Lärare fortbildar sig

Breda samarbeten stärker den digitala kompetensen i Kronobergs skolor

Regeringen beslutade i förra veckan om tydliga förändringar i läroplaner och i flertalet kursplaner på grundskolan. Digital kompetens och användning av digitala verktyg betonas. En av huvudpunkterna är att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen, framförallt i teknik och matematik. Ansvaret för implementering och att lärare har nödvändig kompetens vilar på skolans huvudmän.

– IT i skolan står inför en stor utmaning, säger Marcelo Milrad, professor vid institutionen för medieteknik vid Linnéuniversitetet. Hur kan man arbeta med IT i skolan på ett systematiskt sätt och hur kan man föra in IT i de olika ämnena?

I regionen pågår sedan tre år projektet Mot nya höjder som arbetar för att stimulera elevernas intresse för naturvetenskap, teknik och matematik i grundskolan. Mot nya höjder drivs gemensamt av Region Kronoberg, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen i Kronobergs län och GoTech. Inom projektet vill man också hitta nya sätt för skola och näringsliv att mötas.

– Under våren 2016 samarbetade vi med Tekniska museet med en Makerbuss som åkte runt i länet och visade på möjligheterna med elektronik och programmering, viktiga aktiviteter som mötte ett behov i tiden, berättar Marcus Brunskog, projektledare, och Katrin Lindwall, ansvarig för skolprojektet Mot nya höjder. Nu tar Mot nya höjder åter upp konceptet och till hösten kommer Makerbussen att synas på skolorna, bemannad med IT-pedagoger från AV-Media Region Kronoberg.

Det fortsatta arbetet gjordes tydligt i januari 2017 när Tekniska museet skrev under en avsiktsförklaring tillsammans med Mot nya höjder för att bland annat arbeta fram en nationell modell för samverkan mellan region, skola och näringsliv.

– Regeringens förslag ställer skolan och lärarna inför stora utmaningar och det finns ett stort behov av kompetensutveckling, säger Lennart Axelsson, utvecklingsledare på AV-Media Region Kronoberg. Vi har under flera år samarbetat med Linnéuniversitetet och det lokala näringslivet för att fler lärare ska få kunskap om programmeringens möjligheter. Makerbussen blir ytterligare en möjlighet att förstärka insatserna. Samarbetet med Tekniska museet är här centralt.

För Linnéuniversitetet är svaret på frågan hur man kan arbeta med IT i skolan att initiera forskning som kombinerar pedagogisk utvärdering med utveckling av ny teknik. Detta måste göras tillsammans med skolans personal som vet förutsättningarna och kraven som styrdokumenten ställer.

– För att vi ska få en innovativ och hållbar process måste vi skapa ett systematiskt arbetssätt som kombinerar teori och praktik där lokala, regionala och nationella aktörer kan bidra, betonar Katrin Lindwall.

Under mars månad håller Linnéuniversitetet tillsammans med AV-Media Region Kronoberg två workshops i programmering för lärare i grundskolan. I oktober 2016 genomfördes en första workshop i Växjö, nu står Ljungby i väster och Lessebo i öster på tur.

– Sammantaget når vi nästan 100 lärare i regionen. I workshoparna ger vi konkreta exempel på hur lärare och elever kan arbeta med programmering, sensorer och robotar, berättar Marcelo Milrad. Vi vill få igång en diskussion om hur den här typen av aktiviteter kan integreras i skolans utvecklingsarbete. Vår förhoppning är att detta arbete ska öka lusten till eget kreativt och tekniskt utforskande. Vi vill skapa en ökad förståelse för den digitala utvecklingen, men självklart också öka andelen elever som väljer teknik- eller naturvetenskapliga program på gymnasiet.

På sikt är ambitionen att skapa ett regionalt kompetenscentrum för alla kategorier av lärare med inriktning mot IT och digital kompetens.

– Skickliga och kunniga lärare ger regionen attraktionskraft, säger Marcelo Milrad. En förutsättning för att lyckas är ett aktivt deltagande från offentlig sektor, universitet och näringsliv. Och vi aktörer är alla överens om det nödvändiga i en gemensam satsning för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen i regionen.

LittleBits