äldre par på promenad

IKT-stöd hjälper anhöriga att vårda sina närstående

En stor del av den hjälp och vård som våra äldre behöver ges av förvärvsarbetande anhöriga. Hur kan informations- och kommunikationsteknologier (IKT) hjälpa dem i sin vårdroll? Det har Stefan Andersson, forskare vid Linnéuniversitetet, och Nationellt kompetencentrum anhöriga (Nka) undersökt i en ny avhandling.

Många av oss hamnar någon gång i livet i en situation där vi på olika sätt behöver stödja och hjälpa äldre närstående med vårdbehov. Det kan till exempel handla om vuxna som vid sidan av sitt heltidsarbete ger obetald hjälp och vård till föräldrar med demenssjukdom eller stroke. Situationen för denna grupp anhöriga kan vara besvärlig och ha en negativ inverkan på bland annat hälsa och välbefinnande, men även på ekonomin.

Stefan Andersson har i sin avhandling "Information and Communication Technology-mediated support for working carers of older people" studerat hur IKT-baserade stöd kan underlätta för de anhöriga i sin roll som vårdgivare.

– Det här är en grupp människor som tidigare inte fått speciellt mycket uppmärksamhet inom forskningen, ändå står de för en stor del av den vård som ges till äldre personer, säger Stefan Andersson. Vi svenskar blir allt äldre och vårdbehovet kommer att öka, så det är ett växande och viktigt område.

De typer av stöd som undersöks i avhandlingen är dels webbaserade system för information, utbildning och nätverkande och dels så kallade välfärdsteknologier som larm, sensorer och GPS.

Slutsatser som kan dras från Stefans forskning är att IKT-baserade stöd kan vara värdefulla komplement till andra existerande former av anhörigstöd. Webbaserade system för till exempel information, utbildning och nätverkande gav tillgång till stöd som annars var otillgängligt på grund av kollision med arbete.

Information, e-lärande och utbildning bidrog till att man kände sig mer kompetent och förberedd i anhörigrollen. Man fick ökad tilltro till sin egen förmåga i vårdgivandet och förbättrad självbedömning av sina egna styrkor och svagheter.

Användande av tekniska hjälpmedel som larm, sensorer och GPS hjälpte även flera anhöriga. Det bidrog till trygghet och man fann stöd i möjligheten att kunna övervaka aspekter av den äldre vårdtagarens välbefinnande från avstånd.

En del hade även negativa upplevelser av de olika stöden. Vissa kände sig extra belastade av att hantera till exempel larm och andra tekniska hjälpmedel. En annan aspekt var att hantera tekniska svårigheter när man använde sig av webbaserade stöd, vilket minskade möjligheten att använda dem på ett optimalt sätt.

– Resultaten ger stöd åt att IKT-baserade hjälpmedel kan ha positiv inverkan på anhörigas situation, men visar även på en del utmaningar att lösa för att på ett så optimalt sätt som möjligt individualisera stöd till den enskilde, säger Stefan Andersson.

Kontakt

Stefan Andersson, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, universitetsadjunkt vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, e-mejl stefan.andersson@lnu.se

Liv Ravnböl, kommunikatör, sektionen för forskning och evenemangsstöd, e-mejl liv.ravnbol@lnu.se