Upphandlingsrättens tillämpning på avtal om ökad beredskap

Biografi

Tobias Indén har under lång tid bedrivit rättsvetenskaplig forskning inom bland annat kommunalrätt, konkurrensrätt, statsstödsrätt och upphandlingsrätt – men med marknadens funktionssätt som den gemensamma nämnaren. Från den 1 november 2024 är Tobias Indén anställd vid Linnéuniversitetet.

En kort sammanfattning

Under seminariet presenteras ett mindre forskningsprojekt vars huvudsyfte är att utifrån avtalsrättsliga, upphandlingsrättsliga, statsstödsrättsliga och beredskapsrättsliga dimensioner analysera olika typer av avtalad civil beredskap. Fokus under seminariet kommer att vara upphandlingsrättens tillämpning på olika typer av avtal mellan upphandlande myndigheter och leverantörer rörande just ökad beredskap.

Med avtalad beredskap avses sådan beredskap som regleras genom att ett avtal tecknas mellan å ena sidan en beredskapsmyndighet och/eller upphandlande myndighet och å andra sidan en privat leverantör. Sådana avtal kan delas upp avtal i så kallade beredskapsavtal (det vill säga avtal som endast ingås i beredskapsändamål) och leveransavtal med beredskapsvillkor (det vill säga avtal som huvudsakligen avser att reglera en fredstida leverans men som också innehåller olika former av beredskapshöjande reglering).

Bakgrund till projektet

Beredskap och totalförsvar, inklusive civilt försvar, har seglat upp som ett prioriterat område de senaste åren, vilket formaliserades i riksdagens försvarsbeslut 2020. Torkan 2018, utmaningar med dricksvattenförsörjning, följt av globala kriser som coronapandemin och energikrisen till följd av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina har drivit på utvecklingen. En orolig omvärld har ökat hastigheten i återuppbyggnaden av totalförsvaret. Riksdagen har beslutat om att det civila försvaret ska återuppbyggas. Ett led i återuppbyggnaden av det civila försvaret är att säkerställa försörjningsberedskapen. Mål är under framtagande för försörjningsberedskapen, men hur genomförandet rent praktiskt ska lösas är inte klart, vilket skapar osäkerhet för både näringslivet och upphandlande organisationer.

Försörjningen av varor och tjänster är effektivast vid väl fungerande marknader. Det kommer behövas smarta system för beredskap som är hållbara över tid, utan återgång till äldre system som idag inte skulle vara förenliga med marknadernas funktion. Beredskap syftar till att de varor och tjänster som behövs i normalfall också ska finnas tillgängliga under en kris. Det handlar också om att tillgängliggöra vissa varor och tjänster i en annan omfattning än i normalläge. En viktig målsättning är att fungerande marknader ska kunna bibehållas innan, under och efter kriser. Åtgärder för beredskap för fredstida kriser, höjd beredskap eller krig bör därför inte undergräva marknadernas funktion. I normalläget ska marknadsmekanismerna inte sättas ur spel. Det ska också finnas en väg åter till normalläge efter en kris. Om detta kan åstadkommas och i så fall hur behöver analyseras.

En gemensam nämnare för många av de olika sätt att öka beredskapen i samhället i händelse av kris eller krig är att det på måste göras i samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Oavsett om en sådan samverkan tar sig formen av ett avtal om leverans av varor till det offentliga som är tänkta att lagras inför en kris, såsom viktiga läkemedel, eller om det istället rör sig om att en offentlig part vill förvissa sig om att en privat part kan ställa om sin produktion i en viss riktning i händelse av höjd beredskap, krävs det att parterna ingår någon form av avtal. Inte sällan torde sådana avtal både behöva upphandlas enligt något av de upphandlingsrättsliga regelverken och utformas på ett sätt som minskar risken för att de ska strida mot EU:s statsstödsrätt.

Projektet drivs av Tobias Indén, Linnéuniversitetet, och Erik Olsson, Advokatfirman Kahn Pedersen KB. Forskningen genomförs på uppdrag av Konkurrensverket.

Evenemanget är öppet för alla och kräver ingen föranmälan. Deltagandet kan ske fysiskt eller digitalt via Zoom.