Disputation i kemi: Prakriti Dhillon
Avhandlingens titel:
Novel strategies for C-C/X bond formation and application in late-stage functionalization
Forskarutbildningsämne:
Kemi
Fakultet:
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Datum:
Fredag 9 maj 2025 kl 13:00
Plats för disputation:
Sal Lapis, hus Vita, Kalmar och via Zoom
Opponent:
Professor Yannick Landais, University of Bordeaux, Frankrike
Betygsnämnd:
Professor Susanne Striegler, University of Arkansas, USA
Professor Panagiotis Manesiotis, Queen’s University Belfast, Storbritannien
Docent Sinisa Bjelic, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet
Ordförande:
Docent Björn C G Karlsson, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet
Handledare:
Professor Ian Nicholls, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare:
PhD Suppan Kathiravan, PhD Jesper Wiklander, PhD Subramanian Suriyanarayanan, Docent Susanne Wikman, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet och PhD Michael Whitcombe, University of Leicester, Storbritannien
Examinator:
Professor Kristina Nilsson-Ekdahl, Institutionen för kemi och biomedicin, Linnéuniversitetet
Spikning:
Torsdag 17 april 2025 kl 10:00 på Universitetsbiblioteket, Kalmar
För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Linnéa Larsson: linnea.larsson@lnu.se
Sammanfattning
Att kunna skapa starka kemiska bindningar mellan kolatomer (C-C) eller mellan kol och andra grundämnen (C-X) är en av de viktigaste utmaningarna inom organisk kemi. Dessa bindningar är avgörande för att framställa till exempel läkemedel, material och jordbrukskemikalier. I denna avhandling undersöks nya metoder för att effektivt och selektivt skapa sådana bindningar - både med hjälp av metallkatalysatorer och genom metoder utan metaller, där hållbarhet och resurseffektivitet står i fokus.
Forskningen omfattar flera innovativa kemiska reaktioner, bland annat kopplingsreaktioner, isotopmärkning genom C-H-aktivering och användning av hypervalent jodkemi. Ett viktigt mål har varit att testa om dessa nya metoder kan användas för att förändra redan existerande läkemedel i ett sent stadium av deras tillverkning.
I arbete I undersöktes en kobolt-katalyserad reaktion som gör det möjligt att bilda specifika isokinolon- föreningar genom att styra reaktionen med hjälp av olika diyn-molekyler. I arbete II användes iridium för att införa väteisotoper i indol- och karbazolföreningar, vilket visade sig fungera särskilt väl för karbazoler. Slutligen (arbete III) testades en helt metallfri metod där en jodbaserad förening användes för att skapa osymmetriska urea-föreningar, något som kan vara användbart för att modifiera läkemedel på ett smidigt sätt.
Sammanfattningsvis bidrar denna forskning till att utveckla nya kemiska verktyg för att bygga komplexa molekyler på ett mer precist och hållbart sätt, vilket kan få stor betydelse för bland annat läkemedelsutveckling.