INSTÄLLD:Språk och rätt 2024
Konferensen Språk och rätt 2024 är inställd och att det kommer erbjudas ett forskningsutbyte. Mer information kommer inom kort.
Rättslingvistik är idag ett etablerat forskningsfält, men forskare i de nordiska länderna behöver utveckla gemensamma plattformar för att presentera forskning och skapa gränsöverskridande projekt, gärna i samarbete med det omgivande samhället. Med konferensen Språk och rätt 2024 vill vi skapa en sådan arena där forskning, utbildning och praktik möts. Med detta initiativ vill vi anta samhällsutmaningar där samverkan mellan akademiker och praktiker stimulerar till utveckling av myndighetsspråk, rättslingvistik, lag och rätt.
Konferensen är nordisk och välkomnar, förutom forskare med intresse för språk och rätt i olika discipliner, särskilt praktiker inom Polisen, domstolar och andra myndigheter eller företag.
Konferensen välkomnar bidrag som berör språk och rätt i bred bemärkelse inom forskning, utbildning och praktik, till exempel kommunikativa strategier och myndighetskommunikation i tal och skrift inom domstolsväsendet, polisyrket eller i utbildningar och praktiker inom dessa verksamheter. Även bidrag utanför dessa specifika områden är välkomna.
Plenarföreläsare
Moa Bladini
Moa Bladini är docent och lektor i straffrätt vid juridiska institutionen i Göteborg.
Hennes forskning kretsar kring frågor om makt och rättvisa, jämställdhet och likabehandling, emotioner och objektivitet. Teori- och metodfrågor är centrala i hennes forskning, och hon använder sig bl.a. av kritisk diskursanalys, feministisk teori, emotionssociologisk teori och har de senaste åren arbetat tvärvetenskapligt i stor utsträckning, i synnerhet tillsammans med sociologer och kriminologer.
Den kritiska diskursanalysen som Bladini använt sig av är framför allt inspirerad av diskurshistorisk metod, och systemfunktionell diskursanalys, och har bl.a. använts för att undersöka hur objektivitetsideal, objektivitetsanspråk och legitimeringsstrategier konstrueras och används i diskurser om dömande i brottmål. Hon har också stor erfarenhet av att beforska, samarbeta med och undervisa domstolsjurister (domare, åklagare, försvarare och målsägandebiträden).
Cecilia Wadensjö
Cecilia Wadensjö är professor emerita i tolkning och översättning, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Hon disputerade 1992 på en avhandling om interaktion i tolkade samtal och har sedan dess studerat kommunikation via tolk i en rad olika institutionella, bland annat rättsliga sammanhang. Hennes bok Interpreting as Interaction (Longman 1998) fick stort genomslag inom tolk- och översättningsvetenskapen internationellt. Hennes bok Kontakt genom tolk (Dialogos 2018) används inom tolkutbildningar i Sverige och Norge. Under de senaste åren har hon tillsammans med Hanna Sofia Rehnberg, Uppsala universitet och Zoe Nikolaidou, Södertörns Högskola, studerat tolkfunktionen i asylprocessen, ett ämne som denna forskargrupp föreläst om för bl.a. asyldomare och andra jurister.
Marie Bojsen-Møller
Marie Bojsen-Møller har en ph.d. i retslingvistik og genre, og hun underviser i dansk sprog og litteratur ved Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab på Københavns Universitet.
Hendes primære forskningsområder er sproglige trusler (svensk: hot), ekstremistiske manifester og kriminelle teksters ’rejser’ i det juridiske system. Hendes forskning kombinerer funktionel lingvistik med moderne genreteori, og hun har bl.a. undersøgt sproglige virkemidler i indirekte trusler. På nuværende tidspunkt forsker hun i det komplekse spændingsfelt mellem sjov og alvor på sociale medier.
Marie er medstifter og medlem af den internationale trussels-tænketank Linguistic Threat Assessment Think Tank som består af forskere og praktikere fra Danmark, USA, Canada og Tyskland. Hun var en del af forskningsprojektet Truslers sprog og genre (finansieret af Carlsbergfondet, 2018–2021), og har bl.a. været gæsteforsker på Aston Institute for Forensic Linguistics (Aston University, UK) og University of Kansas (USA).
Lina Nyroos
Lina Nyroos är lektor och docent i svenska vid Södertörns högskola, och i sin forskning intresserar hon sig för muntliga kommunikationsmönster i olika institutionella sammanhang.
Lina är knuten till Institutionen för polisiärt arbete vid Södertörns högskola där hon är verksam som ämnessamordnare och lärare i polisiärt arbete på kandidatnivå, och hon forskar om polisstudenters akademiska och professionella litteracitet i ett högskolepedagogiskt projekt (finansieras av UHR 2024–2025). Hon leder också projektet Samspel och interaktion i svenska polisförhör (finansieras av Vetenskapsrådet 2022–2024) som placerar sig inom det rättslingvistiska fältet. I projektet undersöks exempelvis hur polisen ställer frågor och initierar fri berättelse, och vilket utrymme den förhörde har att förhandla om frågans riktning och innehåll. Med samtalsanalytisk teori och metod (CA) arbetar Lina för att belysa hur normer och institutionella agendor hanteras och realiseras, samt vilka förutsättningar för deltagande som skapas genom språkliga handlingar.
Ett hållbart evenemang
Språk och rätt konferensen är ett hållbarhetssäkrat möte enligt Linnéuniversitetets riktlinjer för ett hållbart evenemang. Riktlinjerna är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Läs mer om Linnéuniversitetets hållbara evenemang här.