Stor analys av svenska skogssektorns kolbalans ska stödja vägen mot klimatmålen för 2050

Regeringen har satt som mål att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2050, som ett åtagande utifrån EU-initiativet Roadmap 2050 för klimat, transport och energi. Detta kommer att kräva avsevärda insatser – är det ens möjligt och vad måste vi i så fall göra för att målet ska nås?

En av nycklarna blir en biobaserad ekonomi, baserad på förnyelsebara råmaterial med hållbar framställning och användning. Den svenska skogen och skogsindustrin kommer därmed att få en central roll i arbetet, inte bara i form av skogens förmåga att ta upp koldioxid utan även med ett smartare användande av skogsresurser. Dessutom kan nya biomaterial utvecklas med nya lösningar och synsätt.

Som en grund för arbetet mot Sveriges klimatfärdplan 2050 startar Linnéuniversitetet i januari 2017 ett nytt projekt – "Totala kolbalansen för svenskt skogsbruk: Utvärdera riktlinjer för klimatfärdplan 2050". Syftet är att utvärdera de insatser och riktlinjer som beskrivs i klimatfärdplanen och effekten på den totala kolbalansen i den svenska skogssektorn.

Utvärderingarna kommer att inkludera skogliga ekosystem, inlagrat kol i skogsprodukter, material- och energianvändning av skogsråvara, samt avfall och återvinning av skogsprodukter. Ledande experter kommer att delta i beräkningar, analyser och utvärderingar.

– För att kunna förstå och beskriva skogens roll för klimatet är det viktigt att analysen omfattar hela skogssektorn. Då kan vi klarlägga inte bara hur skogsbruk påverkar mängden kol bunden i skogen, utan också hur biobränslen och andra skogsprodukter kan ersätta fossila bränslen och energikrävande produkter som betong och aluminium, säger Bishnu Chandra Poudel, forskare vid institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet och ledare för projektet.

Den vetenskapliga utmaningen är att förstå hur olika brukningsmetoder och användning av biomassa ger störst klimatnytta. Intressant blir att kartlägga hur mycket biomassa som faktiskt förbrukas i kraftverk av olika slag, hur mycket som egentligen byggs av trä etcetera. Utifrån den rikliga tillgången på skog i Sverige är det viktigt att veta hur mycket skogsprodukter som krävs för att tillgodose behovet från olika sektorer och hur dessa kan bidra till att nå klimatfärdplan 2050.

Projektet, som ska pågå under tre år, har fått 2 997 000 kronor i bidrag av Formas medel för forsknings- och utvecklingsprojekt till framtidens forskningsledare 2016. Formas står för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Förutom Bishnu och professor Johan Bergh från Linnéuniversitetet medverkar forskare från Chalmers och SLU.

– Att se vårt projekt på Formas beslutslista var en stor glädje för mig, säger Bishnu. Jag hoppas att projektet ska bli ett exempel för andra sektorer i deras klimatarbete – detta kan göras inom skogsindustrin, vad kan man göra inom till exempel transportsektorn?

Mer information

Bishnu Chandra Poudel, forskare vid institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet, 072-547 22 54, bishnu.poudel@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, 076-830 01 05
Projektets webbsida: https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-totala-kolbalansen-for-svenskt-skogsbruk-utvardera-riktlinjer-for-klimatfardplan-2050