Äldre änder bajsar färre influensavirus

Sedan 2002 har forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar studerat influensavirus bland vilda fåglar. Vid Ottenby på Ölands södra udde fångar forskarna änder och provtar dem för virus. Nu har de analyserat hur provtagningsmetodik och fåglarnas biologi påverkar möjligheten till att hitta virus i proverna.

- Hos vilda änder är influensaviruset främst en mag-tarm-smitta, och inte som hos oss en luftvägsinfektion, säger Professor Jonas Waldenström, forskningsledare vid Linnéuniversitetet. Influensavirus är inte farliga för fåglarna, i vart fall inte de varianter som normalt sett finns i naturen. Man brukar kalla dess för lågpatogena, säger Jonas Waldenström. Men emellanåt kan ett virus förändra sig och bli högpatogent och då kan det orsaka stor skada hos tamfjäderfä, exempelvis fågelinfluensaviruset H5N1 som härjade i Europa 2005-2006.

Provtagningen vid Ottenby har varit en del i den europeiska övervakningen av influensavirus och data från änder fångade vid Ottenby har nu sammanfattas i en studie publicerad i Applied and Environmental Microbiology.

Kalmarforskarna analyserade mer än 26,000 prover och jämförde hur olika provtyper och analysmetoder påverkade resultatet och styrkan av de slutsatser man kan dra. Studien visar bland annat att virus är lättast att hitta i avföringsprover, och att PCR-baserade molekylära metoder är mycket bättre än traditionella odlingsmetoder.

- Det kan låta tråkigt att jämföra metoder, men det är egentligen oerhört viktigt, säger Doktor Neus Latorre-Margalef, huvudförfattare till studien. Om man vill jämföra resultat från olika länder eller lab måste man veta hur proverna har tagits, hur de förvarats samt vilken metod man använt på lab för att analysera dem. Enkelt uttryckt så kan man kan inte jämföra päron och äpplen, och det gäller även för influensavirus, säger Dr Neus Latorre-Margalef.

Och likväl som att metoderna för proverna är viktiga är också fåglarnas biologi viktig. Genom att studera ändernas fjäderdräkt kunde de åldersbestämmas och till forskarnas förvåning visade det sig att positiva prover från äldre änder i genomsnitt innehöll färre virus än unga fåglar.

- Vi tror att detta beror på att äldre fåglar har varit infekterade flera gånger tidigare, och att deras immunförsvar därför är bättre på att hålla nere infektionen, säger Dr Neus Latorre-Margalef.

-Vi hittade också många änder som bar på flera influensavarianter samtidigt. Detta ger viruset chansen att blanda gener från olika influensavirus och därigenom skapa nya varianter, säger Dr Neus Latorre-Margalef.

Studien har publicerats i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Applied and Environmental Microbiology.
http://aem.asm.org/content/early/2015/12/07/AEM.03283-15.abstract

Kontaktinformation:
Neus Latorre-Margalef, e-post: neus.latorre@lnu.se
Mobiltelefon 076 -822 44 26

Jonas Waldenström, e-post: jonas.waldenstrom@lnu.se
Institutionen för biologi och miljö, Tfn: Telefon 0480 - 44 61 95
Mobiltelefon 070 - 201 82 18

Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070 - 308 40 75