Ny forskning ger ökad förståelse för vad undervisning i matematik innebär
Vad är egentligen undervisning i matematik? Det har Andreas Eckert vid Linnéuniversitetet undersökt i sin doktorsavhandling. Han menar att matematik kan ses som något läraren och eleverna skapar tillsammans i situationen i klassrummet, och att undervisning är en process där även läraren utvecklar sitt sätt att undervisa.
Det finns 125 000 grundskole- och gymnasielärare i Sverige, vilket gör lärare till ett av Sveriges vanligaste yrken. Det är också ett yrke som många har åsikter och uppfattningar om. Matematik är ett av kärnämnena i skolan under många år. Det är också ett ämne som många har svårt för.
Därför är den forskning som Andreas Eckert bedrivit under sin tid som doktorand vid Linnéuniversitetet av stor vikt. Det finns sedan tidigare forskning och diskussioner om inlärning i matematik på olika sätt, men Andreas har istället fokuserat på vad som är undervisning i matematik. I sin forskning har han hittat två huvudspår.
– Det ena är att beskriva undervisning som ett sätt att bidra till att skapa matematik i klassrummet. Man kan se matematik inte som något som finns att upptäcka, utan som något läraren och eleverna skapar tillsammans i situationen. Jag kallar det för en förhandling, där både lärare och elever är med och förhandlar om hur vi ska förstå något matematiskt objekt.
Det andra spåret är att förstå undervisning som en process där även läraren utvecklar sitt sätt att undervisa. Andreas citerar den franske moralisten Joseph Joubert: "Att undervisa är att lära sig två gånger." Det dyker upp nya perspektiv och man får feedback på hur ens egna bidrag tas emot. Detta gör att man får syn på nya saker och förstår tidigare händelser på nya sätt.
– Jag tror att mina rön framför allt talar till lärarutbildningen och den nya fortbildningskultur vi sett i samband med Matematiklyftet. Här kan mina resultat fördjupa förståelsen för vad som sker där i klassrummet. Inte minst tror jag att min forskning kan öka förståelsen för komplexiteten i matematiklärares arbete, så kanske vi slipper rop efter enkla lösningar och tvärsäkra uttalanden.
Som matematik- och kemilärare på gymnasiet kände Andreas Eckert att han ville utveckla sin undervisning. Därför läste han olika kurser parallellt med sitt arbete, men tiden räckte inte till och det blev slitsamt. Tjänsten som doktorand 2012 innebar den möjlighet han längtat efter.
– Det är få förunnat att lägga så mycket tid på att analysera undervisning som vi forskare gör, så det är otroligt spännande att sedan vända sig utåt till de som gärna skulle vilja ha den möjligheten, till exempel lärare, och prata om sina upplevelser och de resultat man kommit fram till.
Andreas plan är att forska vidare med lärare och undervisning i fokus. Hans tanke är att fortsätta titta på hur lärare med olika medel, ofta konkreta, kan skapa matematik i klassrummet, förhoppningsvis med hjälp av ny teknik.
Mer information
• Andreas Eckert, doktor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet, 073-922 31 02, andreas.eckert@lnu.se
• Anders Runesson, forskningskommunikatör, 0470-70 81 70, anders.runesson@lnu.se
• Avhandlingen: Contributing to develop contributions – a metaphor for teaching in the reform mathematics classroom
• Källa till statistiken: SCB