Ömsesidigt lärande, engagemang och kreativitet viktiga drivkrafter för lyckad integration i skolan
Vilka faktorer är avgörande för att elever med migrationserfarenheter lyckas i skolan? Anna Lund, docent i sociologi vid Linnéuniversitetet, har i ett projekt studerat hur en skola i Malmö lyckats vända elevers negativa erfarenheter i skolan till något positivt.
Under ett tvåårigt fältarbete på en skola i Malmö följde Anna Lund elever som klarat ungefär tre betyg (1–30 poäng) i grundskolan och som därmed inte hade behörighet för ett nationellt gymnasieprogram. De flesta av eleverna hade migrationserfarenheter.
Orsaken till att eleverna inte klarat skolan kunde vara mobbning, rasism eller brist på stöd. Eleverna beskriver det som att de till slut slutar försöka. Att inte kunna, att inte vara duktig i skolan blir en självuppfyllande profetia.
– Antalet år i Sverige är viktigt, förklarar Anna Lund. För elever som kommit till Sverige innan de fyllt sju år märks i princip ingen skillnad.
Hur lyckas då den här skolan vända på elevernas dåliga erfarenheter och återvinna deras förtroende för skolan och lärare?
– Lärarna jobbar mycket med att skapa goda lärandeerfarenheter för eleverna. Det är ett ömsesidigt lärande där lärarna också lär sig och använder det som är viktigt för eleverna. Inte minst tillskriver de eleverna en förmåga att lära.
Skolan ser och erkänner elevernas mångkulturella identitet. För den här skolan är olikhet oproblematiskt.
– Eleverna längtar efter att bli erkända och sedda som att man har en dubbel kulturell tillhörighet, till exempel både turkisk och svensk.
Lärarna i den här skolan är mycket språkbegåvade. Dels använder de svenska på ett kreativt sätt, dels kan de några ord på alla elevers modersmål. Och de vet vad som är viktigt för eleverna, matteläraren vet till exempel vem som är den stora mattehjälten i olika länder. Det blir ett sätt att se eleverna.
– Humor är en annan viktig sak, även i lärandet. Genom att elever och lärare skrattar tillsammans skapar de närvaro och synliggör varandra, ett socialt samspel sker och språkliga förmågor tränas.
Lärare och rektor överskrider så kallade professionella gränser.
– De jobbar med hela hjärtat och kroppen. Får lärarna till exempel sms efter arbetstid svarar de på dem.
Det är inte bara eleverna som inte litar på skolan. Föräldrarna gör det inte heller. De kan ha slutat tro på sina barn, slutat tro att de kan lyckas. Skolan får arbeta med att bygga upp det förtroendet också.
– Det här är ett exempel på en skolframgång utan att romantisera, säger Anna Lund. Att undgå skolmisslyckande är det viktigaste för elevernas framtid, särskilt gäller det elever med utländsk bakgrund.
– Många ungdomar älskar den här skolan!