Långvarigt socialbidragstagande sällan ett permanent tillstånd

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker socionomen Ingrid Jonasson hur livet kan se ut för enskilda individer som under en längre tid fått socialbidrag. Avhandlingen bygger på kvalitativa intervjuer med 11 personer som hade långvarigt socialbidrag i slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet. Sju av dessa intervjuades igen efter närmare 20 år. Resultaten visar att personerna varken hade socialbidrag eller kontakt med socialtjänsten. Alla befann sig också i en bättre social och ekonomisk situation än för 20 år sedan.

Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa hur livet kan se ut för enskilda individer på längre sikt och efter att långvarigt socialbidragsmottagande har upphört. Det mera specifika syftet är att studera vilka förändringar och händelser som har ägt rum under livsloppet och i vilken utsträckning dessa ser ut att ha påverkat försörjningssituationen och hur livet i stort har gestaltat sig. Avhandlingen har ett aktörsperspektiv och därför riktas ett särskilt intresse mot hur de enskilda individerna verkar ha agerat och anpassat sig till händelser och situationer under livsloppet.

En central frågeställning i avhandlingen är hur försörjnings- och arbetslivsförlopp ser ut i ett longitudinellt perspektiv. Andra frågor som granskas är hur socialbidragsmottagandet hanterades, hur länge det varade och vad som bidrog till att det upphörde. Vidare visas vilka övriga händelser och erfarenheter som ägt rum och som haft betydelse för hur livsloppet gestaltat sig.

En av avhandlingens slutsatser är att föreställningen om att sociala problem kraftigt förstärks och förvärras med tiden är förenklad. Långvarigt socialbidragsmottagande är sällan ett permanent tillstånd. Förr eller senare tar sig de flesta människor ur det även om det sker på olika sätt. Av studien framgår också att socialbidraget och socialbyrån inte tycks ha haft någon större betydelse i ett livsloppsperspektiv. Det var helt andra områden i livet som intervjupersonerna lyfte fram som centrala. En sammanfattande slutsats är att tvärsnittsstudier av personer som befinner sig i en utsatt situation har ett begränsat värde. Ett enda nedslag i människors liv säger väldigt lite om hur resten av livet gestaltar sig.

Ingrid Jonasson är socionom och har tidigare bland annat arbetat som socialsekreterare i Stockholms stad och som utredare på Sveriges Kommuner och Landsting. Idag arbetar hon på Socialstyrelsen.

Avhandlingen Vad hände sen? Om tidigare socialbidragsmottagare ur ett livsloppsperspektiv försvaras onsdagen den 16 december kl. 10.15 i sal Weber, hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Ulla-Carin Hedin, Göteborgs universitet.

För mer information, kontakta Ingrid Jonasson, e-post: ingrid.jonasson@socialstyrelsen.se

Avhandlingen kan beställas via lupress@lnu.se