6th Digital History in Sweden Conference: Unboxing Digital Methods, Practices and Public Engagement
Medvetet eller inte, involverar eller engagerar de flesta digitala historieprojekt allmänheten på något sätt. Det kan handla om allt från crowdsourcing eller att skapa en digital utbildningsresurs, till att göra det möjligt för alla - inte bara forskare - att få enkel tillgång till nytt digitaliserat material. Historiker måste vara medvetna om digitaliseringens möjligheter när det gäller att sprida och samla in historisk kunskap, liksom dess viktiga roll i skapandet av sammanhang för lokala historier. Delar av den här konferensen går att följa via Zoom.
Att dela minnen och skriva populärhistoria online - där det lätt kan spridas - innebär att historiker har blivit mer medvetna om och öppna för allmänhetens roll när det gäller att samla in minnen och källor, bygga nätverk och möjliggöra gränsöverskridande, icke-eurocentriska sätt att skriva historia. Att källor och historier numera är internationellt tillgängliga leder till att akademiker och populärhistoriker får kännedom om regioner som tidigare var oåtkomliga, samtidigt som initiativ som engagerar medborgare i forskningen fortfarande är begränsade. Denna konferens om digitala metoder, praktiker och allmänhetens engagemang sätter fokus på historieämnets förhållande till det kollektiva minnet och hur interaktiva metoder, samarbeten och medskapande påverkar både forskningsfältet och samhället.
Anmälan för att delta på plats stängde den 24 oktober. Vill du ta del av de delar som går att följa online, så kan du fortfarande anmäla dig till det.
Konferensen organiseras av historieämnet vid Institutionen för kulturvetenskaper, med stöd från Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies och Digital Humanities vid Fakulteten för konst och humaniora, Linnéuniversitetet. Varmt välkomna!
Huvudtalare
Pippa Virdee, "The Digital Afterlife of the 1947 Partition".
Professor of Modern South Asian History, De Montfort University.
The study of Partition has been growing in many diverse directions over the past two decades, taking the discipline from a niche subject to a significant area of exploration. The developments and changes in technology have made this process easier, allowing for the exchange of memories and oral histories through virtual spaces where international boundaries divide. However, with this growth there are also challenges for the study of Partition specifically, but for the discipline more widely. This paper begins by tracing the origins and context of these developments in Partition Studies, before discussing the impact this has had on the ongoing debates and discourses in the field.
Jacob Orrje, "Re-thinking the Crowd. AI, Lay Expertise, and the Sourcing of Historical Data", Forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och digital vetenskapshistoriker vid Centrum för vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien, PI för projektet Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier. En digital historia över Bergskollegiums utländska studieresor 1691–1826.
While public engagement in historical research has a long history, in recent years digital technology and the open-culture movement have profoundly changed historians’ ability to build on lay expertise. Emerging AI-based methods in turn enable us to draw on the work of even larger crowds obscured through black boxed technology. These developments could be considered the foundation of a public humanities, formed through mutually beneficial collaborations. However, such an idealistic conception risks hiding more problematic relationships of asymmetric reward structures and exploitation. In this lecture, I critically reflect on the global fiscal and moral economies of public engagement in a digital history that increasingly relies on pre-existing datasets and models. How do we create mutually beneficial collaborations if we rely on data and technology that systematically obscure the work we rely on? And finally: what are the connections between crowd sourcing and our contemporary online gig economy?
Hållbara evenemang vid Linnéuniversitetet
Den här konferensen är ett hållbarhetssäkrat möte enligt Linnéuniversitetets riktlinjer för ett hållbart evenemang. Riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Läs mer om Linnéuniversitetets hållbara evenemang här.