FEKIS 2025: Företagsekonomi i den digitala eran – hur rör vi oss framåt?
Välkommen till Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet (Campus Kalmar) och 2025 års ämneskonferens för Föreningen FöretagsEKonomi I Sverige (FEKIS).
FEKIS 2025 går av stapeln på Linnéuniversitetets nybyggda campus vid Universitetskajen i Kalmar den 14-16 oktober 2025. Planering och förberedelser inför konferensen är i full gång och vårt övergripande tema med frågeställningar presenteras nedan.
All nödvändig information kring konferensen kommer efter hand att samlas på denna sida.
Har du redan nu frågor eller vill ha ytterligare information? Skriv då till: fekis2025@lnu.se
Om programmet
Ett preliminärt program presenteras i juni 2025 - det färdiga sessionsprogrammet kommer i september - men kort kan följande avslöjas:
- 14 oktober kl 17.00: Välkomstreception
- 15 oktober kl 08.30 – 17.00: Konferensupptakt/panel samt parallella sessioner. Kl 19.30: Konferensmiddag
- 16 oktober kl 09.00- ca 14.30: Paneldebatter, parallella sessioner, FEKIS föreningsstämma m m
- Ett särskilt track för doktorander planeras 14-15 oktober
Har du förslag på konferensessioner?
Redan nu finns möjlighet att anmäla sådan - se nästa flik på denna sida! Förslag/idéer som inkommer senast 1 maj 2025 har god chans att kunna genomföras/prioriteras.
Vill du föreslå sessioner till FEKIS 2025?
Det går redan nu att föreslå sessioner till FEKIS2025. Temat för årets konferens är Företagsekonomi i den digitala eran – hur rör vi oss framåt?
Exempel på sessionstyper:
- Presentation: Normalt 2–4 personer som presenterar relevant forskning, pedagogiska metoder eller något annat som är relevant för det företagsekonomiska ämnet och som gärna får relatera till konferensens övergripande tema. Publiken ska involveras genom att ges utrymme att ställa frågor och delta i diskussionen.
- Panel: Paneldiskussion kring ett givet ämne. En panel leds lämpligen av en moderator och har ett antal paneldeltagare (forskare eller praktiker) som bidrar med sina perspektiv på ämnet. Publiken ska involveras genom att ges utrymme för att ställa frågor och ge kommentarer.
- Workshop och rundabordssamtal: Workshops och rundabordssamtal bygger på interaktion med deltagarna/publiken. Moderatorn, som kan vara en eller flera, leder praktiska övningar eller interaktiva diskussioner som också kan innebära uppdelning i mindre diskussionsgrupper.
Hur man skickar in förslag
Förslag på sessioner kan skickas till fekis2025@lnu.se med nedanstående information (max 500 ord/ca en A4 sida), MS Word/PPT eller PDF-format rekommenderas:
- Titel
- Typ av session (t ex presentation, panel eller workshop/rundabordssamtal).
- Språk (svenska eller engelska)
- Beräknad tidsåtgång, 45 eller 90 minuter
- Lokalstorlek
- Vem/vilka som leder sessionen (inklusive lärosäten) och ev. bekräftade deltagare/panellister (inklusive lärosäten). Vi uppmuntrar sessionledare från olika lärosäten.
- Kort beskrivning av innehållet, tänkta insikter, nyttor för deltagare/publik, samt hur publiken/deltagarna involveras i sessionen.
Deadline för förslag till sessioner: 1 maj 2025
För ytterligare information, skriv till fekis2025@lnu.se
Om anmälan och konferensavgift
- Anmälan öppnar i maj 2025.
- Information om konferensavgift meddelas under våren 2025, beroende på att besked om finansiellt stöd ges senare, vilket kommer att påverkar nivån på avgiften.
Resor och boende (info kommer under våren 2025)
FEKIS 2025 - Tema: Företagsekonomi i den digitala eran – hur rör vi oss framåt?
Företagsekonomin har alltid, både som akademisk vetenskap och som en uppsättning praktiker, existerat i symbios med teknologi och teknologisk utveckling. Den mest framträdande teknologiska utvecklingen i vår tid är den pågående, och accelererande, digitaliseringen.
Den här utvecklingen påverkar alla företagsekonomins intresseområden, exempelvis hantering av enorma mängder konsumentdata insamlad och analyserad via digitala kanaler och verktyg, komplexa informationssystem som i realtid knyter samman globala nätverk av verksamheter och logistikkedjor, nya affärsmodeller understödda av digitalisering, AI-understödd analys av finansiell information, ledarskap bedriven på distans via digital kommunikation, framtagning av digitala prototyper inom produktutveckling och algoritmer vars organisatoriska konsekvenser är nästan omöjliga att överblicka. Frågan i den digitala eran är inte längre (bara) vem som styr och leder oss, utan vad? Nya, och nygamla frågor, i gränslandet mellan företagsekonomi och teknologi uppstår som behöver problematiseras och beforskas.
Den digitala utvecklingen påverkar också vår undervisning och våra utbildningar. Efter Covid-19 pandemin, som tillfälligt gjorde digital undervisning nödvändig, vittnar många kollegor om att studenter också nu efterfrågar digitala lösningar, så som inspelning av föreläsningar, Zoom-seminarier och annat. Teknologins bekvämlighet och räckvidd tycks, i många studenters ögon, trumfa värdet i de fysiska mötena i klassrummen och på campus. Hur svarar vi upp mot detta och balanserar värdet av fysiska möten som del av utbildningsupplevelsen och nyttan av de möjligheter som de nya tekniska verktygen ger oss?
Frågan är också hur den digitala och teknologiska utvecklingen påverkar våra utbildningar och universitetens uppdrag i stort? Vad är en företagsekonom i en allt mer digital verklighet, och vad behöver hen kunna? Och är vi på de företagsekonomiska institutionerna kapabla att på egen hand ge de utbildningar som kan komma att förväntas, eller behöver vi etablera än närmre samarbeten med våra kollegor vid andra fakulteter? Samtidigt är det viktigt att inte andra kunskapsfält och kompetenser faller i skugga av ett förmodat teknologiskt imperativ. Teknologier bör inte ses som stabila enheter, ”verktyg” att använda, utan som komplexa relationella system innefattande inte bara andra teknologier utan också oss människor.
Den teknologiska utvecklingen, inte minst inom AI, aktualiserar därmed allt ifrån ekonomiska, tekniska, juridiska, sociala till rent existentiella frågor som alla, även om de inte ligger i vårt ämnes traditionella mittfåra, har relevans för företagsekonomin. Frågan blir då hur dessa, mer humanistiska och kritiska perspektiv, ska få ta utrymme i den företagsekonomiska utbildningen, samtidigt som det från både politiker och andra intressenter efterfrågas ett än mer tillämpat och verksamhetsnyttigt utbildningsutbud?
Några förslag till mer specifika frågeställningar:
- Vad innebär digitaliseringen och AI för den företagsekonomiska forskningens frågor, metoder och spridning av resultat? När data samlas in, systematiseras, transkriberas, översätts och analyseras med hjälp av allt komplexare teknologi, är vi säkra på att vi forskare fortfarande alltid sitter i förarsätet? Vilka forskningsfrågor uppstår i gränslandet mellan företagsekonomi och teknologi och hur studerar vi bäst dessa? Vad innebär hållbar utveckling i mötet mellan företagsekonomin och den teknologiska utvecklingen?
- Vad gör en företagsekonomisk utbildning relevant i framtiden, och för vem? Hur ser framtidens lärmiljöer, digitala och fysiska, ut? Vad vet vi om företagsekonomisk didaktik, och hur kan den behöva utvecklas för att möta den digitala erans studenter och kunskapsbehov? Vad innebär livslångt lärande inom företagsekonomi? Vilken roll spelar mer traditionell bildning i ljuset av ett allt mer förhärskande teknologiskt imperativ?
- Hur ska den företagsekonomiska verksamheten vid våra lärosäten bäst ledas och organiseras? Med vilka medel säkerställer vi företagsekonomins fortsatta samhällsrelevans i den digitala eran? Hur når vi ut med vår kunskap till en bredare grupp samhällsintressenter? På vilka sätt kan vi samverka, och samproducera, kunskap tillsammans med olika aktörer för att medverka till att hantera de möjligheter och utmaningar som den teknologiska utvecklingen medför?
Välkommen till Linnéuniversitetet och Kalmar den 14-16 oktober 2025!
Vi är kvalitetscertifierade
Ekonomihögskolan och Linnéuniversitetet är ackrediterade av The Association to Advance Collegiate Schools of Business, AACSB.
Ett hållbart evenemang
FEKIS 2025 kommer att vara ett hållbarhetssäkrat arrangemang enligt de av Linnéuniversitetets riktlinjer som är kopplade till de 17 globala målen inom Agenda 2030 och som innefattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.