Invandrare både inkluderas och exkluderas

Den svenska självbilden har de senaste årtiondena förändrats från att vara ett homogent land med invandrare till att vara ett mångkulturellt samhälle.

I en nyligen publicerad forskningsstudie har Jesper Johansson, Linnéuniversitetet, och Malin Thor Tureby, Linköpings universitet, studerat Nordiska museets insamling "Att minnas migrationen", där museet samlat in berättelser från personer som invandrat till Sverige.

Frågan de ställde sig var hur museet bidrar till att skapa och upplösa gränserna för den svenska nationella gemenskapen genom att inkludera eller exkludera invandrade och etniska minoriteter?

– Insamlingen är ett exempel på hur muséet dokumenterar människors egna erfarenheter och tolkningar av den mångkulturella samhällsutvecklingen i Sverige mot bakgrund av en ökad migration under efterkrigstiden, säger Jesper Johansson.

Studien visar att insamlingen har ett inkluderande perspektiv och en uttalad målsättning att inkludera de invandrades berättelser om migration i kulturarvet och i den gemensamma historieskrivningen om det mångkulturella Sverige.

– Likväl visar studien att frågorna museet har ställt för att samla in berättelserna inte tar upp de invandrades erfarenheter av diskriminering och rasism. Detta bidrar till att återskapa en tyst berättelse om Sverige som ett inkluderade och icke-rasistiskt land, påpekar Jesper Johansson.

Denna tysta berättelse bekräftas också på museets webbplats där utdrag från 17 utvalda berättelser finns publicerade. Ingen av dessa berättar om upplevd diskriminering eller rasism.

– Tvärtom, i de utvalda berättelserna framställer sig de flesta berättarna snarare som väl etablerade i det svenska samhället. Berättarna gör det främst genom att hänvisa till de personliga uppoffringar i form av hårt arbete och ambitiösa studier som de säger sig ha gjort.

Studien visar samtidigt också att denna inkluderande, mångkulturella och icke-rasistiska självbild ifrågasätts av en del personer som har skickat in sina berättelser, men som inte har publicerats på museets webbplats.

– Dessa personers berättelser understryker att det samtida svenska samhället, liksom tidigare i historien, både är inkluderande och exkluderande för invandrare, avslutar Jesper Johansson.

Mer information
Artikeln "Att minnas migrationen – Intersektionella perspektiv på Nordiska museets insamlingar och urval av invandrares berättelser" finns publicerad i Socialvetenskaplig Tidskrift 2016:3-4. Tidskriften släpar efter i utgivningen, vilket förklarar utgivningsåret för numret. Artikeln är skriven inom forskningsprojektet Berättelser som kulturarv. Makt och motstånd i insamlingsprocesser och berättelser om och med invandrare vid Nordiska museets arkiv 1970-2015 med finansiering från Vetenskapsrådet.

Kontakt
Jesper Johansson, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, telefon 072-594 15 47, jesper.johansson@lnu.se

Malin Thor Tureby, biträdande professor i historia vid Linköpings universitet, telefon 070-697 19 48, malin.thor.tureby@liu.se

Ted Durdel, kommunikatör Linnéuniversitetet, telefon 070-677 73 92