Disputation i vårdvetenskap: Emelie Lantz

Länk till Zoom:

https://lnu-se.zoom.us/j/66423551083

Abstrakt

I flera länder är majoriteten av räddningstjänsternas personal brandmän som tjänstgör utöver en annan heltidsanställning, exempelvis frivilliga brandmän eller deltidsbrandmän. I Sverige är deltidsbrandmännen en viktig del av samhällets säkerhet, speciellt på landsbygden där geografiska avstånd kan vara långa och andra offentliga resurser begränsade. Deltidsbrandmännen har lokal kunskap och är själva en del av samhället där de verkar. De är ofta först på plats vid både räddningstjänstuppdrag men även i andra uppdrag, exempelvis akuta sjukvårdsärenden som sker i samverkan med ambulansen. Deltidsbrandmän möter hjälpsökande i olika akuta situationer och deras närvaro och stöd är viktigt både för den hjälpsökande men även för känslan av trygghet och säkerhet i samhället. I Sverige, där många områden är landsbygd med en åldrande och minskande befolkning, spelar deltidsbrandmän en avgörande roll genom att säkerställa en tidig respons vid olyckor och akuta sjukdomsfall, vilket minskar skadeomfattningen och ökar överlevnadschanserna.

I Sverige finns cirka 4 900 heltidsbrandmän och 10 900 deltidsbrandmän. För att bli deltidsbrandman krävs fysiska och medicinska tester, men individen behöver också bo och arbeta nära brandstationen för att kunna hålla beredskap. Deltidsbrandmän har normalt en huvudsaklig anställning utanför räddningstjänsten och behöver godkännande från sin huvudarbetsgivare för att kunna delta vid utryckningar under arbetstid. Det finns stora rekryteringsutmaningar av deltidsbrandmän i Sverige, och många kommuner har svårt att upprätthålla den fastställda beredskapsnivån.  Kunskapsutvecklingen om deltidsbrandmän i en svensk kontext är bristfällig, särskilt med tanke på att dessa brandmän tjänstgör i beredskap till skillnad från många andra länder där frivilliga brandmän är mer vanligt. Att tjänstgöra i beredskap innebär begränsningar och påverkar både jobb och familjeliv. Det är nödvändigt med en bättre förståelse för deltidsbrandmännens arbetssituation, inklusive deras huvudsakliga arbetsgivares och familjemedlemmars roll, för att säkerställa beredskap och tidig respons för samhällets säkerhet. En ökad förståelse för systemet kring deltidsbrandmän bidrar till en mer heltäckande bild av deras komplexa arbetssituation. Syftet med avhandlingen var att utforska och beskriva tidig respons för samhällets säkerhet med fokus på deltidsbrandmännens arbetssituation och familjens stöd.

Avhandlingen, som grundar sig på fem delstudier, har en utforskande och beskrivande design med såväl kvantitativa som kvalitativa analysmetoder. Studie I hade en deskriptiv, retrospektiv och jämförande design, med syftet att beskriva och jämföra responstider för frivilliga SMS-livräddare, ambulans och räddningstjänst vid hjärtstopp i relation till befolkningstäthet. Deskriptiva och analytiska statistiska tester användes för att beskriva tider, mäta signifikanta skillnader och effektstorlek. Resultatet visade att i mediantid var SMS-livräddare först på plats oberoende befolkningstäthet och räddningstjänsten hade kortare responstid än ambulansen i alla befolkningstätheter utom i tätort (stadsmiljö). I studie II var syftet att genomföra en litteraturöversikt kring rekrytering, personalförsörjning och uppsägning hos brandmän som tjänstgör utöver en annan huvudanställning. Resultaten visade att dessa brandmän drevs av altruistiska känslor och stannade kvar i organisationen på grund av sociala nätverk och stödjande ledarskap. De slutade bland annat på grund av demografiska orsaker och en dålig kultur på arbetsplatsen. I studie III var syftet att identifiera avgörande faktorer hos huvudarbetsgivare på svensk landsbygd som har personal som är deltidsbrandmän. Studien använde sig av Delfimetoden för att finna konsensus i gruppen av huvudarbetsgivare. Resultatet visade att dessa arbetsgivare nådde konsensus på 20 olika faktorer, bland annat nyttan av att tillåta sin personal att verka som deltidsbrandmän för att bevara en räddningstjänst på orten. Syftet i studie IV var att beskriva erfarenheter hos svenska deltidsbrandmän på landsbygd. Genom intervjuer som analyserades med latent innehållsanalys visade resultatet att brandmännen anpassade sitt liv runt beredskapen. De drevs av personlig utveckling och en vilja att hjälpa andra människor, samtidigt som arbetsmiljön påverkade deras engagemang och motivation. Syftet i studie V var att beskriva erfarenheter och agerande vidtagna av familjemedlemmar till deltidsbrandmän på svensk landsbygd. En Critical Incident-tekniken användes för att identifiera och beskriva kritiska situationer utifrån att vara en familjemedlem till en deltidsbrandman. Resultatet visade att familjemedlemmar anpassade sig efter beredskapen genom att ta ett större ansvar för hem och barn. De fick anpassa sig efter en ovisshet och behövde planera för att få vardagen att gå ihop.

Den samlade slutsatsen från dessa studier var att deltidsbrandmän har en avgörande roll för samhällets säkerhet på landsbygden. Räddningstjänst minskade betydligt responstiderna vid hjärtstopp jämfört med ambulans. Dock påverkades deltidsbrandmännens arbetssituation av faktorer som organisationskultur, ledarskap och balansen mellan arbete och familjeliv. Huvudarbetsgivare upplevde operativa utmaningar i verksamheten och familjemedlemmar upplevde ett ökat ansvar i hemmet och ett större behov av planering. Trots dessa utmaningar syntes ett engagemang och en vilja att stödja och bidra till samhället de själva är en del av. Den gemensamma nämnaren, delad av deltidsbrandmännen, deras huvudarbetsgivare och familjemedlemmar, var en vilja att stödja deltidsbrandmännens arbetssituation för att upprätthålla beredskapen för samhällets säkerhet, därav avhandlingens titel Sharing is Caring [Att hjälpas åt/dela resurser är att bry sig om varandra].

De kliniska implikationerna pekar mot vikten av stöd och kontinuerlig kommunikation med samverkande organisationer, huvudarbetsgivare, familj och deltidsbrandmän. För att öka säkerheten och minska responstider vid olyckor i landsbygdsområden bör en större andel av befolkningen rekryteras och integreras som frivilliga/SMS-livräddare, som ett komplement till räddningstjänsten och ambulanssjukvården. Det är även viktigt att främja räddningstjänstens arbetsmiljö genom att utveckla en kultur av respekt, personlig utveckling och teamwork. Formella avtal mellan huvudarbetsgivare och räddningstjänst bör upprättas för att klargöra överenskommelser och förväntningar, vilket minskar risken för missförstånd. Deltidsbrandmännens engagemang för att hjälpa andra och bidra till samhällets säkerhet bör uppmärksammas och synliggöras. En fortsatt kunskapsutveckling om deltidsbrandmän är viktigt för att förbättra arbetsförhållanden, samarbeten och för att säkerställa tidig respons för samhällets säkerhet. Vidare forskning behövs om hur hjälpsökande upplever mötet med deltidsbrandmän, om effektiviteten av individuellt anpassad utvecklingsprogram för deltidsbrandmän samt att utforska samspelet mellan arbete och familjeliv och dess påverkan på deltidsbrandmäns arbetstillfredsställelse.