gädda

Hem, ljuva hem!

Att stanna i sina hemtrakter eller flytta för att söka lyckan på annat håll, är ett dilemma de flesta av oss ställs inför någon gång i livet. I naturen är det vanligt att djuren återvänder till platsen de föddes för att föröka sig, men anledningen är inte alltid uppenbar. En ny studie från Linnéuniversitetet visar att gäddor som lever längs den svenska Östersjö-kusten ger sin avkomma en bättre start i livet om de återvänder till sin egen födelseplats för att leka.

Gäddan är en stor rovfisk som lever både i söt- och brackvatten. Den kan bli uppemot 25-30 år och är en nyckelart som står överst i den akvatiska näringskedjan.

I Östersjön finns det gäddor som lever tillsammans i havet under hela sitt liv, men när det är tid för lek vandrar en del av dem upp i bäckar, åar och våtmarker för att föröka sig. Destination är oftast den plats där de själva föddes.

Forskare vid Linnéuniversitetet ville ta reda på vad som orsakar detta beteende och vad det skulle kunna ha för konsekvenser. Genom att förflytta 2500 befruktade romkorn mellan två skilda – men närliggande våtmarker, där två av sådana del-populationer av gädda normalt leker, kunde de svara på om gäddorna verkar vara anpassade till de lokala lekområdena.

– Resultaten från experimentet visar att avkomman klarar sig bättre när de föds i sin lokala miljö. Detta visar att de två olika populationerna av gäddor har utvecklat lokala anpassningar till sina skilda lekområden trots en ytterst kort separation i tid och rum – vilket är ganska ovanligt, berättar studiens huvudförfattare Hanna Berggren.

Även om de flesta gäddor klarar sig bättre i sin hemmiljö visade experimentet också att effekten av att flyttas till ett främmande lekområde inte var densamma för alla gäddfamiljer.

– Vi upptäckte att vissa familjer klarade sig sämre när de kom till en främmande miljö, men andra påverkades inte alls eller gjorde till och med bättre ifrån sig. Resultaten är både intressanta och viktiga eftersom populationer med stor innevarande variation samt förmåga till flexibilitet kan klara miljöförändringar bättre, säger Hanna Berggren.

Forskningsteamet undersökte också om gäddhonorna från olika populationer fördelade sina energiresurser olika inför reproduktion som en konsekvens av avkommans olika förutsättningar i de olika lekområdena. Medförfattare Oscar Nordahl utvecklar:

– Beroende på vilken population gäddhonorna tillhörde lade de olika mycket energi på fortplantning, en del honor investerade mer fördelat på många små romkorn, medan andra investerade mindre fördelat på färre och större romkorn.

Studiens resultat är intresseväckande då de visar att lokal anpassning kan uppstå under förhållanden där man kanske inte förväntar sig skillnader mellan populationer, menar forskningsledaren Anders Forsman, professor i evolutionär ekologi:

– Lokala anpassningar som leder till ökad framgång för avkomman i deras hemma-miljö kan gynna hemvändarbeteende och bidra till fortsatt isolering av populationerna under lek, vilket i sin tur kan leda till att populationerna fortsätter drivas isär.

Studiens resultat är viktiga när det gäller att förstå hur mångfald i naturen uppstår och bevaras. Att organismers beteenden kan påverka populationers genetik även där det geografiska avståndet inte är särskilt stort är viktig kunskap som bör tas i beaktning i allmänhet, men särskilt när man arbetar med att bevara vår natur, menar studiens författare.

För ytterligare upplysningar

Hanna Berggren, doktorand, 0708-422 172 hanna.berggren@lnu.se
Oscar Nordahl, doktorand, 0703-332 56 70, oscar.nordahl@lnu.se
Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38, anders.forsman@lnu.se
Josefin Fägerås, kommunikatör, 072-528 14 30, josefin.fageras@lnu.se

Bild

Bilden ovan visar en gädda som har återvänt till sin lekplats för att fortplanta sig i ett litet kustmynnande vattendrag. Efter ca 2 veckor återvänder den till Östersjön där individer från olika vattendrag samexisterar under större delen av sin livstid. Foto: Hanna Berggren.