Disputation i vårdvetenskap: Ann-Therese Hedqvist
Avhandlingens titel:
Samverkan i vårdens organisatoriska mellanrum – Att åstadkomma sömlös vård för patienter med komplexa vårdbehov
Forskarutbildningsämne:
Vårdvetenskap
Fakultet:
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Datum:
Fredag 28 februari 2025 kl 10:00
Plats för disputation:
Sal Fullriggaren, Hus Magna, Kalmar och via Zoom
Opponent:
Professor Siri Wiig, University of Stavanger, Norge
Betygsnämnd:
Professor Maria Wolmesjö, Högskolan i Borås
Docent Axel Ros, Jönkopings universitet
Professor Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde
Ordförande:
Docent Kristiina Heikkila, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Handledare:
Professor Mirjam Ekstedt, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare:
Catharina Lindberg och Heidi Hagerman, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Ann Svensson, Högskolan Väst
Examinator:
Docent Kristiina Heikkila, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Spikning:
Fredag 7 februari 2025 kl 10:00 på Universitetsbiblioteket, Kalmar
För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Mirjam Lingkrans: mirjam.lingkrans@lnu.se
Abstrakt
Syfte: Det övergripande syftet var att utforska interorganisatorisk samverkan och anpassningsförmåga vid vårdsamordning, med fokus på sömlös vård för patienter med komplexa vårdbehov.
Metod: Inom ramen för denna avhandling utfördes fyra studier som använde olika kvalitativa metoder. Studie I–III byggde på etnografiska ansatser med konvergenta datainsamlingsmetoder, bland annat dokumentanalys, deltagande observationer och intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal. I Studie I och II användes Functional Resonance Analysis Method för att utforska vårdövergångar och identifiera sårbarheter. I Studie III konstruerades en grundad teori för interorganisatorisk samverkan med grund i insikter från olika hälso- och sjukvårdsområden. I Studie IV användes ett webbaserat frågeformulär för att samla in skriftliga rapporter om kritiska incidenter från sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Incidenterna analyserades med Critical Incident Technique och Interpretive Description, med fokus på anpassning, beslutsfattande och lärande inom ambulanssjukvården under covid-19-pandemin. Därefter gjordes en syntes av resultaten från samtliga studier.
Resultat: Sömlös vård för patienter med komplexa vårdbehov är avhängigt av planering och informationsutbyte över vårdgivargränser, i rätt tid och med hög precision. Glapp i dessa processer kan ge ökade sårbarheter (I, II). Effektiv vårdsamverkan kräver att man överbryggar de professionella och organisatoriska skillnaderna genom etablerade samverkanskanaler och sträcker sig över organisatoriska gränser, snarare än att upplösa dem (III). Ständigt lärande är av central vikt: att dra nytta av erfarenheter från anpassningar som har gjorts i krissituationer, för att främja resiliens och säkerställa effektiv vård (IV). Att samordna vård i organisatoriska gränsland—där vi hittar skärningspunkterna mellan professionella roller och organisatoriska gränser—kräver kontinuerlig kommunikation, förhandling och gemensamt beslutsfattande. Anpassningsförmåga gör det möjligt för vårdpersonal att navigera komplexiteten i verklighetens vård och överbrygga glappet mellan policy och praktik genom att balansera standardrutiner mot kontextspecifikt, flexibelt beslutsfattande.
Slutsats: Väldefinierade gränser, etablerade samverkanskanaler och anpassningsförmåga krävs för att hantera utmaningarna i fragmenterade vårdsystem. Gränser som upprätthålls med flexibilitet främjar samverkan genom att definiera roller och ansvar, och samtidigt möjliggöra för vårdpersonal att anpassa sig i krissituationer. Gränser behöver inte lösas upp—i själva verket skapar de en struktur som minskar tvetydigheter och främjar effektiv samverkan. Att hitta en balans mellan stabilitet och anpassningsförmåga är därför avgörande för att uppnå sömlös vård för patienter med komplexa vårdbehov.
Nyckelord: anpassningsförmåga, vårdsamverkan, vårdövergångar, komplexa vårdbehov, integrerad vård, interorganisatorisk samverkan, resiliens, Roy Adaptation Model