Hur påverkar fiskvägar fiskarnas evolution?

Projektet Fiskevägar handlar om effekter av miljöförändringar på naturligt urval, genflöde, genetisk struktur, och evolution i naturliga populationer. Forskarna ska undersöka hur mänsklig inverkan på miljön i form vandringshinder och fiskvägar påverkar bestånd av lekvandrande fisk. Många fiskarter, som lax, öring och gädda, har ett lekvandringsbeteende, de tillbringar merparten av sitt liv i sjöar eller hav men simmar upp i rinnande vattendrag för att fortplanta sig. Ålen gör tvärtom, leker i havet och spenderar tillväxtperioden i kustområden eller sjöar. Under sin väg mot lekområdet kan fisken stöta på hinder i form av dammbyggen vid vattenkraftverk och gamla kvarnar.

För att mildra effekterna av sådana vandringshinder har man ofta konstruerat olika typer av fiskvägar. Många rinnande vattendrag i Sverige och utomlands är påverkade av dammbyggen förknippade med kraftverk och kvarnar. För att mildra negativa effekter av sådana vandringshinder på växt- och djurliv och göra lekområden åtkomliga för fisk har en del vattendrag försetts med olika typer av fauna passager eller fiskvägar. Syftet med det här projektet är att undersöka hur olika fiskvägar och vandringshinder påverkar selektion, fenotypisk variation, genetisk struktur, populationsdynamik, evolution och livskraft hos lekvandrande fisk.

Projektet har beviljats 3 miljoner från Formas och 2 miljoner från Oscar och Lili Lamms Minne och kommer att starta våren 2018.

Projektet om fiskvägar utgör en del av forskningen inom Evolutionär ekologi  och Fiskekologi vilka båda ligger under Linnaeus University Center for Ecology and Evoloution in Microbial model Systems, läs mer om forskningen här.