Disputation i psykologi: Miriam Napadow

För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Mirjam Lingkrans: mirjam.lingkrans@lnu.se

Sammanfattning

Körsång är en aktivitet som är unik i att omfatta och integrera olika aspekter av kognition och lärande. Det är samtidigt en social, emotionell, fysiskt, och kognitivt stimulerande aktivitet, och har därför föreslagits som intressant för hälsofrämjande interventioner av olika slag. Syftet med denna avhandling är att utforska ett integrerande perspektiv av körsång och kognition med hjälp av blandad metod.

I Studie I undersöks hur olika format av minneshjälpmedel påverkar inlärningen av sångtext. Deltagarna i studien fick lära sig en ny sång på gehör, och blev randomiserade till en av följande betingelser: AI (gehör med bilder), A (endast gehör), och AT (gehör och text). Etablerade teorier från kognitions- och inlärningspsykologi, (dual coding theory, picture superiority effect, levels of processing) som inte tidigare applicerats på sånginlärning användes för att formulera hypoteser. Studien visade att användande av bilder signifikant förbättrade inlärningen av sångtexten i jämförelse med de båda andra betingelserna.

Studie II hade två syften. Det första syftet var att applicera design thinking, ett redan etablerat ramverk i många andra fält, på ett nytt område: en körsångsintervention för psykologisk forskning. I detta avseende var primärt fokus på metod. Ett andra syfte var att genom design thinking och kvalitativa metoder förbereda och designa en hälsofrämjande körsångsintervention, med syftet att implementera denna i Studie III. Analyser av fokusgrupper och samskapande med deltagarna, seniora sångare i körer utan provsjungningskrav, utgjorde beslutsunderlag för en specifikation av körsångsinterventionen i studie III.  Ett urval av analyserna presenterades även i studien för att illustrera hur design thinking använts.

Studie III var en körsångsintervention för äldre, vuxna, nybörjare med en inomgruppsdesign innehållandes tre identiska efter varandra påföljande datainsamlingar (T1-T3), med ungefär 11 månaders duration. T1-T2 utgjorde en passiv kontrollperiod, medan T2-T3 utgjordes av körsångsinterventionen med veckovisa repetitioner. Vid varje datainsamling genomfördes minnestester (WMS-LMI och WMS-LMII), samt hjärnavbildning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) där deltagarna även utförde en uppgift i episodiskt minne (FN-PA). Resultaten visade en signifikant dos-effekt-relation mellan frekvensen av körsångsdeltagande och förbättring på minnestesterna. Vidare observerades även en dos-effekt-relation mellan körsångsdeltagande och aktivitet i hippocampus vid FN-PA-uppgiften. Slutligen visade resultatet även en ökad effektiv funktionell konnektivitet mellan prefrontalkortex, gyrus fusiformis, och hippocampus efter interventionen. Slutsatsen var att regelbunden körsång kan förbättra prestationen på minnesuppgifter, i synnerhet för äldre personer.

I denna avhandling dras slutsatsen att körsång är ett lovande alternativ vad gäller kognitiv hälsa hos äldre, och att mer forskning på området efterfrågas, helst med hjälp av blandade metoder, eftersom körsång är en komplex aktivitet och som har stor variation i hur den utförs. Således kan framtida interventioner med körsång skräddarsys i högre utsträckning, och möjliggöra mer specifika slutsatser om vilka faktorer hos körsång som främjar kognitiv hälsa.