Arkeologisk utgrävning

Öländska bönder var förtrupp i kristnandet av Estland

Måndagen den 16 oktober medverkar Jonathan Lindström, doktorand i arkeologi i forskarskolan GRASCA vid Linnéuniversitetet, i Vetenskapens värld på SVT. Där berättar han historien om hur den tidigaste svenska bosättningen i Estland kunde knytas till norra Öland.

I boken "Biskopen och korståget 1206", utgiven 2015, redovisar Jonathan sin forskning om den svenska migrationen till Estland under äldre medeltid. Jonathan började nysta i den äldsta svenska bosättningen på ön Ormsö vid Estlands kust – och insåg snart att bönderna måste ha kommit från norra Öland alldeles i början av 1200-talet.

– I de estniska jordeböckerna från 1500-talet visade det sig att de svenska fiskarbönderna på Ormsö använde ett speciellt sätt att mäta upp jorden. Grundenheten kallas "hake" och kommer från tyskan. En hake delades in i fyra stänger, som rymmer vardera sex alnar. Det enda stället i hela (det kända) universum där samma indelning användes, men benämndes som en "attung", var på Öland, säger Jonathan.

Emigration för mission

Jonathan kontaktade arkeologen Jan-Henrik Fallgren som hade undersökt övergivna byar på norra Öland. Den tidpunkt byarna hade lämnats stämde överens med uppkomsten av bosättningarna på Ormsö. Helt plötsligt fanns förutsättningar för att beskriva migrationen i detalj, och sätta in den i ett större politiskt sammanhang. Det fanns till exempel antydningar om att kyrkan på Ormsö hade grundats av inte den svenske, men den danske kungen under 1200-talets början.

– Just vid denna tid var ärkebiskopen i Lunds stift, dansken Andreas Sunesson, närmast besatt av att kristna Estland. Han var nära både det svenska och danska kungahuset och kunde tack vare detta förmå bland annat den svenske kungen att flytta över kristna ölandsbönder till Ormsö i samband med ett korståg han drog igång 1206. På så vis kunde Lunds ärkebiskop "markera revir" gentemot de tyska missionärerna som tryckte på från södra Baltikum, säger Jonathan.

Den gemensamma historien i fokus

Sedan några år finns ett fokus på att biologisera historien – Jonathan säger att det i dag ofta pratas om rötter inom populärhistorien, även i inslaget där han medverkar.

– Det tycker jag är mycket tveksamt. Alla rötter löser upp sig bakåt i tiden och blir en del av människans gemensamma historia med sociala och politiska erfarenheter. Till och med ett gäng fiskarbönders kolonisation av en obetydlig ö utanför Estlands kust är en internationell historia, med ester, tyskar, danskar, svenskar, fransmän och italienare inblandade! Det har varit spännande att nysta upp trådarna och se hur de rör sig över gränserna. Det är helt ny forskning, säger Jonathan.

För tillfället skriver Jonathan Lindström på sin avhandling "Populärhistoria under 10 000 år", där han undersöker vad människor under forntiden berättade om sin historia, bland annat genom bildtolkningar.

Avsnittet sänds på SVT2 klockan 20:00 den 16 oktober, men kan också ses på SVT Play från och med klockan 20:00: Vetenskapens värld

Kontakt: Jonathan Lindström, 076-861 18 00, jonathan.lindstrom@extern.lnu.se alternativt batyxan@hotmail.com