Disputation i vårdvetenskap: Susanna Strandberg
Avhandlingens titel:
Co-creating self-care – Experiences of self-care and usage of eHealth among older adults with chronic illness, informal carers, and healthcare professionals
Forskarutbildningsämne:
Vårdvetenskap
Fakultet:
Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Datum:
Fredag 4 april 2025 kl 10:00
Plats för disputation:
Sal Weber, Hus K, Växjö och via Zoom
Opponent:
Professor Christine Gustafsson, Sophiahemmet högskola och affilierad till Mälardalens Universitet
Betygsnämnd:
Professor Anna Strömberg, Linköpings universitet
Docent Sofie Fristedt, Jönköpings universitet
Professor Stefan Lagrosen, Institutionen för management, Linnéuniversitetet
Ordförande:
Docent Jalal Safipour, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Handledare:
Professor Mirjam Ekstedt, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Biträdande handledare:
Professor Cecilia Fagerström, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet och Docent Sofia Backåberg, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Examinator:
Docent Jalal Safipour, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Spikning:
Fredag 14 mars 2025 kl 10:00 på Universitetsbiblioteket, Växjö
För att erhålla en inbjudan till den digitala disputationen vänligen kontakta fakultetshandläggare Mirjam Lingkrans: mirjam.lingkrans@lnu.se
Abstrakt
Syfte: Att utforska samskapande egenvård och användningen av eHälsa bland äldre personer med kroniska sjukdomar, deras anhöriga och vårdpersonal.
Metod: Denna avhandling omfattar fyra delstudier där olika kvalitativa metoder användes. Studie I använde begreppsanalys för att klargöra begreppet ”egenvårdsövervakning” ur ett patientperspektiv, baserad på en systematisk sökning av peer-reviewed artiklar från fyra olika databaser. Studie II utförde semistrukturerade telefonintervjuer med patienter och anhöriga för att beskriva erfarenheterna av egenvård och användningen av en telemonitoreringsapplikation, och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie III genomfördes med en experience-based co-design för att samskapa och testa innehåll av ett videofeedbackverktyget. Detta möjliggjorde samarbete mellan äldre personer i par, forskare och tjänstedesigners genom tre iterativa steg: workshops, utveckling och förfining samt användartestning. Data analyserades med tematisk analys, både induktivt och deduktivt. Studie IV genomförde individuella narrativa intervjuer med vårdpersonal, och analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats.
Resultat: Studie I klargjorde begreppet ”egenvårdsmonitorering” och resulterade i följande definition: ”Egenvårdsmonitorering är en aktivitet som innebär att en person är uppmärksam, känner sig självsäker och har rutiner för att följa upp symtom, tecken och handlingar.” Studie II beskrev egenvård med telemonitoreringsapplikation i hemmet, sammanfattat i temat ”Att utveckla förmågan att utföra egenvård med tekniken som både en inkräktare och en inbjuden gäst”. Telemonitoreringsapplikationen underlättade kompetensutveckling och samverkan med vårdpersonal, men introducerade också osäkerhet i bedömning av symtom och en känsla av utanförskap. Studie III samskapade och testade två nya egenvårdsövningar inom videofeedbackverktyget: ”Andningsövningar” och ”Plocka upp från golvet.” Äldre personer upplevde övningarna och feedbacken som värdefulla för lärande, särskilt genom att belysa rörelsevariation via prestationsjämförelser. Studie IV beskrev hur vårdpersonal motiverar egenvård hos personer med kronisk sjukdom. Huvudtemat resulterade i ”Att samskapa ett hållbart egenvårdsansvar,” vilket inkluderade att stärka genom ömsesidighet, ta ansvar och omfördela ansvar samt använda sig själv som ett kreativt verktyg.
Slutsats: Denna avhandling lyfter fram samskapad egenvård som en dynamisk och stärkande process, formad av samarbete, delat ansvar och aktivt engagemang bland äldre personer med kronisk sjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Resultaten visar att engagemang i egenvård stärks när äldre deltar i interaktiva processer, såsom kamratstöd, videofeedback och telemonitoreringsapplikationer, vilket ökar motivation, självförtroende och följsamhet till egenvård. Framtida forskning bör fokusera på strategier för långsiktigt engagemang och integrering av eHälsa i primärvården för att förbättra samskapad egenvård.
Nyckelord: anhöriga, egenvård, eHälsa, erfarenheter, kamratstöd, kronisk sjukdom, kvalitativ metod, primärvård, samskapande