Disputation i skogsindustriella produktionssystem: Per Nordin
Avhandlingens titel:
Regeneration measures in time and space -Site preparation, planting, digital tools
Forskarutbildningsämne:
Skogsindustriella produktionssystem
Fakultet:
Fakulteten för teknik
Datum:
Fredag 26 maj 2023 kl 10:00
Plats för disputation:
Hus N, N1017, Växjö
Opponent:
Research scientist, PhD., Nelson Thiffault, Natural Resources Canada, Kanada
Betygsnämnd:
Professor Karin Öhman, Sveriges lantbruksuniversitet
Professor Pasi Puttonen, University of Helsinki, Finland
Research scientist, PhD., Catherine Collet, INRAE, Frankrike
Suppleant för betygsnämnd:
Professor Anna Monrad Jensen, Linnéuniversitetet
Ordförande:
Professor Johan Fransson, Linnéuniversitetet
Handledare:
Docent Karin Hjelm, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare:
PhD. Erika Olofsson, Linnéuniversitetet PhD. Matts Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet PhD. Gisela Björse, Sveaskog
Examinator:
Professor Johan Bergh, Linnéuniversitetet
Spikning:
Fredag 5 maj 2023 kl 14:00 på Universitetsbiblioteket i Växjö
Sammanfattning
Lyckade föryngringsåtgärder förlitar sig på beslut, baserade på faktorer på regional, bestånds, och mikromiljönivå. Därför kan förståelse och kartläggning av dessa faktorer mellan och inom bestånd vägleda beslut för att säkerställa god plantetablering. Syftet med denna avhandling var således att hitta kombinationer av föryngringsmetoder som resulterar i låg plantmortalitet och hög tillväxt. Därutöver, utforska potentialen för användning av digitala verktyg i föryngringsplanering. Syftena behandlades genom en användning av fältexperiment och en fältundersökning, genom att integrera digitala verktyg i analyser och försöksutlägg.
En ökning i nederbörd och lägre lufttemperatur mellan april och oktober under planteringsåret sänkte plantmortaliteten. Plantering i mineraljord ledde också till lägre mortalitet, vilket visar på betydelsen av planteringens och markberedningens kvalitet. Valet av markberedningsmetod hade mindre betydelse. Det viktigaste för överlevnad och tillväxt var markberedningens förmåga att skapa bra planteringspunkter. Markstörningen påverkades av valet av markberedningsmetod och naturlig föryngring gynnades av alla använda metoder i försöken. Att anpassa valet av planteringsposition, efter utförd markberedning, till ståndortsförhållanden var värdefullt för att minska mortaliteten och gynna tillväxten. Upphöjda positioner var fördelaktiga när förhållandena var blöta men valet kunde vara mer fritt när det blev torrare. Gran, tall, och björk reagerade olika på valet av planteringsposition. Artikel I-III indikerade att digitala verktyg skulle kunna användas i föryngringsplanering. Ett depth-to-water-raster förklarade plantmortaliteten och tillväxten i de extrema delarna av markfuktighetsskalan. Användningen av fjärranalysvariabler kan bli värdefullt för fortsatt kartläggning och förståelse av ståndortsvariation mellan och inom bestånd i framtida föryngringsplanering. Markberedning ledde inte till några negativa effekter på produktionsförmågan. Volymen var störst efter hyggesplöjning men harvning och högläggning visade också högre stående volym än den omarkberedda kontrollen. Min slutsats är att föryngringsbeslut idag, angående trädslagsval och föryngringsmetoder, bör sträva mot ökad precision för att gynna morgondagens skogar.