Avhandlingar
Disputation

Disputation i hälsovetenskap: Joana Vicente

Avhandlingens titel:

Combining informal care with paid work – An exploration of working carers’ situation with regards to their health status, gendered patterns of care, support and the impact of the COVID-19 pandemic

Forskarutbildningsämne:

Hälsovetenskap

Fakultet:

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Datum:

Fredag 20 januari 2023 kl 10:00

Plats för disputation:

Sal Lapis, Hus Vita, Kalmar och via zoom

Opponent:

Professor Henk Nies, Vrije University, Amsterdam, Nederländerna

Betygsnämnd:

Professor Emma Sorbring, Högskolan Väst
Docent Anna Kristensson Ekwall, Lunds universitet
Professor Stefan Lagrosen, Institutionen för organisation och entreprenörskap, Linnéuniversitetet

Ordförande:

Professor Marie Oscarsson, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet

Handledare:

Professor Elizabeth Hanson, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet

Examinator:

Professor Marie Oscarsson, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet

Spikning:

Tisdag 20 december 2022 kl 14:30 på Universitetsbiblioteket, Kalmar

För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Pontus Bergström: pontus.bergstrom@lnu.se

Abstract

Yrkesverksamma anhöriga (YVA) kombinerar förvärvsarbete med att ge anhörigomsorg. Idag vet man ganska lite om denna viktiga grupp av omsorgsgivare som förväntas öka i antal på grund av en åldrande befolkning och den ekonomiska utvecklingen. YVA gör stora insatser för samhället men kombinationen av förvärvsarbete och att ge anhörigomsorg får konsekvenser såväl för deras sociala och ekonomiska förhållanden som för deras hälsa. Denna avhandling undersöker hur anhörigskapet påverkar YVA.

Studie I var en scoping review över forskning om utmaningar och lösningar vid kombinationen av att yrkesarbeta och ge anhörigomsorg och vilket stöd informations- och kommunikationstekniska lösningar kan innebära för YVA.

Resultaten inkluderade ett begreppsmässigt ramverk som identifierade höga och/eller konkurrerande krav som avgörande utmaningar som kan lösas med formellt stöd. Webbaserad teknik och kommunikationsteknik ansågs vara potentiellt fördelaktiga lösningar för att stödja YVA. Likväl fanns det hinder som i vissa fall förhindrade att det användes optimalt.

Studie II och III baserades på data från en undersökning som genomfördes 2018 på ett stratifierat slumpmässigt urval av Sveriges befolkning. Studie II beskrev informella omsorgsåtaganden och erhållet stöd bland kvinnliga och manliga YVA. Kvinnor utförde oftare anhörigomsorg ensamma, med högre intensitet och upplevde omsorgen mer krävande samtidigt som deras arbetsförmåga minskade i större utsträckning vid jämförelse med männen.

Studie III fastställde de omsorgsrelaterade faktorer som associerades med YVAs minskade arbetsförmåga och att det är krävande att ge anhörigomsorg. Ett viktigt resultat var att psykisk stress och ekonomiska problem på grund av att ge anhörigomsorg ökade risken att både uppleva omsorgen som krävande och gav upphov till minskad arbetsförmåga, medan upplevd tillfredställelse av att ge anhörigomsorg minskade risken för detta.

Studie IV var en intervjustudie om YVAs erfarenheter under COVID-19 pandemin. YVAs positiva erfarenheter inkluderade stöd på distans via digital teknik och mer tid med omsorgstagaren. Negativa erfarenheter inkluderade rädslan för att bli sjuk, nya utmaningar på arbetsplatsen och inställt kommunbaserat stöd till omsorgstagaren.

Denna avhandling bidrar med ny kunskap om YVAs situation i Sverige. Resultaten har betydelse för hur policyer mer effektivt och lämpligt kan hantera stödbehovet hos YVA som kombinerar yrkesarbete med anhörigomsorg.

Nyckelord: yrkesverksamma anhöriga, informell vård, anhörigomsorg, stöd, anställning, kön, hälsa, COVID-19 pandemi