Cecilia Kjellgren och Marie Eriksson

Linnéuniversitetet ska jämställdhetsintegreras – vad innebär det?

– Jämställdhet är inte längre en dagslända eller en fråga för dem som brinner för det, säger Cecilia Kjellgren och Marie Eriksson. Det är ett absolut krav från regeringen.

Jämställdhetsintegrering är ett sätt att planera arbetet i en organisation så att alla beslut tar hänsyn till hur de påverkar makt(o)balansen mellan kvinnor och män. Ett antal svenska myndigheter har de senaste åren haft ett särskilt regeringsuppdrag att integrera jämställdhet i sin verksamhet.

Turen har nu kommit till de statliga universiteten och högskolorna, som till den 15 maj skulle redovisa en plan för hur lärosätet tänker arbeta med jämställdhetsintegrering.

Mångas röster finns med i planen

Det var Cecilia Kjellgren och Marie Eriksson som fick i uppdrag att ta fram Linnéuniversitetets plan för jämställdhetsintegrering.

Hur gick ni till väga?

– Vi har haft kontakt med ett stort antal människor på universitetet för att inventera det jämställdhetsarbete som redan är gjort och det som pågår. Vi har också frågat de här personerna vad de tycker behöver göras i framtiden.

Det har alltså gjorts en del tidigare?

– Ja, mycket har gjorts, men lite har ändå hänt, säger Marie Eriksson. Det har funnits ambitiösa projekt, men i realiteten hände det tyvärr inte så mycket.

– Vi har varit ute i organisationen och träffat många människor. Det blev mycket möten, och det har varit en stor hjälp för oss. Mångas röster finns nu med i planen och många kommer att känna igen sig i den. Det tror vi gör att det finns en förankring och legitimitet även för det arbete som måste till nu.

Det är nu arbetet börjar

Planen är klar och rektor har beslutat att Linnéuniversitetet ska genomföra integreringen. Vad händer nu?

– Det är nu arbetet börjar! Men det kan inte drivas av eldsjälar i periferin. Det måste finnas en struktur och organisation, och någon som sköter frågan. Jämställdhet måste göras. En plan räcker inte, förklarar Marie Eriksson bestämt.

– Här är det väldigt viktigt att universitetsledningen är med, och att chefer på alla nivåer är aktiva i arbetet, fortsätter Cecilia Kjellgren.

– Jämställdhetsarbetet är något som ska in i den ordinarie verksamheten. Detta är inte ett projekt eller en punktinsats. Ska jämställdhetsarbetet bli en del av vår vardag, måste finnas i strukturen.

Tio områden pekas ut

Universitetets plan för jämställdhetsintegrering tar upp tio områden, bland annat att uppgradera universitetets styrdokument, karriärvägar inom akademin, fördelning av forskningsmedel och könsbundna studieval.

– Ja, det stämmer. Men först och främst behöver vi ett kunskapslyft, konstaterar Marie Eriksson. Inventeringen visar att det visst finns mycket kunskap, men också att det finns stora brister i den. Vi föreslår därför ett utbildningspaket som ska öka medvetenheten i organisationen.

– Vi tänker oss en basutbildning, men också specialutbildningar för vissa grupper, till exempel studievägledare och HR-partners. Studerandeavdelningen har anmält att de vill vara pilot för arbetet, och de har redan bokat in en utbildning till hösten.

Arbetet kan påverka universitetet i grunden

Planen har ett intersektionellt perspektiv, vilket betyder att den även tar hänsyn till hur kön samverkar med olika diskrimineringsgrunder som bland annat ålder, funktionsvariation och klass.

– Vi har en del genomgripande förslag som skulle påverka universitetet på djupet om vi genomför dem fullt ut. Kanske kan ett sådant här arbete kan leda till att Linnéuniversitetet sticker ut och blir känt för hur vi inkluderar både studenter och anställda och att vi uppskattar olikhet.

– Inget universitet är ännu HBTQ-certifierat, påpekar Cecilia Kjellgren. Tänk om Linnéuniversitetet skulle bli det första?