Disputation i skogsindustriella produktionssystem: Per Nordin

Sammanfattning

Lyckade föryngringsåtgärder förlitar sig på beslut, baserade på faktorer på regional, bestånds, och mikromiljönivå. Därför kan förståelse och kartläggning av dessa faktorer mellan och inom bestånd vägleda beslut för att säkerställa god plantetablering. Syftet med denna avhandling var således att hitta kombinationer av föryngringsmetoder som resulterar i låg plantmortalitet och hög tillväxt. Därutöver, utforska potentialen för användning av digitala verktyg i föryngringsplanering. Syftena behandlades genom en användning av fältexperiment och en fältundersökning, genom att integrera digitala verktyg i analyser och försöksutlägg.

En ökning i nederbörd och lägre lufttemperatur mellan april och oktober under planteringsåret sänkte plantmortaliteten. Plantering i mineraljord ledde också till lägre mortalitet, vilket visar på betydelsen av planteringens och markberedningens kvalitet. Valet av markberedningsmetod hade mindre betydelse. Det viktigaste för överlevnad och tillväxt var markberedningens förmåga att skapa bra planteringspunkter.  Markstörningen påverkades av valet av markberedningsmetod och naturlig föryngring gynnades av alla använda metoder i försöken. Att anpassa valet av planteringsposition, efter utförd markberedning, till ståndortsförhållanden var värdefullt för att minska mortaliteten och gynna tillväxten. Upphöjda positioner var fördelaktiga när förhållandena var blöta men valet kunde vara mer fritt när det blev torrare. Gran, tall, och björk reagerade olika på valet av planteringsposition. Artikel I-III indikerade att digitala verktyg skulle kunna användas i föryngringsplanering. Ett depth-to-water-raster förklarade plantmortaliteten och tillväxten i de extrema delarna av markfuktighetsskalan. Användningen av fjärranalysvariabler kan bli värdefullt för fortsatt kartläggning och förståelse av ståndortsvariation mellan och inom bestånd i framtida föryngringsplanering. Markberedning ledde inte till några negativa effekter på produktionsförmågan. Volymen var störst efter hyggesplöjning men harvning och högläggning visade också högre stående volym än den omarkberedda kontrollen. Min slutsats är att föryngringsbeslut idag, angående trädslagsval och föryngringsmetoder, bör sträva mot ökad precision för att gynna morgondagens skogar.