Bönor och spannmål

Nya klimatsmarta livsmedel där bönan är i fokus

Idag är det globala baljväxtdagen, som av en händelse sammanfaller med ett uppstartsmöte för ett forskningsprojekt om just baljväxter. I projektet ska flera forskare utveckla nya, attraktiva livsmedel gjorda på bönor, linser och ärtor.

Livsmedelsproduktion leder till flera negativa konsekvenser för miljön, som klimatförändring, övergödning och minskad biologisk mångfald. En stor mängd av de baljväxter som odlas idag används dessutom till djurfoder, vilket kostar både energi och resurser jämfört med om människor själva skulle äta baljväxterna. Det betyder att en massa resurser går till spillo, vilket det nya forskningsprojektet vill ändra på. Syftet är att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från bönor, linser och ärtor odlade i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan SLU, Linnéuniversitetet, Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) och flera livsmedelsföretag.

Cornelia Witthöft är professor i livsmedelsvetenskap vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom projektet.
− Det handlar verkligen om att undersöka baljväxter ur ett perspektiv från jord till bord, och samtidigt väva in miljöaspekterna, säger hon.

På Linnéuniversitetet kommer Cornelia Witthöft och hennes kollega Mohammed Hefni, forskarassistent, arbeta mer specifikt med att kartlägga effekter av olika livsmedelsprocesstekniker. Det betyder att de kommer undersöka näringsvärdet hos olika baljväxter och hur det förändras genom olika processer för att skapa livsmedel.

Vad är mest spännande med projektet tycker du?
− Baljväxter i sig är så spännande. De har högt näringsvärde, hög protein- och fiberhalt och därför så stor potential. Man kan göra väldigt många nya livsmedel, eller optimera andra livsmedel, med både bönor, linser och ärtor. Dessutom är baljväxter poppis när man pratar om miljö, då kommer man inte förbi baljväxterna, säger Cornelia Witthöft.

Forskningsprojektet "Innovativa livsmedel från baljväxter för ökad resurseffektivitet i livsmedelssystemet" pågår under fyra år och har beviljats 7 596 000 kronor från Formas.