Nytt utvärderingssystem främjar kvaliteten i högre utbildning
(Debattartikel SvD 24 februari)
Idag fattar riksdagen beslut om ett nytt nationellt utvärderingssystem för landets högre utbildningar. Det är ett beslut som välkomnas av många i högskolesektorn och som kommer att stärka utbildningskvaliteten. Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet har tagit ett gemensamt initiativ till ett utvärderingssystem för att visa hur det går att, inom ramen för det nya systemet, säkerställa och stärka kvaliteteten i våra utbildningar.
Det tidigare systemet som infördes 2011 har varit bekymmersamt, dels för att systemet inte var internationellt erkänt. Dels för att kvalitet i utbildningarna reducerades till att i största del fokusera på studenternas examensarbeten. Det är givetvis en viktig beståndsdel, men kvalitet i utbildningen omfattar betydligt mer än så och resultaten av en utbildning kan inte i sin helhet läsas av med ett så begränsat underlag.
Kvaliteten i utbildningarna skapas på våra lärosäten, därför måste också det största ansvaret för att säkra kvaliteten ligga här. För oss är kvalitetssäkringssystemet som nu är på väg att införas en viktig del för att skapa det ansvar som krävs för att driva kvaliteten framåt.
Det nya systemet har av vissa kritiserats för att vara uddlöst med en alltför liten utomstående kontrollfunktion. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) kommer likafullt att granska hur lärosätenas kvalitetssäkringsarbete fortgår och examenstillstånd kan även i fortsättningen komma att ifrågasättas i samband med vissa utbildningsutvärderingar eller i samband med prövningar av nya program. Det här kompletterar lärosätenas eget kvalitetsarbete och ger ett sammanhållet system som följer fastslagna internationella riktlinjer för kvalitetssäkring. En viktig effekt är att med det nya systemet kan Sverige åter gå med i det internationella samarbetet kring kvalitetssäkring och ansöka om medlemskap i det europeiska organet för kvalitetssäkring ENQA, som kritiserade det tidigare systemet och uteslöt Sverige.
Initiativet som våra tre lärosäten har tagit till ett gemensamt utvärderingssystem ger oss en god samordning och en effektivisering av resurserna som krävs för granskningen. Det ger oss också möjligheten att stärka det ömsesidiga lärandet om kvalitetsarbete mellan lärosäten och kollegier.
Samtliga våra utbildningar ska utvärderas inom en sexårsperiod och det är bedömargrupper med extern representation i form av "peers" som genomför granskningarna, precis som i det tidigare systemet men med några viktiga skillnader. Granskningsuppdraget blir bredare och omfattar hela utbildningens genomförande, men vi kommer också att tillföra granskningsfrågor som speglar den speciella karaktär som våra lärosäten eller utbildningsområden särskilt önskar att få granskade. Därmed skärps kvalitetskraven betydligt.
Vi kommer också att knyta granskningen till arbetslivet på ett reellt sätt genom att företrädare för arbetslivet finns representerade i bedömargrupperna. Istället för att försöka göra arbetslivsanknytningen i granskningen densamma för alla kan lärosätena nu arbeta med de faktiska förutsättningarna för den specifika utbildningen.
På samma sätt kommer studenternas inflytande i utvärderingarna att stärkas när granskningarna flyttar närmare den studentkår som faktiskt har sina medlemmar i de utbildningar som granskas och när studenter tar plats i bedömargrupperna som aktiva representanter för det lärosäte där utbildningarna erbjuds.
Bedömargruppen kommer att bedöma om studenternas resultat uppnår de generella mål som är satta för en viss examen. Men vi kommer också kunna bedöma om vi når andra ambitionsmål som gäller för ett visst lärosäte. Förutom minimikraven, att studenterna når examensmålen, kommer vi också att för en viss utbildning eller för ett visst lärosäte kunna höja kraven exempelvis vad gäller internationalisering, entreprenörskap, forskningsanknytning, verksamhetsförlagd utbildning etc. Det ser vi som en mycket stor fördel som gynnar mångfald, profilering och kvalitet i hela högskolesystemet.
Åsa Bergenheim, rektor, Karlstads universitet
Stephen Hwang, rektor, Linnéuniversitetet
Anders Söderholm, rektor, Mittuniversitetet
Välkommen att kontakta oss