Disputation i miljövetenskap: Terese Uddh Söderberg
Avhandlingens titel:
Lakbarhet och transport av metal(loid)er från förorenad mark: Geokemiska processer och hälsorisker
Forskarutbildningsämne:
Miljövetenskap
Fakultet:
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Datum:
Tisdag 20 augusti 2024 kl 09:00
Plats för disputation:
Sal Lapis, Hus Vita, Kalmar och via Zoom
Opponent:
Professor Andrew Hursthouse, University of the West of Scotland, Storbritannien
Betygsnämnd:
Docent Martina Vitkova, Czech University of Life Sciences Prague, Tjeckien
Docent Andreas Lindhe, Chalmers Tekniska Högskola
Docent Sofi Jonsson, Stockholms universitetet
Ordförande:
Docent Karin Holmfeldt, Institutionen för biologi och miljö, Linnéuiversitetet
Handledare:
Docent Anna Augustsson, Institutionen för biologi och miljö, Linnéuiversitetet
Examinator:
Professor Bo Bergbäck, Linnéuiversitetet
Spikning:
Onsdag 12 juni 2024 kl 14:00 på Universitetsbiblioteket, Kalmar
För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Linnéa Larsson: linnea.larsson@lnu.se
Abstrakt
Metallförorenad mark utgör globalt sett stora risker för människors hälsa och miljön. I denna avhandling kartläggs hur stor den generella risken är för att metaller sprider sig från förorenad mark i Sverige till lokala grundvattenmagasin i sådan grad så att grundvattnets tjänlighet äventyras. Avhandlingen undersöker vidare de förhållanden som påverkar metallers löslighet och spridning till grundvatten specifikt runt glasbruk i Glasriket i Småland. Eftersom spridning av metaller från förorenad mark inte bara påverkas av förutsättningarna i den förorenade källzonen, så utfördes de geokemiska analyserna för ett av studieobjekten (Pukebergs glasbruk) både på provmaterial från källzonen och från den underliggande jorden.
Resultaten visar att enbart metallkoncentrationer i jord generellt ger en dålig uppfattning om risken för kontaminering av grundvatten. De undersökta glasbruken är ett exempel på områden där generella riskbedömningsmodeller förutsäger en betydande förorening av lokalt grundvatten, men så är inte fallet i realiteten. Trots höga metallkoncentrationer och en hög lakbarhet av materialet på deponin i Pukeberg, så immobiliseras metallkatjoner effektivt i den naturliga jorden. Anjoner har en högre lakbarhet, men även deras spridning bort från källområdet är begränsad. Den geokemiska modell som tillämpades på datan från Pukeberg hade dock tydliga svårigheter att prediktera den observerade lösligheten hos de flesta metall(oid)er, och kunde således inte helt avslöja processerna bakom den observerade retentionen/lösligheten av metaller. Våra resultat understryker nödvändigheten av att fortsatt utveckla metoder och förstå vilka mekanismer som är mest inflytelserika för föroreningars fastläggning/frisättning från förorenad jord och dess omgivning.
Avhandlingen bedömer också riskerna med att konsumera grönsaker som odlats nära glasbruksområden, samt att dricka vatten från privata brunnar. Resultaten visade att koncentrationerna av As, Cd och Pb i grönsaker var måttligt förhöjda, men tillräckligt höga för att kunna resultera i ett dagligt intag av As och Cd över toxikologiska gränsvärden för individer med hög exponering. När det gäller exponeringen via dricksvatten var As den enda metall av fem (As, Cd, Sb, Ba, Pb) med potential att resultera i ett intag över tolerabla nivåer för individer med hög vattenkonsumtion. Detta berodde dock inte på att As-koncentrationerna i dricksvatten från privata brunnar var förhöjda relativt regionala bakgrundsnivåer, utan snarare på de låga doser som tolereras för detta element.
Keywords:
Tungmetaller; Metalloider; Löslighet; Mobilitet; Geokemisk modellering; Förorenad mark och grundvatten; Metallupptag av hemodlade grönsaker; Exponeringsbedömning; Hälsoriskbedömning