Tim-Otto och Alf med laserskyddsglasögon då de undersöker om mikroskopets belysning fungerar. Venukumar observerar i bakgrunden.

Konstnär visualiserar forskning om framtidens biologiska superdatorer

I ett nytt EU-projekt, där bland annat Linnéuniversitetet medverkar, använder man sig av biologiska motorer för att bygga nästa generations datorer. För att visualisera forskningen har man nu tagit hjälp av den tyska konstnären Tim Otto Roth.

Vi har tidigare skrivit om Linnéuniversitetets medverkan i det femåriga EU-projektet Bio4Comp. I korthet handlar det om att man försöker bygga en dator som drivs av biologiska molekylmotorer istället för elektroniska kretsar. En sådan dator har potentiellt stora fördelar jämfört med konventionella datorer då det gäller att lösa vissa typer av problem, de är mer energisnåla och själva beräkningsprocesserna har vissa likheter med de tilltänkta så kallade kvantdatorerna.

Problemet med dagens datorer är att de i hög grad bara gör en beräkning i taget. En dator som använder sig av biologiska beräkningsmetoder kan räkna på alla möjliga lösningar samtidigt. Tänk dig att du står i mitten av en labyrint och det finns 100 olika vägar du kan gå - men bara en leder till utgången. En vanlig dator provar alla vägar en efter en tills den hittar rätt väg. En biologisk dator skulle kunna prova alla hundra vägarna samtidigt.

För att få ett utifrånperspektiv på forskningen, och för att lära sig nya sätt att kommunicera har man inom ramen för projektet Bio4Comp valt att samarbeta med konstnären Tim Otto Roth. Tanken är att han på olika sätt ska visualisera forskningen, som annars mest ses genom ett mikroskop.

Tim Otto Roth

Tim Otto Roth är en tysk prisbelönt ljuskonstnär och kompositör som är känd för sina stora konst- och vetenskapsprojekt i det offentliga rummet. Han har jobbat i nära samarbete med forskningsinstitut som Max Planck Society, CERN och NASA.

– I en inledande fas har jag nu besökt alla forskningsmiljöer inom projektet, säger Tim Otto Roth. Nu går vi in i produktion och själva slutprodukten kommer att bli en video- och ljudinstallation som ska belysa det nya paradigm inom beräkning vi står inför, en levande beräkningsprocess på sub-mikrobiologisk nivå.

Alf Månsson, professor i fysiologi, är projektledare för Linnéuniversitetets del i samarbetet. Han har nu jobbat med Tim Otto Roth på plats i Kalmar för att sätta in honom i projektet.

– För oss har Tim-Ottos besök varit mycket givande då det har stimulerat oss att titta på vissa vetenskapliga problem på ett nytt sätt, säger Alf. Det har också bidragit till att sammansvetsa forskargruppen genom att vi gör något tillsammans som är lite annorlunda än vad vi vanligen sysslar med. Samarbetet ger oss nya infallsvinklar och idéer och nya sätt att illustrera forskningen, inte minst för populärvetenskaplig spridning av forskningsresultat.

Installationen kommer att visas på Centre Georges Pompidou i Paris under sommaren.

Vill du veta mer om Tim Otto Roths medverkan i projektet kan du läsa mer här: https://vertigo.starts.eu/calls/2017/residencies/smartsos/detail/

Du kan också se tidigare verk av Tim Otto Roth på konstnärens webbsida: www.imachination.net

Lösningar för undersökningarna förbereds av doktorand Mohammad Ashikur Rahman (Ashik) under överinseende av Alf
Lösningar för undersökningarna förbereds av doktorand Mohammad Ashikur Rahman (Ashik) under överinseende av Alf.
Föregående bild Nästa bild
Venukumar Vemula som är forskningsingenjör i Bio4comp-projektet studerar chipet i mikroskop efter att det senare monterats på ett objektsglas och försetts med molekylmotorer och aktin i lämpliga saltlösningar med tillfört cellbränsle i form av den enerigrika molekylen ATP.
Venukumar Vemula som är forskningsingenjör i Bio4comp-projektet studerar chipet i mikroskop efter att det senare monterats på ett objektsglas och försetts med molekylmotorer och aktin i lämpliga saltlösningar med tillfört cellbränsle i form av den enerigrika molekylen ATP.
Föregående bild Nästa bild
Avbildning av datorskärm som visar styrprogrammet för vår mycket känsliga kamera samt en filmruta som visar fluorescerande (självlysande) aktintrådar som sitter fast på myosin molekyler som, i sin tur, fäst till chip-ytan.
Avbildning av datorskärm som visar styrprogrammet för vår mycket känsliga kamera samt en filmruta som visar fluorescerande (självlysande) aktintrådar som sitter fast på myosin molekyler som, i sin tur, fäst till chip-ytan.
Föregående bild Nästa bild
Tim-Otto och Alf med laserskyddsglasögon då de undersöker om mikroskopets belysning fungerar. Venukumar observerar i bakgrunden.
Tim-Otto och Alf med laserskyddsglasögon då de undersöker om mikroskopets belysning fungerar. Venukumar observerar i bakgrunden.
Föregående bild Nästa bild
En ultracentrifug som är ett mycket viktigt instrument i studierna. Den används för att centrifugera ner vissa proteiner som exempelvis myosin och aktin och på så sätt avskilja dessa proteiner från alla tusentals andra proteiner i en muskel. Centrifugeringen ger oerhört stora krafter på proteinerna - motsvarande mer än 500 000 gånger jordens dragningskraft.
En ultracentrifug som är ett mycket viktigt instrument i studierna. Den används för att centrifugera ner vissa proteiner som exempelvis myosin och aktin och på så sätt avskilja dessa proteiner från alla tusentals andra proteiner i en muskel. Centrifugeringen ger oerhört stora krafter på proteinerna - motsvarande mer än 500 000 gånger jordens dragningskraft.
Föregående bild Nästa bild
Professor Alf Månsson
Professor Alf Månsson
Föregående bild Nästa bild
Tim-Otto har med sig ett chip från sitt besök på ett Fraunhofer institut som deltar i Bio4comp. Vi kommer att undersöka om våra molekylmotorer (myosin) kan förflytta aktintrådar i nanokanaler på detta chip.
Tim Otto har med sig ett chip från sitt besök på ett Fraunhofer institut som deltar i Bio4comp. Forskarteamet kommer nu att undersöka om deras molekylmotorer (myosin) kan förflytta aktintrådar i nanokanaler på detta chip.
Föregående bild Nästa bild