märgen i samtliga bestånd och prover.

Även om denna avhandling utgör ett viktigt komplement till det fåtal tidigare studier som gjorts av björkens vedegenskaper i skötta bestånd har dess nytta begränsats av bristen på lämpliga bestånd. De verktyg och tekniker som tillämpas skulle kunna användas i framtida studier vilka också skulle kunna visa på effekten av klimat och ståndortsegenskaper. Fler studier kring björkens vedegenskaper och studier med större omfattning föreslås eftersom intresset för björkskogsskötsel fortsätter öka i Sverige. Sådana studier kommer att hjälpa skogsbruket med ståndortsval och användning av björkved som resurs så att volymen svensk björk som lämpar sig för sågning förhoppningsvis kan öka istället för att fortsätta att huvudsakligen användas som pappersmassa och bränsle. Resultaten i denna avhandling är av intresse för skogsförvaltare och skogsbrukare som i någon form vill odla björk för tillverkning av träprodukter i massiv björk.

Nyckelord: akustisk velocitet, Betula spp., blandskog, densitometri, genetiska parametrar, icke destruktiva metoder, Itrax, lövträ, skogsodling, stamkvalitet, vedsegenskaper