streckgubbar med pusselbitar

Hur kan man kommunicera matematik framgångsrikt?

Ämnet matematik kan av många elever upplevas som tråkigt eller svårt – eller både och. I en ny avhandling har Lucian Olteanu vid Linnéuniversitetet undersökt vad som kännetecknar framgångsrik kommunikation i matematik.

– Fokus i min forskning ligger på att studera dels vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera matematik, dels vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation. Det säger Lucian Olteanu, som nyligen doktorerat i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet med sin avhandling "Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet".

– Jag har blivit både förvånad och överraskad när jag insett hur lite vi vet om hur man framgångsrikt kommunicerar matematik. Därför blev det viktigt att ta reda på hur lärare och elever erfar det matematiska innehållet i lektioner, för att därefter dra slutsatser om vilka kommunikativa händelser som kan räknas som framgångsrika.

Tråkigt, svårt – eller framgångsrikt?

Man kan hamna i två diken. Om en lärare fokuserar på aspekter av lärandeobjektet (det som ska läras ut) som inte är avgörande för elevernas lärande, kan eleverna inte utveckla nya matematiska kunskaper eftersom de redan har dessa kunskaper. Eleverna upplever då lektionerna som upprepande och tråkiga. Om läraren å andra sidan fokuserar på aspekter som eleverna inte har förstått och utelämnar grundläggande aspekter av lärandeobjektet, uppfattas lektionen som svår att förstå, vilket kan leda till att matematik betraktas som ett svårt ämne. I båda fallen handlar det om icke framgångsrik kommunikation.

Framgångsrik kommunikation, menar Lucian, kännetecknas av en process som börjar med att avgörande aspekter av lärandeobjektet som inte ännu är urskiljda av en eller flera elever fokuseras på i klassrummet genom att använda olika variationsmönster, och avslutas med att aspekterna i fråga urskiljs av en eller flera elever. Att kärnan i budskapet har nått fram och in, med andra ord. Resultaten visar också att det finns en stark relation mellan lärarnas planering av en lektion och deras användning av olika variationsmönster. Dessutom visar resultatet att valet av uppgifter som används i olika kommunikativa händelser har betydelse dels för vilka aspekter som fokuseras, dels för vilka av dessa aspekter som är möjliga för eleverna att urskilja.

– Jag har i min forskning blivit mer skeptisk till vad människor säger att de gör, för att det har visat sig att det oftast inte har en tydlig koppling till vad de faktiskt gör i praktiken, säger Lucian Olteanu.

Vad är kommunikation?

Den definition av begreppet kommunikation som Lucian ger i avhandlingen öppnar möjligheter för att analysera och förstå den kommunikation som sker i klassrummet med fokus på det matematiska innehållet. Användningen av denna definition kan göra det möjligt för lärare att förhålla sig till de riktlinjer som anges i de senaste läroplanerna för matematik. Dessutom ger studien en förståelse av hur användningen och konstruktionen av uppgifter för olika grupper av elever kan varieras.

Lucian Olteanu är matematiker i grunden och har undervisat i ämnet under ett antal år. Till Linnéuniversitetet kom han år 2010.

– Jag har alltid varit intresserad av forskningsfrågor som kan bidra till att de som arbetar i skolan ges goda förutsättningar att kommunicera matematik. Det mest spännande med min forskning är att den är verksamhetsnära – den bedrivs tillsammans med lärarna och utifrån de frågor lärarna arbetar med.

Mer information

Lucian Olteanu, doktor i matematikdidaktik, 0480-49 70 81, lucian.olteanu@lnu.se
• Avhandlingen i DiVA: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1045390