13,5 miljoner till forskning i naturvetenskap och teknik på Linnéuniversitetet

I Vetenskapsrådets stora utlysning inom natur- och teknikvetenskap tilldelades Linnéuniversitetet drygt 13,5 miljoner. Projekten som fått anslag handlar om alltifrån att förstå uppkomst av hjärtmuskelsjukdomar och hur influensavirus sprids till hur hav och växter klarar framtidens klimat.

Ian Nicholls, dekan på Fakulteten på hälso- och livsvetenskap, är glad över framgången och menar att anslagen är ett erkännande av den höga kvalitet som Linnéuniversitetets forskning har.

– Det är jätteroligt att vi har fått medel för att bedriva forskning som är så nära kopplad till dagens stora samhällsutmaningar inom områden som hälsa, miljö och klimatförändringar. Genom ökade anslag kan vi fortsätta bedriva forskning som ligger i framkant, nationellt såväl som internationellt, säger Ian Nicholls.

De fyra projekt som beviljats medel:
Att förstå muskelns funktion ger viktig kunskap om hjärtsjukdomar

Alf Månsson, professor i fysiologi, studerar små proteiner (molekylmotorer) som gör att våra muskler kan röra sig. Musklernas sätt att fungera är imponerande, menar Alf Månsson:
– Muskelfunktionen tycks modifieras beroende på vilken vikt som lyfts, ungefär som när olika växlar effektiviserar arbetet i en motor.

I projektet ska forskarna, med hjälp av nya metoder inom nanoteknologi, undersöka vilka molekylära mekanismer och vilka finesser i musklers uppbyggnad som ger upphov till denna perfektion.

– Projektet är också en start på en ny inriktning av min forskning säger Alf Månsson. Målet är att förklara mekanismerna och därmed skapa förutsättningar för behandling av hjärtmuskelsjukdomar (kardiomyopatier), som är den vanligaste orsaken till plötslig död hos unga. Till exempel fotbollsspelare som faller ner döda på planen.

Projektet är en fortsättning av ett långvarigt samarbete mellan forskare på Linnéuniversitetet och Lunds universitet. I det nu aktuella projektet ingår även forskare från amerikanska Stanford University och kanadensiska McGill University.

– Detta öppnar för nya samarbeten mellan Linnéuniversitetet och två världsledande universitet, vilket är en stor möjlighet säger Alf Månsson.

Projekttitel: Muskelns komplexa molekylära växellåda
Anslag: 3 000 000
Hur klarar olika växter framtidens klimat?

Anna Monrad Jensen, lektor i skogsskötsel, ska undersöka om växter kan återanvända sin egen koldioxid. En central del i de klimatutmaningar vi står inför är att mängden koldioxid i atmosfären ökar i allt snabbare takt. På kort sikt kan detta vara positivt för växterna eftersom de behöver koldioxid för att växa.

– I projektet ska vi undersöka om det finns vissa arter som är bättre än andra på att ta upp men också återanvända koldioxid. Detta är viktigt för att man ska kunna göra prognoser över vilka typer av vegetation som kommer klara sig bra i framtidens klimat, och vilka som kommer missgynnas av de förändrade förutsättningarna, säger Anna Monrad Jensen.

Projekttitel: Effekter av mesofyllkonduktans på sannolikheter för återassimilering av koldioxid
Anslag: 3 750 000
Evolution och funktion hos influensavirus

Jonas Waldenström får tillsammans med forskare i Oxford, Uppsala och Köpenhamn anslag för att studera evolution och funktion hos influensavirus. Forskningen bygger på ett långsiktigt projekt vid Ottenby på Öland, där forskarna har samlat prover och virus från vilda änder under en lång rad år.

– Nu är vi särskilt intresserade av hur viruset binder till cellens receptor, säger Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi. Det är nämligen där det avgörs om ett virus kan ta sig in i cellen och infektera den, eller om infektionen misslyckas.

- Man kan säga att virusets hemagglutinin är en nyckel som måste passa i cellens nyckelhål, säger Jonas Waldenström.

Forskargruppen studerar influensavirus hos änder, men kunskapen från fågelvirus är viktiga för vår förståelse av hur influensavirus beter sig hos människor. I grund och botten är de liknande virus, och influensavirus från fåglar kan sällsynt hoppa över till andra djurslag och människa. Genom att kombinera genetiska studier med bindningsexperiment hoppas forskarna kunna skapa modeller för virusets möjligheter att evolvera.

Projekttitel: Influenza A virusets evolution - från genetisk variation till funktionella skillnader
Anslag: 3 200 000
Marina bakteriers roll i kolets kretslopp

Jarone Pinhassi får 3,6 miljoner för att studera studera marina bakteriers roll i kolets kretslopp. Att studera bakteriella processer i havet är viktigt eftersom hälften av all fotosyntes på Jorden utförs av mikroskopiska alger i havet, och att bakterier omsätter hälften av det organiska material som produceras. Genom fotosyntesen binds koldioxid i algernas biomassa, och när alger dör och bryts ner av bakterier frigörs koldioxid.

I det aktuella projektet ska Jarone Pinhassi studera genen rodopsin i marina bakterier. Denna gen kodar för ett ljuskänsligt protein som potentiellt kan omvandla energin i solljus till kemisk energi för att växa bättre (alltså inte helt olikt fotosyntes).

– Min forskargrupp var den första som i en serie experiment visade att vissa bakterier med rodopsin faktiskt kan växa bättre i ljus än i mörker, under förutsättning att de också har viss tillgång till organiskt material, säger Jarone Pinhassi.

De fortsatta studierna kommer att ge ny kunskap om hur kolets kretslopp påverkas av bakteriers förmåga att utnyttja solljus med hjälp av rodopsin.

– Detta kan i förlängningen bidra till förståelse av hur marina ekosystem kommer att svara på kommande miljöförändringar, och kanske - fascinerande tanke - kan vi i framtiden dra direkt nytta av bakteriers rodopsiner för förnyelsebar produktion av livsmedel och bränsle, menar Jarone Pinhassi.

Projekttitel: Marina bakteriers påverkan på kolets kretslopp genom proteorodopsin-drivet ljusutnyttjande
Anslag: 3 600 000
Kontakt:

Alf Månsson, professor i fysiologi
alf.mansson@lnu.se
0708-86 62 43

Anna Monrad Jensen, lektor i skogsskötsel med inriktning mot produktion av lövvirke
anna.jensen@lnu.se
0725-65 34 77

Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi
jonas.waldenstrom@lnu.se
0702-01 82 18

Jarone Pinhassi, professor i mikrobiologi
jarone.pinhassi@lnu.se
0702-75 63 18

Josefin Fägerås, kommunikatör
josefin.fageras@lnu.se
0725-28 14 30