Kemikalier från konsumentvaror förorenar samhällets restprodukter

Sverige har som mål att fosfor i slam ska tillvaratas genom att exempelvis slammet sprids på åkermark. Är slammet förorenat av olika kemikalier, som till exempel tungmetaller, är detta dock inte möjligt. Uppströmsarbete, vilket innebär att föroreningskällan identifieras och föroreningarna hanteras innan de når reningsverken eller förbränningsanläggningarna, kan användas för att minska mängden oönskade och farliga ämnen i dessa restprodukter.

Denna avhandling syftar till att undersöka diffusa utsläpp av några tungmetaller från olika konsumentvaror och vad detta har för konsekvenser för restprodukterna slam och till viss del aska. Med diffusa utsläpp menas utsläpp som inte kommer från så kallade punktkällor och därför kan vara svåra att uppskatta, både till storlek och ursprung. Avhandlingen använde metoden substansflödesanalys (SFA) för att kvantifiera inflödet, stocken (upplagrad mängd) och utflödet för ett visst ämne.

Resultatet visar urbana flöden och stock för tungmetallerna silver (Ag), vismut (Bi) och koppar (Cu) i Stockholm under ett år. Den restprodukt som är i fokus i dessa studier är avloppsslam. Den största identifierade källan till Ag som påverkar slammet hos det undersökta reningsverket är textilier medan det för Bi är kosmetika och för Cu tappvattensystem och bromsbelägg. Resultatet för Cu jämfördes med en studie genomförd omkring två decennier tidigare och en uppskattning att inflödet, stocken och utflödet har ökat/blivit större gjordes. Arsenik (As) diskuteras när det gäller diffusa utsläpp relaterat till virke som behandlats genom CCA-impregnering (krom, koppar och arsenik) och implikationer under/efter avfallshantering, då det kan förorena förbränningsaska vid felsortering. Också dessa resultat jämfördes med en äldre studie och en förbättring av graden CCA-impregnerat trä som sorterats rätt kunde ses.
Studien för Ag i Stockholm kan betraktas vara ett steg för att avhjälpa bristen på data för flödet av Ag. Vetenskapliga SFA:er saknas för Bi och studien i denna avhandling är ett första steg för att identifiera och kvantifiera källorna som ger diffusa utsläpp av Bi.

Mellan 2 och 5 % av de globala tillgångarna av dessa fyra metaller bryts årligen och det är eftersträvansvärt att metallerna efter användning tas tillvara inom en cirkulär ekonomi. Med tanke på att en viss del ändå hamnar i aska och slam, där de inte kan tas tillvara, kan således nuvarande användningen av metallerna ses som en förlust av resurser och inte bara ett potentiellt miljöproblem. I detta sammanhang är urban- och landfill-mining alternativ som behöver utforskas, där metaller i exempelvis oanvända elledningar eller deponier kan återvinnas. Även återvinningen bör öka, speciellt för Bi och As, vilka idag har en återvinningsgrad på under 1 %.

Bristen på lagstiftning försvårar för de viktiga aktörerna att genomföra åtgärder. Lagstiftning anpassad för diffusa utsläpp och kemikalier i konsumentvaror har således identifierats som ett viktigt steg för att hantera diffusa utsläpp från varor.

Avhandlingen Diffuse emissions from goods – influences on some societal end products försvaras den 6 november 2015 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Hans Bertil Wittgren, VA SYD, Malmö

Kontaktinformation
Jennie Amneklev: 070 - 425 44 38 eller jennie.amneklev@lnu.se
Jonas Tenje, pressansvarig 070 - 308 40 75