Försurning påverkar bakteriers förmåga att rena haven

– Det är sedan tidigare välkänt att försurning av haven leder till att korallrev bryts ner och hindrar växtplankton att bilda sina ömtåliga kalkskal, berättar Jarone Pinhassi, professor i marin mikrobiologi vid Linnéuniversitetet. Men att även bakterier är känsliga för havsförsurning är en nyhet.

Forskarna vid Linnéuniversitetet kan nu visa att bakterier i havet som utsätts för försurning tvingas ställa om sin ämnesomsättning radikalt: från ett fokus på nedbrytning till att lägga energi på att klara av syran i vattnet.

Bakterier i världshaven spelar en viktig roll i näringsämnenas globala kretslopp. Främst fungerar de som nedbrytare av organiskt material som producerats av alger eller som människan släpper ut. När alger eller andra organismer i havet dör och bryts ner av bakterier fungerar bakterierna som havens reningsverk. Samtidigt hjälper bakterier till att frigöra exempelvis kväve och fosfor som behövs i näringskedjan.

Det beräknas att världshaven kommer att bli tre gånger surare mot slutet av detta århundrade om vi människor, med dagens takt, fortsätter att producera koldioxid genom förbränning av fossila bränslen.

– Tidigare har man tänkt att ökade mängder koldioxid i vattnet, och den havsförsurning det medför, främst påverkar produktionen i det marina ekosystemet genom inverkan på algers fotosyntes, säger Jarone Pinhassi. Nu visar våra genetiska analyser att havsförsurning direkt påverkar hur bakterierna styr sin ämnesomsättning.

I varje liter havsvatten finns ungefär 1 miljard bakterier. Precis som bakterierna i våra mag- och tarmkanaler är viktiga för människors välmående, så är bakterierna i havet avgörande för hälsan i det marina ekosystemet. Bakterier är nedbrytare, men fyller också en rad andra viktiga funktioner i havet. Exempelvis har de förmågan att bilda vitaminer som algerna och andra levande varelser i havet är beroende av.

– För att förstå konsekvenserna av framtida klimatförändringar för havets produktivitet är forskning om hur bakterier reagerar på mänskliga koldioxidutsläpp central, säger Jarone Pinhassi. Kanske kan vi till och med lära oss hur vi ska utnyttja marina bakteriers genetiska anpassningar för att bättre utnyttja Jordens resurser.

Läs hela artikeln som publiceras i veckan på hemsidan för Nature Climate Change:
http://dx.doi.org/10.1038/nclimate2914

Kontakt:
Jarone Pinhassi, professor i marin mikrobiologi: 070-2756318, jarone.pinhassi@lnu.se
Josefin Fägerås, kommunikatör: 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se