Nationell forskningsstudie visar att patienter inte får den rekommenderade vården under sina operationer
Att kroppen kyls ned är vanligt vid operationer, och detta kan innebära stora risker för patienten. Nedkylningen beror framförallt på temperaturskillnader mellan hud och inre organ samt den störning i kroppens temperaturreglerande funktioner som olika typer av narkos och bedövningar har. I en nyligen publicerad nationell studie undersöker Ingrid Gustafsson anestesisjuksköterskors (narkossjuksköterskors) tillgång till, kunskap om samt följsamhet till svenska rekommendationer för att bibehålla patientens normala kroppstemperatur under operation. Studien visar att man inom vården behöver tydliga riktlinjer för hur patientens normala kroppstemperatur ska behållas under operation.
I mer än 30 år har det forskats på varför patienter förlorar värme under operation och man vet att patienter som får sömnläkemedel eller ges ryggbedövningar kan få temperatursänkningar på upp till 1,6° C första halvtimmen. Konsekvenserna av det kan bli trycksår, ökad blödningsrisk, ökat behov av att få blodtransfusion, infektioner i operationssår, frysningar, längre sjukhusvistelse, obehag och till och med dödsfall. Inom forskningen finns även många studier om hur värmeförlust kan undvikas, dock saknas forskning om huruvida patienten faktiskt får den vård som rekommenderas.
I Ingrid Gustafssons studie där 70 procent av sjukhusen i Sverige har deltagit, framkommer att 63 procent av patienterna opererats i en operationssal med en temperatur under den rekommenderade gränsen på 22°C. Endast 5 procent av patienterna läggs på ett uppvärmt operationsbord. Det rekommenderas att patienterna ska få ett täcke som blåser varmluft och att det ska läggas på innan patienterna sövs, men endast en tredjedel fick täcket och endast var femte av dem, fick det innan de sövdes.
Anledningen till att patienterna inte får en vård som är baserad på modern forskning har visat sig bero på flera faktorer.
– Studien visar att det inte finns någon tydlig nationell riktlinje, i vissa fall saknas kunskapen hos personalen och det förekommer även organisatoriska brister, säger Ingrid.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kom 2008 ut med en rekommendation för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Socialstyrelsen kom 2009 ut med liknande rekommendationer. I dessa fanns en del som innehöll information om hur man bibehåller temperaturen, och hur väl den informationen har spridits, tolkats och använts har Ingrid analyserat i sin studie.
– Vi fann att endast en tredjedel av operationsavdelningarna hade inkluderat rekommendationen i sin egen lokala riktlinje säger Ingrid. En del av rekommendationerna var dessutom otydliga som till exempel en väl uppvärmd lokal och en varm filt. Detta ledde till fria tolkningar.
Studien visar att anestesisjuksköterskorna ofta angav korta operationstider som anledning till att man inte följde de rekommenderade åtgärderna. Detta kan visa på brist i kunskap hos personalen. Ställer man svaren i kontrast till att patienterna förlorar 1,6° C första halvtimmen så blir det motsägelsefullt, då väldigt få operationer – färre än 20 procent, är så korta att det inte finns någon risk för patienten. Detta innebär att i stort sett alla patienter utsätts för risk för lidande och skador om inte rekommendationerna följs.
– Det fanns också många anestesisjuksköterskor som hade kunskapen och ville följa rekommendationerna, men inte kunde, på grund av brist på material eller utrustning, säger Ingrid.
Att implementera riktlinjer i hälso- och sjukvård är komplext, vilket gör att det krävs noggranna förberedelser, särskilt på en operationsavdelning på grund av att det är många professioner som ska arbeta tillsammans och att operatörerna kommer ifrån olika kliniker på sjukhusen.
Slutsatsen i Ingrids studie är att man inom vården i Sverige behöver ta fram tydliga nationella riktlinjer för hur patientens normala kroppstemperatur ska behållas under operation.Organisationen behöver köpa in all utrustning och material som krävs för att genomföra implementeringen fullt ut innan start. Utbildning bör ges kontinuerligt till all personal som ingår i operationsteamen och nyckelpersoner som brinner för området måste utses, för att stötta personalen vid implementering och för att utvärdera följsamheten. Dessa nyckelpersoner måste dessutom få tid och resurser för att kunna genomföra sitt uppdrag.
Ingrid Gustafsson är doktorand i vårdvetenskap och universitetsadjunkt på specialistutbildningen, inriktning anestesi, på institutionen för hälso- och vårdvetenskap. Hon är en av medarbetarna i Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård.
Mer information
Artikeln "The Nurse Anesthetists' Adherence to Swedish National Recommendations to Maintain Normothermia in Patients During Surgery" om Ingrid Gustafssons studie är publicerad i tidskriften Journal of PeriAnesthesia Nursing.
Länk till artikeln: http://www.jopan.org/article/S1089-9472(16)30241-6/fulltext
Kontakt
Ingrid Gustafsson, 0470-70 83 15 ingrid.gustafsson@lnu.se
Liv Ravnböl, kommunikatör, 076-760 36 66