Debattartikel: En målstyrd förskola och fritidshem måste bedrivas kritiskt

Förskoleklassen och fritidshemmet har under 2016 fått nya riktlinjer genom att två nya kapitel har utformats och infogats i läroplanen. Men de nya riktlinjerna ställer höga krav på lärarna inom fritidshemmet och kan inte bedrivas oreflekterat, menar flera forskare inom pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Den 8 februari arrangerar Barn- och barndomskollegiet (BBK)* vid Linnéuniversitet en forskningsbiennal, i avsikt att diskutera de nya villkor som förskoleklass och fritidshem står inför. De innebär ett förtydligande av kunskaps- och undervisningsuppdraget i respektive verksamhet och ger även verksamheterna ett förtydligat uppdrag i utbildningssystemet. Nu ska en målstyrd undervisning ersätta ett tidigare mer aktivitetsstyrt innehåll. Detta medför nya utmaningar för lärare i både förskoleklass och fritidshem och dessa lärare står nu inför ett implementeringsarbete som innebär att omsätta riktlinjerna till pedagogisk praktik.

Ett genomgående resultat från flera studier och utvärderingar av förskoleklassen är att det finns en nationell otydlighet i uppdraget, vilket i sin tur bidrar till svårigheter när det gäller att skapa en nationellt likvärdig förskoleklass. Nu finns ett tydliggjort och specificerat undervisningsinnehåll, vilket kan stötta lärarna i deras arbete. Därmed skapas nya möjligheter till en väl avgränsad och tydlig undervisningsverksamhet i förskoleklassen. Men för fritidshemmet är situationen en annan.

Undervisningsbegreppet förs nu in som delvis ny aspekt av verksamheten och fritidshemmet får därmed en dubbel roll i det svenska utbildningssystemet. Dels att erbjuda eleverna andra erfarenheter och kunskaper än de erbjuds under skoltid, och dels att bidra till att eleverna uppnår den nya läroplanens kunskapsmål för den obligatoriska skolan. Balansen mellan lärande, undervisning och frivillighet är en utmaning för lärare i fritidshemmet, där dessutom antalet barn i grupperna ökar. Stora barngrupper och lärarbrist, tillsammans med ett nytt uppdrag, ställer krav på lärare i fritidshemmet samt hur denna verksamhet ska hanteras.

Utbildningssystem påverkas alltid av samhälleliga trender som skapar nya förväntningar och villkor för förskola, skola och fritidshem. I spåren av en global marknadsekonomi och en ökad konkurrens mellan olika skolor och olika nationer har kraven på barns prestationer ökat. Det är ingen hemlighet att tilläggen av förskoleklassens och fritidshemmets läroplanskapitel samt diskussionen om en eventuell obligatorisk förskoleklass handlar om att räta upp ett lutande PISA-torn. De utbildningspolitiska förändringarna går i linje med en utveckling av ett granskningssamhälle där formaliserad och målstyrd undervisning, ökad bedömning och tidigare betyg betonas mer och oftare än hur vi ska behålla barns intresse, lust och nyfikenhet att lära längre upp i skolåren. Nu höjs ambitionerna om att elevernas kunskapsnivåer i den svenska skolan ska öka. Denna kunskapsresa ska börja redan med barnen i förskola, förskoleklass och fritidshem.

Undervisningen i den "målstyrda förskoleklassen och fritidshemmet" kräver alltså medveten reflektion och planering av både innehåll och form. Således måste lärarna kritiskt granska, planera, genomföra utvärdera och på nytt reflektera över sitt läraruppdrag. Dessutom behövs ämneskunskap inom de olika innehållsområden som gäller för de nya läroplansavsnitten. Lärarna behöver vara följsamma och kunna fånga upp barns olika förståelse av innehållsområdet för att kunna utmana barnen till nya upptäckter.

För att möjliggöra ökad pedagogisk kvalitet i verksamheterna krävs fler utbildade lärare och dessutom fortbildning om undervisningsuppdragen samt utveckling av arbetssätt där undervisning, lärande, utforskande och barns delaktighet bildar en helhet.

Barn- och barndomskollegiet vid Linnéuniversitetet.
Anette Emilson, Fil. dr, Docent i pedagogik
Helena Ackesjö, Fil. Dr i pedagogik
Lise-Lotte Bjervås, Fil. Dr i pedagogik
Maria Magnusson, Fil. Dr i pedagogik
Marianne Dahl, Fil. Dr i pedagogik

- -

* Numera Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP)